Lottas Dagbok


Skit..!
25 april 2007, 20:59
Filed under: Husdjur, Jobb och plugg

Fasen också.. egentligen borde jag sätta kod på detta inlägget men jag skiter i det nu. Jag känner mig så jäkla frustrerad just nu. Jag har ju egentligen aldrig vetat vad jag har velat i mitt liv. Det är väl därför jag har ungefär tre påbörjade utbildningar på gång och inte vet vilken av dem jag ska slutföra. Om ens någon av dem. Eller om jag ska gå färdigt dem allihop. Sedan jag fick barn har det liksom gått upp ett ljus för mig. Jag förstår vissa samband och jag har numer vissa önskemål om hur jag vill leva. Nu har det dykt upp möjligheter som skulle kunna uppfylla en del av mina önskemål. Möjligheter som INTE kommer att återkomma. Synd att tidpunkten inte är den bästa då… Jag känner mig så förbaskat frustrerad. Dessutom ska vår granne få hundvalpar. Jag är så sugen på en liten valp. Men Fredrik vill absolut inte ha någon. Sedan finns det vissa andra saker som jag förväntar mig av livet också… som jag hela tiden måste kämpa för fast det skulle kunna vara så enkelt. I bland känns det som att det inte finns något utrymme för mig alls. Undrar just hur det skulle eller kommer att kännas om eller när man inte får till livet så som man önskar…



Ett kvällsdilemma
24 april 2007, 23:26
Filed under: Bilder, Familj

Person 1 sitter i soffan och väntar på att person 2 skall komma hem. Klockan är 21.30. Under dagen har person 1 varit och på sitt arbete tillsamman med barn 3. På morgonen har person 1 sett till att barn 1 och 2 kommit iväg till sin dagmamma. Före arbetet har person 1 också sett till att barn 3 fått frukost och bytt bajsblöja. Efter arbetet har person 1 hämtat barn 1 och 2 och sett till att de fått mat, blivit badade och lagda i sängen. Att lägga barn 1 och 2 var denna kväll en utdragen process som krävde energi och tålamod. Barn 3 har badats och fått kvällsgröt och väntar på att bli ammad till sömns. Barn 3 har hög feber. Person 1 byter en bajsblöja på barn 3. Klockan 21.15 sover barn 1, 2 och 3. Person 1 plockar i ordning i köket och vardagsrummet.

Person 2 har under dagen varit på sitt arbete. På morgonen har person 2 utfodrat barn 1 och 2 med frukost. Efter arbetet har person 2 varit på restaurang och ätit och druckit ´ett par öl´ (men är ej synligt påverkad).

Person 2 kommer hem 21.35. Person 1 sitter i soffan och ammar barn 3 som vaknat. Person 1 och 2 för en konversation. Person 2 går in i sovrummet för att se på tv och läsa en tidning (!!). Person 1 ber person 2 att gå och hänga tvätten som legat i tvättmaskinen i över ett dygn. Person 2 tycker att person 1 skulle ha sagt till om tvätten tidigare och menar att tvätten kan ligga i maskinen ett halv dygn till. Person 1 tycker att tvätten bör hängas för att inte ruttna och planerar för att själv gå och hänga den. Klockan är 22.30. Barn 3 vaknar och gråter. Barn 3 hostar. Person 1 går till medicinskåpet för att hämta febertermometern och en febernedsättande supp. Barn 3 skriker i soffan. Person 1 river bland apotekspåsarna i medicinskåpet. Person 2 läser tidning i sovrummet. Barn 3 skriker hysteriskt. Person 1 river stressat bland påsarna efter panodil men hittar inga. Person 2 läser tidning utan att reagera på barn 3:s skrik. Barn 3 hostar och skriker. Person 1 hittar suppar och går till sovrummet och frågar person 2 vad person 2 har för fel på sig som inte reagerar på skrikandet från barn 3. Person 2 pekar på sitt huvud och säger till person 1 att person 1 är korkad och att person 1 skulle ha bett om hjälp. Person 1 går ner på första våningen för att hänga tvätten tillsammans med ett gråtande barn 3. Person 2 erbjuder nu sin hjälp med barn 3. Person 1 tycker att person 2 lika gärna kan fortsätta att läsa tidning och avböjer. Person 1 hänger tvätt med barn 3 sittande på tvättstugegolvet gråtande. Efter ca 10 minuter kommer person 2 och hämtar barn 3. Barn 3 hostar och gråter. Barn 3 hostar och kräks ner hela sig själv och person 2. Person 2 tvättar barn 3 och sig själv. Person 1 torkar barn 3. Person 2 hänger några plagg som är kvar av tvätten. Person 1 ammar barn 3. Person 2 går och lägger sig och sover. Kvar att göra finns diskmaskinen som har stått och väntat på att bli tömd sedan ca 20.00. Ej akut dock. Får vänta till morgondagen (person 1 eller 2?).

