Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Fest och kalas, personligt
”Ta plats min vän
världen är din
Nu finns det inga men
sätt den i spinn
Snurra den du
Höj våga vinn
Det är det nu
det är bara nu
Världen är din”
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Favoriter i repris, personligt
Ok. Välkommen tillbaka.
Det finns en tanke.
För sakens skull numera på egen domän. Nu var den ledig och jag tog den. Känns rättvist efter snart femton år.
När jag startade den här bloggen i mars 2007 hade jag en önskan om att få uttrycka mig om det jag vill och lite hur jag vill. Tre år senare hade bloggen växt och hade minst sagt många besökare varje dag. Det hände mycket i mitt liv då och jag fick börja väga orden, begränsa mig och fundera mycket över det jag skrev. Bloggen fick en viktig betydelse för mig då och man kan säga att vad jag skrev här fick betydelse i flera led. Dock besluten om att behålla makten över mig själv genom att inte släppa orden här. 2008 hade det fötts ett barn till och han har funnits med här sedan han låg i min mage. Nu är han tretton år snart.
Tiden gick och funderingarna kring bilder och barn hade börjat. Jag var tidig in i bloggarnas värld och det fanns ingen analys kring vad man delar med sig av på nätet. Bilder på barnen. Jag hade delat många men bara fina bilder men bloggen hade växt och jag var tvungen att ta ställning. Jag valde att fortsätta men att hålla en låg profil trots att det dök upp möjligheter till annat.
Till sist blev det inte hållbart. Något hände och det blev inte ärligt längre. Kanske var det till viss del på grund av inläggen på den här bloggen som det där faktiskt hände… i alla fall var det en del av det. Skulle jag tro. Inga frågor på det tack.
Bloggen har levt vidare med ungefär ett plikttroget inlägg per månad under alla år sedan dess. Det har hänt att jag gjort något försök att återkomma men jag har suttit fast i att inte kunna vara riktigt på riktigt. Men nu har jag accepterat det och hoppas att jag kan hitta en balans. Jag har tänkt igenom det och denna nystart är en del av att ta tillbaka makten över de delar av mitt liv som jag känner att jag successivt tappat bort under några år. Samtidigt som jag vuxit mig starkare på vissa sätt har jag också krympt. Det är det dags att övervinna nu. Självutlämnande? Ja, till viss del kanske.
Jag har ju massor att skriva om! Det kommer att vara en salig blandning av allt som är jag. Silverschampo, snabbmat, kanske något cv-skrivartips, vadsomhelst och vad som helst och mina frallehundar. Kanske något inhopp från min favoritpoet och -författare Isabell. En av de bästa. Ibland kommer det ett mail med text. Det kom ett i förrgår och det var då jag fattade det slutliga beslutet att det är dags att göra come back.
Jag önskar av hela hjärtat att några som följde mig då det begav sig hittar tillbaka. Jag vet att mina barn hade en fan base på den tiden vilket inte var så konstigt då de var de sötaste man kunde tänka sig. De är fortfarande söta och kommer att förekomma sparsamt här men de måste få äga sina egna liv nu när de är stora. De bilder som finns här de finns här. Därför börjar jag min nya resa med de fyra av de första bilderna jag postade i mars 2007.
Jag har ju två bloggar. Den här och en till blogg som har ett lösenord som jag håller ganska hårt i numera.
Hur som så har jag fått anledning att läsa tillbaka lite i den andra bloggen och mycket av det som skrivits där är mest ett minne blott nu.
De flesta inlägg börjar med att ”nu är jag verkligen sur” eller ”nu är jag förbaskat trött”.
I arkivet för september 2009 hittade jag nedanstående lilla gräddbakelse som jag nu exklusivt kan bjuda på (och ja, jag skriver mycket bättre där). Tyvärr har vissa formateringar fallit bort då jag kopierade.
Rubriken är Om att bajsa i grannens brevlåda.
Håll till godo!
”I bland blir jag så förbannat trött.
I dag är en sådan dag. Jag ser stjärnor då jag reser mig upp från soffan. Så trött är jag. Den mentala tröttheten har liksom övergått i fysisk trötthet och regnar som stjärnor framför ögonen.
