Lottas Dagbok


Mr. Johnson är nu såld för 3000 pix!
28 juni 2007, 20:06
Filed under: Barnen, Bilder, Fest och kalas, Jobb och plugg

Grattis Jonas Palm! Till helgen bär det troligtvis av till Skåne för leverans.

Anton har varit på kalas på kvarterslokalen i kväll. Det blev lite hastigt och lustigt för han fick inbjudan på eftermiddagen. Jag fick ge mig av till Ikano för att köpa en present. Det blev lite rosa grejjer till håret och så. Ramona heter födelsedagsbarnet. Hon är förtjust i Anton. Det är Nicole också. Hon hade klätt sig i rosa till kalaset bara för att Anton gillar den färgen.

I morgon ska jag hämta mina seglarkläder på Marinaman. Det blir najs…

I dag var vi på Belvedèren och käkade lunch med jobbet. Jag åt kycklingspett och potatisgratäng. Gott var det och trevligt också.

Lägger in en bild på Anton. Visst är han söt? Han har glass kring hela mun´…

min-vackre-son.jpg

Kram kram!



En spillanste ny fyrtaktsmotor med fyra hästar…
27 juni 2007, 21:54
Filed under: Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Livet på sjön

..hänger nu på akterspegeln på en för tillfället namnlös segelbåt med hamnplats i Nordanskogshamnen i Arkösund. Hur detta kan komma sig tänkte jag återkomma till…

Tandläkaren höll på att ta kol på mig totalt denna gången. Han höll på i en hel timme och just när jag trodde att han var klar började han borra igen. Jag mådde faktiskat lite illa efteråt. Det kändes som att munnen var ungefär dubbelt så stor som vanligt då jag gick därifrån. Men det var i alla fall skönt att bli av med den där provisoriska lagningen som jag har haft i munnen så himla länge. Den hade liksom vittrat sönder och varje gång jag åt så kändes det som att det satt en halv middag kvar i tänderna på den sidan. Det kunde bli panikläge om det inte fanns tandtråd inom armlängds avstånd. Nu är det i alla fall bra och jag är lite fattigare… eller pappa och mamma är lite fattigare rättare sagt…

Midsommar firade vi i Arkösund. Var annars? Mamma och pappa var där med sin husvagn vilket var tur för annars skulle vi (jag) nog ha frusit ihjäl tror jag. Vädret var nämnligen inte så fint. Visserligen var det mestadels uppehåll på midsommaraftonen så vi kunde både dansa runt stången och grilla.

wilmer-firar-midsommar.jpg

anton-firar.jpg

ossian-i-husvagn.jpg

På natten till midsommardagen började det ösa ned och fortsatte så på midsommardagen också. Fredrik har tillbringat åtskilliga timmar i Arkösund den gångna veckan med sillikon och sirkaflex (??) för att försäkra sig om att båten skulle vara helt tät efter förra veckans blöta bravader. Nog var den tät. Så tät att kondensvattnet rann utmed väggarna. Blött… Kallt var det också så tanken på att öppna lite var inte särskilt lockande. Jag var inte så sugen på mer än en natt i båten kan jag lugnt påstå. Mor och far styrde kosan hemåt under midsommardagen och då hade inte heller vi mycket att välja på. På vägen hem sprack det upp och blev sol. Vi beslutade då att återvända nästa dag utvilade och glada. Det blev en fullständig katastrof…

Egentligen började katastrofen redan på midsommardagskvällen då Fredrik upptäckte att Lergiganflaskan var sönderslagen i väskan. Våra barn kan inte åka till Arkösund utan åksjukemedicin. Ja.. de kanske kan men de skulle kräkas i bilen. I alla fall Wilmer. Det blev lite ´liv´ en stund men Lasse i skåne lovade att ´ringa in´ en flaska på apoteket på Ikano på söndagmorgonen. Skönt.. då var det löst. Trodde vi i alla fall. När vi kom till apoteket på södagen fick jag köa som 17. Elva nummer före mig var det och när jag kom fram till kassan fanns det inget recept. ´Liv´ igen. Lasse hade visst fixat receptet så det var bara att ta en ny kölapp. Som tur var vågade jag ´tränga mig´ lite i kön och fick ut vår medicin vars recept låg i något mysko skrymsle på apoteket. Väl i Arkösund fikade vi och packde upp och förberedde oss för att få ta en premiärtur med nya segelbåten. Så här trevligt hade vi:

lugnet-fore-stormen-1.jpg

lugnet-fore-stormen-2.jpg

När vi skulle lämna bryggan startade inte motorn. Den är 33 år gammal. Kanske inte så konstigt att den inte startar egentligen. Behöver väl knappast kommentera hur kul det blev nu. Anton grinade. Wilmer grinade för att Anton grinade. Fredrik.. typ grinade.. och drog ungefär sjuhundra gånger i det där snöret. Men det gick inte att starta motorn. Själv hade jag nog lite mer jordnära tankar i detta läget. Jag såg en bild framför mig på oss guppande i fjärden utanför utan att kunna ta oss in till land. Ungarna och jag lämnade båten för att Fredrik skulle packa ihop så att vi skulle kunna åka hem. När vi kom upp på campingplatsen började ungarna kasta sten. Typ; ”Hur många barn får jag när jag blir stoooor…?” fast stenarna flög tre meter över marken och upp mellan bilarna på parkeringen. Då jag skulle hindra Wilmer från att kasta mer tappade jag min mobiltelefon så att den gled i gruset och blev repig och skitful. Jag blev sur och arg och irriterad. Skitlöjligt, jag vet.. men jag har varit rädd om den. Nu behöver jag inte vara det längre. Ungarna fick sitta och skrika i bilen en stund. Sen åkte vi hem.