Dilemma: Var ligger problemet här? Lösning?

barn-3.jpg



Ett stympat inlägg *gäsp*
19 april 2007, 21:20
Filed under: Barnen, Hälsa

I kväll blåser det så mycket att det knakar i vårt hus. Kanske inte i klass med Gudrun och Per men absolut tillräckligt för att jag inte skall känna för att gå ut. Tur att vi är lediga i morgon. (Ja.. jag och barnen alltså. Fredrik är ju inte ledig.) Då får vi vara inne och mysa.

Just nu pågår ett program på tv där det pratas om alla som dog i Tsunamikatastrofen. I går morse såg jag på Malou von Sievers´ morgonprogram då man behandlade ämnet organdonation. Utan att gå närmare in på övriga praktiska detaljer kan man säga att det har handlat en del om ämnet `död´ ett par dagar i min tillvaro. Här hade jag egentligen tänkt att jag skulle föra ett litet reonemang kring detta. Varför livet är så himla förfärligt att det måste ta slut, och varför det är så jobbigt att tänka på att man själv skall `gå bort` en dag (notera ordvalet). Detta hade jag tänkt anknyta till donationsfrågan och fundera kring om det är därför det är så svårt att ta ställning till huruvida man vill donera sina organ eller inte. Att om man skriver på det där lilla kortet och lägger i plånboken eller fyller i det där formuläret på internet är det som ett kvitto på att man ska dö någon gång.. liksom.. Som att ta på sig en student mössa innan man tagit studenten eller pröva någon annans förlovningsring. `Förbjudet`… Rent objektivt känns det självklart att man skall donera men det är inte så enkelt i alla fall. Jag känner att jag skulle kunna tugga detta ämne ett tag men jag är för trött i kväll. Det får bli en annan blogg. Ossian vaknar hela tiden och jag är helt låst till soffan för han vill bli ammad och sova nära mig.  Nu har jag i alla fall redogjort för vad jag tänkt skriva om.. för två timmar sedan så jag skrev de första raderna på detta inlägg.Det fick bli en kort blogg idag.

G´natt!



Båtar, båtar, båtar och hus

Jaha.. då har jag arbetat med dessa bilder från skidåkningen så mycket att jag inte har hunnit med att skriva ett dugg om vad som händer häromkring. Här om kvällen blev LHC inte svenska mästare i ishockey i alla fall. Det blev dock Modo. Det är ett bra lag så `no hard feelings` härifrån.

I lördags var vi i Norrköping och filade på familjen Persson/Hagberg:s fina olivgröna RJ85:a. Det var jättefint väder och vi hade barnvakt till alla tre barnen hela eftermiddagen. Fantastiskt skönt var det. Nu är den blank och fin och taket är vitt. Luckor och bord är lackade om än med ett och annat stänk av mossa och gräs.  🙂 På kvällen åt vi årets första utegrillade fläskfilé hos mor och far. Mums! Massor av beanaise…

