Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt, skolan
Wilmer är hemma idag. Feber verkar han inte ha någon längre. Det är skönt. Men i eftermiddag ska vi iväg till öronkliniken med hans tjusiga restylaneläpp 
Själv skulle jag faktiskt kunna betala för en sådan. Jag är nog inte ensam. Wilmer är inte helnöjd och vägrade gå till skolan i morse. På ett sätt förstår jag honom. Restylaneläppar är inte så hett bland sjuåriga pojkar.
Om ett tag tänkte jag skicka iväg sötläppen till mormor för jag har hittat ett par jobb som jag ska söka innan vi måste dra iväg till sjukan. Inte helt lätt att koncentrera sig med nintendoljud i bakgrunden. Han är ganska rastlös också och ett miljöombyte behövs. Redan.
Som alla stammisar vet så tappade Wilmer två tänder förra veckan. Nu i kväll då han kom hem från polaren Jonte såg han jättekonstig ut i ansiktet. Läppen stod rakt ut. Under läppen kunde man se två lila och gula prickar efter de två tänderna som sitter brevid där de tappade satt. Feber 38,3. Han har hållit på och bitit sig själv på något vis. Troligtvis eftersom det känns annorlunda i munnen då det saknas två tänder där framme.
Jag ringde 1177 för att få råd. Det är ju inte så bra det där med bitskador tänkte jag, och särskilt inte ihop med feber. Den första tanten jag pratade med verkade inte fatta ett dugg vad jag pratade om. Det var slut på tider på jourcentralen så hennes högsta önskan var nog att vi inte skulle behöva någon läkartid. Jag blev till sist kopplad till öronkliniken vilket var bra. Sköterskan pratade med läkaren som bedömde att vi skulle ha en tid i morgon. Så i morgon ska Wilmer och jag till öronkliniken 15.20. Kanske får han antibiotika eller något. Vi får se.
Så här ser han ut:
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Kändisar, Melodifestival, musik, personligt, Resor och utflykter, sport
I hörnet: Lasse Stefanz
Kollar mello ensam. Konstaterar att det är uselt hittills. Lasse Stefanz klär vårt stökiga vardagsrum. Gillar inte. Funderar över varför Linda Pritchard inte har en karriär efter så många försök trots en rätt bra röst. Kan det möjligen bero på att hon är så ocharmigt fel för övrigt.
Fredrik, Ossian, Wilmer och Anton är på hockey. Didrik har just somnat. Tidigare i kväll har jag gjort något som som man inte vågar skriva på en blogg med många anonyma läsare. Kan dock avslöja att det har med rengöring att göra. Möjligtvis kan jag avslöja det i slutet av april.
Idag har vi varit i Tranås. Hockey för Wilmers lag. Det var roligt men jobbigt. Mycket trappor och skrymslen. Didrik, Didrik..
Oj! Wow. Ler stort åt Linda Bengtzing. Det har nog aldrig hänt tidigare
Nu trött.
Svejs!
Ossian var reserverad efter sprutattacken
Imorse var vi på femårskontroll på BVC eftersom Ossian har fyllt fem år. Kring halsen hade han medaljen som han fick efter hockeycupen före jul. Han var lite orolig innan. Försäkrade sig noga om att han inte skulle behöva ta spruta. Vi hade inte läst på pappret som kommit i lådan så noga men Fredrik googlade och kom fram till att det inte skulle vara någon vaccination. Men det var det! Ossian var jätteledsen och fick panik och sprattlade då sköterskan skulle ta sprutan och vi fick hålla fast honom. Usch. Annars var allt bra. Vikt och längd följer kurvorna fint och han ligger mitt på den tjocka medellinjen i journalen. Ser som en falk också.
Nästa fredag är det Didriks tur. Då ska han på tvåochetthalvtårskontroll. Först ska vi lämna Laban på djursjukhuset som ligger just intill BVC för han ska operera bort kulorna då. Men det är då. En vecka dit.
I bilen måste man ha rätt ljud. Det tycker Didrik.
Wilmer förkunnar att han ”hatar mig också”. För att jag ”retat”. Jag är ”tå jävla tatkig”. Jag säger att han är jättesöt. Det är han verkligen. Med eller utan tänder. Fast han ser faktiskt litegranna ut som en fisk. En söt fisk.