Anledningen till denna %&/()(/&/&%¤%&/()(/&!!!!! är att.. faan detta kan jag inte ens skriva om här inne. Men tänk er förjande scenario för att illustrera det verkliga skeendet (YES! I´M JEEEESUS!!):
Tänk dig att du har ett stort fint trädgårdsland fullt av grönsaker. Du har odlat och filat på det jävligt länge. Verkligen kämpat för att det ska bli bra och goda morötter (eller whatever greensejks). Och så plötsligt en dag upptäcker du att grannen står och rycker i dina sockerärter. Du blir naturligtvis sur och säger till grannen att låta bli dina grönsaker. Men grannen försäkrar att hon bara tuggar lite på blasten. ‘Bra’ säger du, ‘men håll dig till blasten’. Grannen lovar dig att hon bara ska hålla sig till blasten och tillägger att det kan vara svårt att låta bli den då man bor så nära. Hela säsongen ser du grannen stå och tugga på blasten till dina grönsaker. Emellanåt tycker du dig sakna en och annan morot men du är inte helt säker. Till sist tröttnar du på grannen och säger åt henne att hålla sig borta från din blast. Grönsakerna blir ju förstörda! Men grannen tuggar, å tuggar, å tuggar. Till sist funderar du på att avveckla odlingen och satsa på något annat istället. Plötsligt en dag då du kommer ut i din trädgård saknas en hel rad rödbetor. Du går genast över till grannen och frågar anklagande om det är hon som tagit rödbetorna men hon bara slår ut med armarna och undrar; ‘Vaddå? Jag? Nu är jag trött på att vara med i denna soppa. Det är DU som går omkring och anklagar och konspirerar. Det är MIG det är synd om här. Har du inte förstått det!’. Du beslutar att fortsätta odla grönsaker i ditt trädgårdsland men att vara mycket mer uppmärksam på vem som tuggar på din blast och se till att tuggandet inte får fortgå. Det går ett par dagar och så plötsligt är hon där och tuggar igen. Tugg, tugg, tugg… och du låter det fortgå! Nu är det dig själv du är arg på. Hur kan du själv låta detta tuggande på din egendom fortsätta? Du funderar och funderar.. och kommer fram till att det är en geografisk fråga. Du kan inte flytta på grönsakerna som växer i jorden. Du hade kunnat dra upp alla grönsaker och lagt in och sparat, men det hade grannen redan under den tidiga säsongen försäkrat dig om att du inte skulle behöva göra så då avstod du från det då. Hade du kunnat skruva tillbaka tiden så skulle du ha anlagt ditt trädgårdsland i en annan det av trädgården. Men det är tyvärr för sent nu. Grönsakerna står redan där de står.. Grannen tuggar och tuggar. Och du låter henne hållas..
Tugg, smask, trött..
Jag är fullt medveten om att man alltid kan ha olika perspektiv på saker. Detta är ett av dem.. som kanske bortser från en del saker. Men detta är min blogg. Här bor jag.”
Idag har jag skrivit här!
– Posted using BlogPress from my iPhone
På bilden: Favorit i repris.
Ikväll var det någon som knackade på vår dörr. Klockan var 20.50. Didrik sov. De andra barnen låg vakna i sina sängar.
Efter en liten stund ringde det på dörren. Hörde ett barn på övervåningen ropa att jag ska ta med mig en stekpanna då jag öppnar.
Ingen utanför då jag öppnade såklart. Däremot några ansiktsmålade och inte ansiktsmålade ungar i högstadieåldern som låg och tryckte bakom grannens mur i full färd med att ‘skoja’ med grannen (också).
Jag tilltalade dem och de ljög naturligtvis. De blev bokstavligen jagade hem. Inga detaljer.
Jag kan se en stor hög argument för att det inte är ok att knacka och ringa på dörren hos folk tio i nio på kvällen och sedan springa och gömma sig (barnen sover, barnen blir rädda, något barn hade kunnat vara ensamt hemma, det hade kunna bo en ensam gamling i huset eller för all del någon som är traumatiserad av tidigare upplevelser).
Senare kom en förälder hit och knackade på. Men inte för att på något sätt ursäkta dem utan snarare försvara dem.
Vi fattade direkt att ungarna blev livrädda då de blev jagade hela vägen hem. Men det är liksom sådant man får räkna med då man ger sig in i leken så att säga. Att bli jagad hela vägen hem alltså.
Moahahahahaaaa..
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Hus och hem, husbygge, iPhone, personligt, sport
På bilden: Ett vinnarlag.
Anton och hans kamrater vann nollettserien i Skolinnebandyn även detta år. De har vunnit varje år sedan sexårs utom i tvåan. Då kom de tvåa. De är fantastiska. Detta år låg det kvinnokraft bakom segern vilket gläder mig mycket. Två härliga mammor hade axlat coachrollen.
Wilmer spelade skolinnebandy igår. Han och hans lag hade jätteroligt men inte riktigt samma tur i spel. Han vägrade även ställa upp på bild efteråt. I natt har han sovit hos en favviskompis i Borensberg. Jag och småttis var och hämtade honom ikväll.
Övrigt… ja.. jag är förbannat uppgiven då det gäller detta huset. Nu sitter vi exempelvis med en pall fönsterbänkar i hallen som ingen tänker montera. Men jag orkar inte gå in på detaljer. Jag kan dock lova att detaljer kommer så småningom.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Den här bilen rullade in klockan 08.39 imorse. Snubben skulle tydligen mura igen ett stort hål i grunden på vår carport. Han sa iofs inget själv men jag hörde ett rykte i köket.
Är i ishallen nu och då jag körde hemifrån vid kvart i elva var han fortfarande kvar.
Hmm.. blir spännande att komma hem sedan..
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, Hus och hem, husbygge, personligt
Usch. Bättre dagar än igår behöver man inte leta efter särskilt länge.