I söndags var vi i Stockholm för att titta på båten som Fredrik hittat på nätet. Förra veckan hade han flera stycken båtar ´på gång´. ´Renoveringsobjekt´ han ´skulle få nästan gratis´. Bara tjugo, trettio tusen… Så en kväll dök Torsten upp med sin fina RJ. Jag visste inte ens att vår familj var spekulanter på någon båt just nu, men det blev jag snabbt varse. Finansieringen var fixad. Fine! Båten såg ju fin ut på bilden så en familjeutflykt till Stockholm kunde väl vara trevligt tyckte jag. Vi åkte vid tio på förmiddagen för att hinna med lite ´sightseeing´ på vägen. Klockan tre var det bestämt att vi skulle träffas i Stocksund. Det var tur att vi hade god tid på oss för vi hade god tid på oss för vi körde vilse i Nyköping då vi skulle stanna och äta lunch. Vi tänkte stanna och käka vid vattnet. Efter att ha irrat runt i ett industriområde i en halvtimme hamnade vi i en sommarstugetädgård.. Vi fick vända och köra tillbaka. Så när vi kom till Stocksund så hamnade vi i fel hamn. Torsten fick komma och lotsa oss till Djursholm där båten låg. Fredrik tittade på den och var mycket mer än nöjd med den. Efter båt-tittningen fick vi följa med hem till Torsten och dricka kaffe och saft och bullar. Hans fru Titti var jättetrevlig och de hade ett jättefint hus. Vit putsad fasad och kuperad trädgård.. Barnen var heltokiga och spillde ut sin saft och sprang runt på strumporna i gräset. Ja.. på den vägen är det. Nu är vi båtägare. Det kommer att bli dyrt med hamnplats, vinteruppställningsplats, Göta Kanal-biljett med mera.. men, men.. Hamnplats har vi fått i Arkösund ialla fall. Persson/Hagberg:s skall också ha sin båt där fast i en annan hamn. På vägen hem från Stockholm svängde vi förbi hemma hos Magnus Nilsson i Näfstorp (Finspång), för att hämta lite jord till mammas och pappas växthus. Fika, fika.. 

Vi har bestämt oss för att spana på villorna som Riksbyggen skall bygga här i Tallboda. Vi ligger bra till i kön så om det inte blir för dyrt så kanske vi slår till. Fortsättning följer..

Ossian är lite krasslig igen. Hosta och snuva har han. Anton hostar också på ungefär samma sätt så det är väl något virus. Nu tycker jag ändå att vi har hållit oss något så när friska ett tag. Det ju vår så man kan väl förvänta sig att få vara lite friskare ett tag. I går var det högsommarvärme.

Den 28:onde April skall Fredriks examen firas här på Gränsliden 50. Då kommer familjen hit från Helsingborg för att se på då han tar emot sitt tomma kuvert på ´Konsert och Kongress´. Diplomet har han redan fått. Det blir säkert trevlig i alla fall.

Fortfarande har den här dumma datorn ingen strömsladd. Någon i det här hushållet måste snart fixa en sådan för det är så tråkigt att bara ha batteri i tym 30 minuter… I morgon kanske jag kan fixa det för då är vi ju lediga. Det är så jobbigt att sitta och blogga på nätterna.

Sovdags!



..och lite till Hassela..
16 april 2007, 00:04
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Resor och utflykter

Sista omgången Hasselabilder då..

Sista dagen..

vantar-pa-fika.jpg

Sista dagen hade Wilmer och jag lämnat in våra skidor och satt och väntade på att de andra skulle tröttna och vilja åka hem.

ubben-med-osse-i.jpg

Ossian började dagen vilande i ubben.

efter-en-hard-gardagskvall.jpg

Här ser han ut att ha haft en hård gårdagskväll. Sanningen är dock att han knappt står ut med att vänta på att hotellgästerna skall äta färdigt sin frukost så att han skall få köpa fika.

berget.jpg

Utsikten från hotellet var som ovan. Den backen man ser här var den mest barnvänliga och där var vi mestadels.

sista-skidskolan.jpg

Anton hade sin sista skidskola. Här håller de på att ta ett foto på alla som var med i gruppen. Med på bilden är även Fredrik och en snubbe från Ljungsbro (!!) som vi träffade i backen.

ska-vi-fika-snart.jpg

Här sitter han och väntar på fika.

hej-da-hassela.jpg

Här har vi packat och är på väg hem. I bakgrunden kan man se sådana stugor som den vi bodde i.

Bildspelet nedan visar Wilmer som ägnar sig åt det han gillar mest…  Ossian visar sig lite också.

[rockyou id=64467642]

Sist kommer de bästa bilderna. Anton och Wilmer prövar mina solglasögon. Kolla in spegelbilden på brillorna i bilden på Anton.

cool-anton.jpg

Coolt va?

I bilden på Wilmer nedan har jag lyckats fastna på bild också. Det syns om man kollar noga. I bakgrunden syns skidbacken. I spegelbilden alltså.

wilmer-i-glajjor.jpg

fint-i-backen.jpg

Så här såg det ut `på riktigt`.