Jag tvättar sjutton par kalsonger i badkaret. Exakt sjutton. I olika storlekar och färger. Hänger dem med omsorg. Suckar djupt.
Nastrovje.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt, spel
Nintendo Wii – en lisa för en vuxensjäl
I morse vaknade jag… ehh.. hmm.. tre. Jag börjar vara van vid att ligga vaken på nätterna men inatt somnade jag inte om. Började bli trött framåt sex men då var det ju dags att gå upp. Jag kollade på all lort som är i teven på natten; någon dirtydancingsåpa, Gene Simmons familjejuveler, Gordon Ramsey, Stormjägana.. tills Nyheterna på fyran börjar just före sex. Och så låg jag och funderade över det här med huset. Svampgaraget som vi vick besked om igår att det inte skulle gå att fixa till. Plåtensom har tre olika färgen. Så himla jobbigt.
På morgonen hade jag tänkt ringa till den nya kontakten vi har på husföretaget och fråga hur vi skulle lösa problemet nu då, då inte den plan som fanns var genomförbar. Vid nio ringde Fredrik och sa att de håller på och jobbar med vår carport. Det hade han sett då han åkte förbi på väg till jobbet. Jag fick panik och Fredrik fick ringa till enteprenören och fråga vad som pågick! Då fick han beskedet att snickarna höll på och fixade till carporten så som vi vill ha den. Många olika besked 😉 Jag gled förbi och kollade. Det ser bättre ut nu.
Plåten kommer husföretaget att byta ut om vi vill. Det blev solklart då jag vidarebefordrade mejl och sånt till dem. Skönt!
Dagen i övrigt har bestått av diverse telefonsamtal och jobbsökande. Nu ikväll är Didrik och Ossian iväg och simmar med sin far. Själv ska jag snart gå och handla till barnens matsäckar som de ska ha med sig på friluftsdagen i morgon. Sedan blir det vila!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt
Alla hjärtans tulpaner
Sammanfattar efter ett par dagars frånvaro.
Frustrationen växer över krånglet med vårt hus. Svårt att veta om någon lösning är nära förestående. Drag och slit från olika håll. Kontrakt hit och dit. Påskrivna papper och brustna förtroenden. Löften hit och dit. Sedan tystnad. Hoppas på en lösning snart.
Krånglet får konsekvenser i periferin. Magen som krånglar. Proviva är räddningen 🙂
Natten till igår hände något märkligt också. Vaknade på soffan med Didrik brevid mig efter att ha somnat där på kvällen. Klockan var väl kvart i två då jag vaknade. Reste mig upp för att gå på toa och ta något att dricka. Och kände mig helt ostadig på höger sida. Jag hade legat och sovit på den sidan och tänkte först att jag kanske hade domnat bort. Gick på toaletten och hela världen snurrade framför ögonen. Det märkliga var att den snurrade i vertikal riktning. Det har jag aldrig upplevt tidigare. Tillbaka i soffan igen var jag fortfarande snurrig i huvudet. Då jag lutade det åt höger kändes det bra men då jag lutade det åt vänster snurrade det igen. Jag försökte skriva på datorn men händerna ville inte samarbeta. Kände mig konstig i typ två timmar och sedan somnade jag. I går morse var jag helt ok. Kände mig lite åksjuk under dagen igår men annars helt ok. Funderar på om det kan vara att min nacke är helt knölig och spänd som är orsaken, i kombination med att jag legat knasigt på soffan. Eller om det kan vara kristallerna som är ute på vift. Skulle inte sätta mina pengar på hjärnblödning. Inte såhär efteråt i alla fall 😉
Wilmer är frisk och tillbaka i skolan nu äntligen. Han var med i Ljungsbro igår eftermiddag också men tränade inte eftersom han haft feber i en hel vecka. Vi har även börjat en behandling mot hans tröga mage efter sjuksysters inrådan. Första groggen i morse
Jag har inte skrivit så mycket om mitt jobbsökande här på bloggen för jag tror inte att det är så smart. Kan dock meddela att det är en verksamhet som ingalunda är i viloläge. Nu har jag en ansökan ute som jag verkligen, verkligen hoppas på. Så håll en tumme för mig 🙂
Lottas Dagbok 