Vi har hittat fler fel i leveransen av vårt hus. Jag är väldigt ledsen över det. Så som jag arbetat med detta och varit vansinnigt övertydlig i varje lite enskild detalj både i tal och skrift, kan jag inte annat än typ grina över det nu.
Utöver det som varit uppe tidigare, med carporten som inte går i samma stil som huset och svarta plåtdetaljer på hustaket, så har vi nu även upptäckt att fönsterblecken och övrig plåt som monterats på fabriken är VIT. Detta trots att jag med all önskvärd tydlighet, både i tal och skrift, kommunicerat att vi vill att alla plåtdetaljer på huset ska vara silvermetallic. Typ rostfri look. Utom möjligtvis de grejer som är på taket för de ska vara röda som taket. Men det hade inte gjort något om de varit silvriga men absolut inte svarta som de är nu. Hela tiden har vi diskuterat plåtdetaljerna utifrån faktum att man köper till ett plåtpaket för en viss summa och då blir all plåt silvrig. Vi har dessutom pratat om fönsterblecken i synnerhet.
Idag letade jag på orderbekräftelsen. Den som är påskriven av oss båda. Fredrik och mig. Jag har läst den supernoga och räknat och hållit på innan vi skrev på den och skickade in den till företaget. Dock kan jag se VARFÖR vårt hus levererats med vit plåt, nu i ljuset av att det faktiskt blivt fel. Jag tänker dock inte ta på mig skulden för det eftersom det ingalunda är tydligt uttryckt i orderbekräftelsen hur det egentligen ska vara, i ljuset av de samtal som försts i samband med beställningen (i sin tur). Vi trodde att det var rätt uttryckt i bekräftelsen helt enkelt, trots att de orderbekräftat något som inte var beställt. Det stora felet är att det inte beställts några silvriga bleck fast vi sagt att vi vill ha sådana. Jag avskyr verkligen känslan av att vara tjatig och korkad och till en massa besvär.
Mer då. Wilmer är fortfarande sjuk. Han har sovit hos mormor och morfar och har feber. Trist. Igår kväll trodde vi ävern att Anton skulle bli sjuk för han pep över huvudvärk. Men i morse var han ok.
Bilden till höger är från en resa till Skåne som vi gjorde i juli 2007. Favorit i repris 🙂
Anton och jag var på Folkungaskolan igår på förmiddagen och gjorde ett musiktest. Skönt att det är över nu så att vi kan ägna oss åt annat. Som till exempelvis att ta hand om ett och annat som tydligen hänt i skolan de senaste dagarna. Anton kanske kan verka lite tuff ibland men han är en väldigt känslig pojke. Detta har olika uttryck. Häromdagen hade det varit en situation i skolan där han känt sig anklagad för något som han inte hade skuld i. Pallar inte gå in på detaljer men ibland sköts saker klumpigt. Punkt. Och fortsättning följer troligtvis.
Vidare är jag trött på godtyckliga regler kring smitta i förskolan. Antingen har man tydliga regler som alla följer. Eller så har man inga regler alls och alla får göra som de vill. Jag skulle föredra det första alternativet.
Nu jobb.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, personligt, samhälle, skolan
På bilden till höger syns Wilmer. Då bilden togs var han två och ett halvt år. Vi var i Valla och matade djuren. Det var vår. Jag har haft bilder uppe från det tillfället tidigare men jag tycker att Wilmer var så fin just då. Han och Didrik är så lika vid mosvarande ålder.
Nyss ringe de från skolan och sa att Wilmer är sjuk. Har skickat mamma för att hämta honom. Hoppas att det inte är någon jäkla magsjuka. Den sjukan har kalas här i området just nu.
Vet inte vad jag ska skriva om annars idag. hade tänkt skriva om kärlek först. Jag fick en skopa kärlek av Trebarnsmamman idag. Jag blev jätteglad för det och skickar genast en skopa tillbaka ❤ Trebarnsmamman har skrivit ett inlägg och nätmobbing. Ett ständigt aktuellt ämne.
Jobbar hårt med att hålla mig samlad just nu. Vet ju att det inte är så bra att låta frustration läcka ut åt höger och vänster. Det här var inte så smart. Bättre att hålla tyst.
Nu tvättstugan sedan annat.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
En somrig promenad till mormor en ledig dag i september 2010.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Trots att det är Antons födelsedag idag så är det Wilmer som döljer sig bakom lucka 23. Killen tycker att han får på tok för lite uppmärksamhet idag. Och att det är så tråkigt att inga av dagens paket är till honom 😉
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Ossian – en söt kille.
Inlägget där bilden först publicerades har inget med bilden att göra men om man vill läsa det finns det i april 2007.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Didrik räddar tomten. Förra julafton 🙂
Här kan man se hela bildserien. Jättekul och rekommenderas 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Favoriter i repris, Hälsa, Lottas retrospektiva julkalender
April 2008
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Favoriter i repris, Lottas retrospektiva julkalender, Resor och utflykter
Wilmer i Arkösund
Sweet 🙂
Inlägget finns här.
Lottas Dagbok 