Det var nog det mesta från Hassela för detta år. Nu är det ju typ sommar ute så det var väl på tiden. Vi får se om jag lägger in en bild av vårt påskris till midsommar någon gång..

 Kram kram..



Vi har blivit båtägare!
15 april 2007, 23:00
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Livet på sjön, Resor och utflykter

I dag har vi varit i Stockholm och köpt en båt. Det är en RJ85:a som är jättefin. Slänger ut lite bilder till `alla` ivriga och nyfikna som vill kolla.

barnen-var-med.jpg

Barnen var naturligtvis med och väntade ´snällt´ medan vi spanade in nya båten.

Följande bilder är mest för de som är intresserade av själva båten. Inte så roliga kanske… Klicka på bilderna!

exterior.jpg durk.jpg interior.jpg kladnypa-vid-fonster.jpg fran-sittbrunnen.jpg detalj-utsida.jpg detalj.jpg

Fin va? Historien om Torsten och Titti och fina huset i Djursholm kommer senare..

God kväll!



Fika i snön
15 april 2007, 00:46
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Resor och utflykter

Nu kommer lite mer bilder från skidsemestern.

allihop.jpg

En eftermiddag tog vi en fika i solen mitt i skidbacken.

utsikten-fran-fikastallet.jpg

Sådan här var utsikten.

ozzy-var-ocksa-med.jpg

Närvarande: Ozzy Persson

kex-pa-lappen.jpg

Anton äter kex.

gla-for-att-fika.jpg

Wilmer gillar ju fika…

schhh-han-sover.jpg

Schhhh… jag sover ju! Ossian rörde inte många fenor då han fick sitta i ´ryggsäcken´.

finaste-anton.jpg

Anton igen.

va-vem-ar-det-dar.jpg

Jag har lyckats fastna på bild också. Det är sällan men förekommer dock med slumpmässigt varierande mellanrum. Man skulle nästan kunna tro att jag aldrig `är med` på något. Här är beviset på att så icke var fallet gällande skidresan till Hassela.

Kram kram



..och Anton gick på skidskola…
11 april 2007, 20:49
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Resor och utflykter

Fredrik hade anmält Anton till skidskola två av dagarna vi var i Hassela. Det var populärt. Åtminstone till en början. I och för sig hade han väl kul hela tiden men till stor del var det väntan för Anton. När de skulle åka med liften upp första gången sa skidläraren Annika att ”då åker ni upp till glassen där” och pekade på en stor plastglass ett tjugotal meter bort där det knappt hade börjat luta uppåt ens. Anton tittade på henne och sa: ”Jag hörde inte riktigt vad du sa…”. Hon pekade på plastglassen och han tittade uppåt backen och frågade ”Var då?”. Han kunde inte se den för den var för nära. Eller så trodde att han hört fel. Han hade ju åkt ända uppifrån toppen på berget.

vantar-och-vantar.jpg

På bilden ovan står han och väntar vid `gräddfilen`. Om man gick i skidskola fick man smita före liftkön…

pa-vag-upp.jpg

Nu är han i alla fall på väg upp…

de-andra-lag-mest.jpg

Här har alla ´eleverna´ samlats vid plastglassen och var på väg att ge sig i väg nedför backen. Hmm.. försöka i alla fall..

med-froken.jpg

Här tränar Anton med Annika..

anton-ovar.jpg

..och på egen hand..!

vantar-vid-pingvinen.jpg

Sedan var det dags att vänta igen.

Det var allt från Hassela för idag. Det kommer mera..



Äntligen dags för Hasselabilder!
09 april 2007, 22:59
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Resor och utflykter

Nu kan jag äntligen visa de första bilderna från skidresan. Jag tänker dela upp dem lite i omgångar för att det är så mycket bilder. De första är från torsdagkvällen och fredagen.

forvantansfull-wilmer.jpg

Wilmer var förväntansfull första kvällen i stugan.

brottom-till-backen.jpg

Man önskade ju att de velat springa lika lätt i pjäxorna på väg hem från backen också.

redo-for-backen.jpg

Anton och Wilmer spanar in backen inför dagens första åk.

anton-aker-lift.jpg

Anton laddar i liften. Han lärde sig snabbt att ta liftpinnen själv. Det är ju lite svårt i början innan man lär sig att man inte kan sitta på den utan bara bli `släpad ` av den. Anton är en riktig kämpe. Han är positiv till att pröva det mesta och kämpar tills han lär sig. En riktig `slitvarg` är han.