På måndagen lade båda vi vuxna i familjen hela vår dag på att ordna så att båten skulle ha en funktionsduglig motor. Det skulle visa sig vara svårare än vad jag trott. Extremt mycket svårare än vad Fredrik trott också. Jag hade nog mina aningar om att det inte skulle vara så lätt, men att det skulle vara helt omöjligt att komma över en begagnad liten snurra med lång rigg trodde jag inte. Vi började på Marinmotor i Hackefors. Dom hade inget. Runi marin hade bara helt nya. På vägen till Norrköping ringde vi runt till de olika marinhandlarna men de hade inget. Vi stannade på en McDonalds på vägen och fikade och rev en sida ur deras telefonkatalog med en massa båthandlare som vi ringde till. De flesta flinade lite hånfullt och sa typ; ”Nae.. inget begagnat nu.. (neu)”. Väl i Norrköping på Statoil för att hämta en karta, blev vi skickade av kassakillen ut i bushen till Alvar båtar, vilka det visade sig att vi redan pratat med med negativt resultat. Vi gick alla fall in en sväng och de försökte sälja oss en lika gammal motor som vår trasiga för två och ett havt tusen. ”Jag hade egentligen tänkt skrota den här men ni kan ju köpa den för 2500..”. Troligtvis.. det skulle jag inte tro. I detta läget var det inte muntert vill jag lova. Vi åkte in till Norrköping city för att leta på en dator med internetanslutning. Fredrik famlade desperat i blindo. Panikslagen ringde han på en privatannons där en snubbe skulle ha 5000 för en tjugo år gammal motor. Han bestämde träff men jag motsatte mig affären. Vi hade en liten kris men bestämde oss för att gå till biblioteket i alla fall. Där letade vi telefonnummer till varenda båttillbehörshandlare i hela Östergötland, Småland och Uppland. Ingen hade någon begagnad motor. Ingen som passade oss i alla fall. Vi åkte tillbaka till Linköping och bestämde oss för att köpa en ny motor. Undrar just vad Lyxfällan skulle säga om det… Det skulle kosta dubbelt så mycket som vi tänkt oss men vi hade inget val. Vi åkte hem till Persson och Hagberg på en kaffe (efter ett kort besök på Marinaman). Där ordnade vi med finansiering av den nya motorn. 8900 spänn lånade vi av morsan och farsan. Om det vet jag vad Lyxfällan skulle tycka. Vi åkte och köpte motorn, fixade barnvakt och åkte till Arkö och skruvade dit den. Så här ser den ut:

nya-motorn.jpg

Sedan tog jag en pizzaslice på Strandgrillen. Nu har vi inte råd med någonting i sommar…

I dag har vi skakat liv i den gamla motorn. Den hade fått lite kladd på tändstiften. Vi tänker sälja den för tretusen om det går. Det var faktiskt morsan som fixade den. Maritas gubbe Hans hade lite idéer om hur man kunde göra och det funkade.. Vi har annons på Blocket.se nu! Så här ser han ut.. Mr Johnson:

Klicka för större bilder!

mrjohnson-i-sin-helhet.jpg mrjohnson-i-narbild.jpg

Nu skall jag krypa i säng….

Natti!



Efter en kall och blöt helg i Arkösund..
18 juni 2007, 20:58
Filed under: Barnen, Hälsa, Livet på sjön

..kanske det kan vara på sin plats med några rader här.. Jag vill verkligen inte dissa det här med båtliv fullständigt men jag kände dock att min med möda upparbetade entusiasm fick sig en törn tidigt i söndags morse då jag väcktes av iskallt vatten som droppade från taket ner i min nacke. Det var ju inte så att man var direkt varm innan man gick och lade sig heller. Jag tror faktiskt att det var under tio grader varmt på lördagen. Jag hade inga långbyxor med mig men som tur var komma Persson och Hagberg förbi och lånade ut lite kläder. Ja.. vad ska jag säga.. det var kallt och blött. Det regnade ute och inne. Fredrik säger att det går och täta den men vi får väl se..

Halsflussen verkar ha gett upp i alla fall. Jag kan inte förstå att jag är så himla trött bara. Men det kanske är så efter en kraftig infektion.. Ossian verka också må bra. Det går så bra hos Marita. Han bara går rakt in och börjar leka och blir inte alls ledsen då jag går. Däremot blir han jätteglad när jag kommer.

I morgon skall jag till tandläkaren. Fy!

Nu är det det dags för duschen..

G´natt!



