..fast bara två perioder. Högriskmatch; LHC – AIK. Didrik gillar´t verkligen men orkar inte hela matchen. Wilmer gillar´t också men mest det man äter till och han orkar inte heller riktigt hela matchen. Anton gillar´t och han orkar men får dessvärre ge efter för den stora massan av övrig familj. Själv blir jag uttråkad ganska fort men det är roligt att alla andra gillar´t. Cool bil på Didrik från matchen till höger! Han sitter fint i knät och kollar på hockey tills han inte orkar mer och somnar. Jag misstänker att detta är ganska unikt för en tvåochetthalvtåring.
Ossian har fortfarande inte kräkt mera. Han har druckit mycket under dagen så med honom är det ingen fara på taket. Hoppas att det inte blir så utdraget.
Häpp.
Det händer hela tiden. Kanske är det för att jag behöver det extra mycket idag.
I morse kräktes Ossian vid frukstbordet. Han fick åka till mormor och jag har ägnat dagen åt att sanera köket och det ena badrummet. Didrik har också varit hemma såklart. Hos mig. Han har varit avstängd från köket medan jag har fejjat där. I morse var vi på Maxi och handlade en massa städgrejer och utöver det har vi varit på affären för att köpa klorin tre gånger. Det har varit till nytta idag. Nyss toppade jag med att sudda bort lite väggkonst som tillkommit idag. Dock inte med klorin 
Ossian kräktes ytterligare en gång på morgonen då han kommit till mormor men sedan har han varit kräkfri hela dagen. Mår dock inte alls bra.
Snart kommer de hem till en förhoppningsvis smittfri zon. Det luktar simhall här hemma.
Lite annat också med huset och så. Men det får vänta.
Nu.. ja.. jag vet inte.
..idag har inte varit någon bra dag. Alls.
Jag har mest varit förbannad. Med all rätt skulle vissa säga. Andra troligtvis inte.
Som kronan på verket har Wilmer reagerat på penicillinet han fick mot sin infekterade överläpp. Penicillinet som faktiskt gjort hans läpp väldigt mycket bättre snabbt. Ikväll kom han från sitt rum och sa att det sved på låren. Kollade under lampan och låren var alldeles rosa. Nytt samtal till 1177 som kopplade vidare till öronkliniken. Nu ska Wilmer sluta med Heracillin och vi ska vaka över honom under ett par timmar så att inte de rosa låren är början på en allergisk reaktion. Läkaren som hade jour tyckte att vi skulle komma dit nu ikväll men jag kände att det var lite onödigt faktiskt. Wilmer hade hunnit somna medan jag väntade på 1177. Men nu har vi en tid på öronkliniken i morgon 13.50. Samma doktor. Skönt.
Vilken tur att vi köpte Heracillin för 433 pix också
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt, skolan
Wilmer är hemma idag. Feber verkar han inte ha någon längre. Det är skönt. Men i eftermiddag ska vi iväg till öronkliniken med hans tjusiga restylaneläpp Själv skulle jag faktiskt kunna betala för en sådan. Jag är nog inte ensam. Wilmer är inte helnöjd och vägrade gå till skolan i morse. På ett sätt förstår jag honom. Restylaneläppar är inte så hett bland sjuåriga pojkar.
Om ett tag tänkte jag skicka iväg sötläppen till mormor för jag har hittat ett par jobb som jag ska söka innan vi måste dra iväg till sjukan. Inte helt lätt att koncentrera sig med nintendoljud i bakgrunden. Han är ganska rastlös också och ett miljöombyte behövs. Redan.
Som alla stammisar vet så tappade Wilmer två tänder förra veckan. Nu i kväll då han kom hem från polaren Jonte såg han jättekonstig ut i ansiktet. Läppen stod rakt ut. Under läppen kunde man se två lila och gula prickar efter de två tänderna som sitter brevid där de tappade satt. Feber 38,3. Han har hållit på och bitit sig själv på något vis. Troligtvis eftersom det känns annorlunda i munnen då det saknas två tänder där framme.
Jag ringde 1177 för att få råd. Det är ju inte så bra det där med bitskador tänkte jag, och särskilt inte ihop med feber. Den första tanten jag pratade med verkade inte fatta ett dugg vad jag pratade om. Det var slut på tider på jourcentralen så hennes högsta önskan var nog att vi inte skulle behöva någon läkartid. Jag blev till sist kopplad till öronkliniken vilket var bra. Sköterskan pratade med läkaren som bedömde att vi skulle ha en tid i morgon. Så i morgon ska Wilmer och jag till öronkliniken 15.20. Kanske får han antibiotika eller något. Vi får se.
Så här ser han ut:
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Kändisar, Melodifestival, musik, personligt, Resor och utflykter, sport
I hörnet: Lasse Stefanz
Kollar mello ensam. Konstaterar att det är uselt hittills. Lasse Stefanz klär vårt stökiga vardagsrum. Gillar inte. Funderar över varför Linda Pritchard inte har en karriär efter så många försök trots en rätt bra röst. Kan det möjligen bero på att hon är så ocharmigt fel för övrigt.
Fredrik, Ossian, Wilmer och Anton är på hockey. Didrik har just somnat. Tidigare i kväll har jag gjort något som som man inte vågar skriva på en blogg med många anonyma läsare. Kan dock avslöja att det har med rengöring att göra. Möjligtvis kan jag avslöja det i slutet av april.
Idag har vi varit i Tranås. Hockey för Wilmers lag. Det var roligt men jobbigt. Mycket trappor och skrymslen. Didrik, Didrik..
Oj! Wow. Ler stort åt Linda Bengtzing. Det har nog aldrig hänt tidigare
Nu trött.
Svejs!
Ossian var reserverad efter sprutattacken
Imorse var vi på femårskontroll på BVC eftersom Ossian har fyllt fem år. Kring halsen hade han medaljen som han fick efter hockeycupen före jul. Han var lite orolig innan. Försäkrade sig noga om att han inte skulle behöva ta spruta. Vi hade inte läst på pappret som kommit i lådan så noga men Fredrik googlade och kom fram till att det inte skulle vara någon vaccination. Men det var det! Ossian var jätteledsen och fick panik och sprattlade då sköterskan skulle ta sprutan och vi fick hålla fast honom. Usch. Annars var allt bra. Vikt och längd följer kurvorna fint och han ligger mitt på den tjocka medellinjen i journalen. Ser som en falk också.
Nästa fredag är det Didriks tur. Då ska han på tvåochetthalvtårskontroll. Först ska vi lämna Laban på djursjukhuset som ligger just intill BVC för han ska operera bort kulorna då. Men det är då. En vecka dit.
I bilen måste man ha rätt ljud. Det tycker Didrik.
Wilmer förkunnar att han ”hatar mig också”. För att jag ”retat”. Jag är ”tå jävla tatkig”. Jag säger att han är jättesöt. Det är han verkligen. Med eller utan tänder. Fast han ser faktiskt litegranna ut som en fisk. En söt fisk.
Jag tvättar sjutton par kalsonger i badkaret. Exakt sjutton. I olika storlekar och färger. Hänger dem med omsorg. Suckar djupt.
Nastrovje.
Lottas Dagbok 