fredrik-i-liften.jpg

Att åka två i liften är ju inte alltid så lätt. Jag trodde aldrig att jag skulle klara det men det gjorde jag faktiskt. Fast Wilmer åkte mest med Fredrik. Wilmer tyckte liftåkandet var det bästa med skidåkningen. Åtminstone till en början, innan han fick in snitsen. I och för sig ville han helst sitta och fika. Men det är en helt annan historia…

jobbigt-for-pappa.jpg

Nu är alla uppe och skall ge sig iväg ut på dagens första åk. Anton har redan vurpat en bit ner i backen. Han hade en tendens att slå `dövörat` till och sticka iväg ned för backen trots att man själv inte hunnit upp i liften. Ibland hade han hunnit ner innan man själv hunnit upp. Ossian satt tryggt och bra på Fredriks rygg hela tiden. Jag tror inte att han gnällde en enda gång under de dagar vi var där uppe.

wilmer-aker.jpg

Tack vare selen kunde Wilmer också åka skidor. Vi försökte utan först men han bara lade sig ned som en hösäck. Det gjorde han i och för sig med selen ochså men då kunde man i alla fall släpa honom. 😉

wilmer-aker-mera.jpg

Det framgår kanske inte så tydligt men Wilmer ser skitglad ut på de här bilderna. Med hjälp av selen kunde han åka utan att vara rädd. Innan vi hade den var han rädd och tyckte bara att det var `halt`.

Hur trivdes Anton i skidbacken då? Han lärde sig fort att åka skidor riktigt bra och var verkligen intresserad av att lära sig. Nedanstående bildpel kan få tala för sig självt…[rockyou id=63600632]

 

bad-pa-kvallen.jpg

På kvällarna badade vi i poolen på hotellet. Den var iskall men barnen hade kul.

benny-baver.jpg

Bäver Benny var ett välkommet inslag. I år dök han i alla fall upp då han skulle. Förra året gick vi och väntade på honom en hel dag utan att han kom. Här delar han ut ballonger till barnen.

Detta var bara några av bilderna som jag hade tänkt lägga ut här på bloggen. Det kommer mera. En cliffhanger kan väl aldrig vara fel?

Kram kram!



Glad Påsk!
07 april 2007, 21:48
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Hus och hem

I dag har vi varit i Alvastra klosterruin och känt historiens vingslag. När vi var klara med det åkte vi Östergötland runt för att kolla på olika nybyggnationer av bostäder i Östergötland. Ödeshög, Motala, Borensberg, Ljungsbro.. I morgon skall vi till Finspång och snoka på en funkisvilla som Fredrik har hittat på hemnet. Den ser rättså fin ut på bilderna faktiskt. Synd att den står i Finspång bara. Fast den kostar i och för sig bara drygt en miljon. Vi ska passa på och hälsa på Fredriks kompis Magnus och hans tant också. Trevligt ska det bli!

En del godis har vi ätit idag. Fredrik åt för mycket som vanligt. Anton fick en pruttballong i sitt påskägg. De hade så otroligt roligt med den och skrattade som galningar ända tills den sprack med en smäll. Då grinade Anton som en galning istället. Nu har mormor köpt två nya pruttballonger så de har en varsin. Jag tror inte att det har har skrattats så mycket på en och samma dag någonsin här hemma. Lite bilar och sånt har de också fått i sina ägg samt att Ozzy fick en sådan där telefon i plast som piper då man trycker på knapparna. Han går omkring och ler och håller den mot örat hela tiden. Fast det gör han med miniräknare och gamla toarullar också. Kan det vara en hint om att det pratas lite väl mycket i telefonen här hemma månne?

Jag håller på och redigerar Hasselabilderna nu. Kommer snart! Håll till godo med en gammal bild så länge..

anton-funderar.jpg

Kram kram!

PS. Tack Märta för kommentaren! Det är så kul att få lite respons. Det känns nästan lite läskigt att ha så pass många träffar på bloggen som jag har vissa dagar utan att veta vem det är som läser. Samtidigt är det väl lite tjusningen också. Men lämna gärna ett litet avtryck!



Vad gör väl en utslagen mjölktand om 100 år?
05 april 2007, 22:38
Filed under: Barnen, Hälsa

Ja, frågar du mig just för tillfället skulle nog svaret bli.. buhuhuhuhuuuuuuuu.. Ossian slog sönder en av framtänderna i överkäken mot mitt lår (!) i går förmiddag. Han stod och dansade och råkade stöta till den lite bara. Inte alls hårt.. Båda hans framtänder i överkäken ser ju lite luriga ut och jag har visat dem på BVC och talat med en tandhygienist om dem. Tandvävnaden verkar liksom vara lite… spröd.. liksom. Den verkar inte ha någon emalj på de där fläckarna heller. Så jag är inte förvånad över att detta har hänt nu. Först när det hände blev jag lite lätt panikslagen. Jag kunde ju se att den var trasig och att det hängde en bit kvar i munnen. Jag prövade först att ringa till BVC. De hade slut på telefontider för dagen. Klockan var typ tio eller något sådant. Jag prövade sjukvårdsupplysningen som hävisde mig till folktandvården på Lilla Torget inne i stan. Prövade ringa dit men det var en telefonsvarare som meddelade att de hade klinikmöte till 12.20. Om man hade ett akut ärende skulle man ringa 112. Mitt ärende kändes tillräckligt akut i detta läget eftersom jag inte visste om jag skulle peta bort den hängande tandbiten eller inte samt att tiden började närma sig lunch och jag misstänkte att han inte skulle kunna äta. Jag valde helt sonika att ringa 112 och begägra akuttandläkaren. ”Kan du återkomma om en kvart? Vi har haft mycket att göra här.” Jag väntade i en kvart och ringde åter 112. Där fick jag numret till jourhavande tandläkare. (Det känns som att hon kunde ha kostat på sig att ge mig numret redan första gången jag ringde. Eller åtminstone klämt ur sig att det var folktandvården i Skäggetorp jag skulle vända mig till så kunde jag ha letat upp numret själv.) Jag ringde och ringde men det var upptaget hela tiden och de få gånger det gick fram signaler var det ingen som svarade. Till sist var de i alla fall en sköterska som svarade och vi hade ett inte allt för uppmuntrande samtal. Jag fick veta att man inte lagar mjölktänder som är förolyckade utan man brukar `låta det bero` eller så får man ta bort dem. Fast det där visste jag ju egentligen redan. Vid det här laget hade Ossian somnat och jag hade kunnat öppna munnen på honom och insett att detta inte var något som man kunde `låta bero`. Tanden var av och sprucken uppåt mot tandköttet. Vi kom överens om att jag skulle avvakta tills de öppnade på Lilla Torget. Nu var det inte så lång tid kvar tills de skulle öppna där. Jag ringde hem Fredrik för att han skulle ta hand om de stora barnen. Jag fick tag på Lilla Torget och fick deras första akuttid. Tack för det! Nu var jag lite lugnare igen. I väntrummet fick vi sitta länge och vänta och tandläkaren Karl Holmberg var ung och ack så uppgiven då han såg skadan. ”Vi har inte så ofta ettåringar här. Jag har konsulterat tre kollegor och vi tycker alla att han skall ha en remiss till barnspecialisttandläkaren.” Så klockan tio över sju i morse travade lille Ossian in på sitt andra tandläkarbesök för dygnet. Tanddoktor Annika slipade lite och tanden liksom ”fransade sig”. Ossian skrek. ”Ok.. man ser pulpan. Jag rekomenderar att vi tar bort den.” Hon sa att man kan pröva lägga på lite plast och låta den sitta kvar men att det för det mesta trillar bort och att man brukar få plocka bort den i alla fall. Så nu har han fått plast på den. Jag känner att jag måste förbereda mig mentalt på att han skall bli tandlös. Då kan jag göra det tills den där plasten trillar bort. I och för sig kanske den redan har trillat. Vad vet jag? Han verkar i alla fall inte ha ont och det är ju det viktigaste. Underligt nog har han inte verkat ha ont av detta alls. Jag tror att de kommer att få ta bort tanden tyvärr. Jag förbereder mig på det nu. Usch.. det känns jobbigt.. Men det finns ju värre saker man kan råka ut för. Vad gör väl en utslagen mjöktand om 100 år? Och han är ju vår fantastiske lille busprins även med glugg…