Prutt prutt!!
14 juni 2007, 21:28
Filed under: Humor

Jag är trött. Detta höll jag på att garva ihjäl mig åt nyss. Det för mina tankat till Tinky Winky och gänget då de står och pumpar ut sin röda tubbie-kräm.

Varning för riktigt simpel humor..

http://www.youtube.com/watch?v=3jXzu2WQDnY



Kort uppdatering -bronkit och halsfluss
12 juni 2007, 08:45
Filed under: Barnen, Hälsa, Husdjur

Ossians infektion blev vårdcentralsmessig i fredag och han fick diagnosen bronkit. Vi fick utskrivet Mollipect och Ventolin att ta tre gånger per dag. Dessutom skrev doktorn ut en penicillinkur att hämta ut i fall inte febern gick ner till nästa dag. Han hade haft mellan 40.3-40.6 i fyra dagar redan på fredagen. Naturligtvis blev det inte bättre utan sämre så det blev till att hämta ut Kåvepenin på apoteket. På lördagkvällen trodde vi helt seriöst att han skulle hosta i hjäl sig. Han kräktes upp det mesta av vätskan som vi lyckades att få i honom och bröstmjölk verkar ju slemma till det ännu värre. Han hade inte heller kissat sedan morgonen så det var lite kritiskt där ett tag. Nästa morgon slog han i alla fall en drill i blöjan och det hade vänt för denna gång för Ossian. Han är fortfaranade mycket trött och äter inte särskilt mycket men det är tydligen helt normalt efter en sådan här infektion. I går var han och lekte hos Marita en stund tillsammans med Fredrik och det hade visst gått bra.

Jag har också blivit sjuk. Redan under helgen började jag känna att jag hade ont i halsen. I går hade jag vita fläckar i hela halsen och typ 40 grader. Vårdcentralen tyckte att jag skulle vänta till på torsdag (!!!) för att se om det skulle gå över av sig själv. På kvällen låg jag i soffan och var måttligt irriterad och sjukare än sjuk. Fredrik slog en signal till doktor Lasse i skåne. Gladeligen skrev han ut en penicillinkur eftersom att en halsfluss kan bli en halsböld om man väntar till på torsdag. Han trodde att det var Ossians bakterier om hade hoppat ner i min hals också. Jag måste säga att förtroendet för Valla vårdcentral inte direkt stiger då detta händer gång på gång. Egentligen har jag inget emot läkarna faktiskt. De flesta vi träffat där har varit bra. Däremot sköterskorna som sitter och avgör vem som ska få komma dit verkar ju lite.. ja.. vad ska jag säga.. Anledningen till att jag inte fick komma igår var att man inte vill ´överdosera´ antibiotika. Jag misstänker att hon menar ´överutskriva´. Lasse sa att det är i princip otänkbart att en halsfluss går över av sig själv tills på torsdag. Hur som helst så känner jag redan att det håller på att bli bättre. Ja.. bra är det inte.. men på väg åt rätt håll..

I söndags bestämde jag att det inte blir någon hundvalp. Det känns som att jag inte vågar axla det ansvaret på egen hand. Det var ingen annan vuxen i hushållet som var intresserad av att ta del i ansvaret och då skulle det kännas fel. Hundliv inkräktar för mycket på båtliv var argumentet. Vidare kommentarer är överflödiga.

Nu ska jag vila lite…



Tjohooo!
05 juni 2007, 09:05
Filed under: Barnen, Bilder, Fest och kalas, Hälsa, Husdjur

I lördags gjorde jag ett snabbesök i en förfluten tid (kändes det som i alla fall). Harrys… eller `haooiss` som man säger här omkring. Hur bonnigt som helst var det. Det är klart att det var lite kul också men det var inte mycket som var som förr. För det första så såg ´ingenting´ likadant ut som förut. Barerna hade flyttat på sig och ungefär alla som jobbade innanför dem var nya. Utom Håkan förståss. Men han lär väl stå där tills han stupar. Garderobsgubben var också kvar. Fast man kanske inte kan förvänta sig att det ska vara lika efter så många år heller. Jag har ju gjort ett och annat litet gästspel under åren och har väl känt ungefär likadant då som nu. Om man vänder på pannkakan så kanske det är skumt att det inte har ändrat på sig MER istället. Jag menar.. sju år är ju en ganska lång tid. Stället står ju kvar i alla fall. Det mesta av den typiska fula Harrys-inredningen var kvar trots att den där stilen är ganska `ute` för tillfället. De flesta krogar är väl lite mer ljusa och luftiga nu för tiden. (Ja.. egentligen vet jag ju inte det eftersom jag aldrig går ut men man kan ju kasta ett öga in då man går förbi på dagen.) Hur som helst så är jag trettioett år nu. Ändå kände jag mig mer malplacerad nu än vad jag gjorde då. Genomsnittsåldern måste ha stigit alltså (snabbare än min ålder). Annars har det väl blivit något fel på mig… Innan var vi allla fall på förfest ute i Linghem hos Tinas syster. Katja var där och visade sina ´grejjer´.Det muntrar alltid upp lite. Nog om detta.

Exillivet är slut och de stora barnen är friska och tillbaka hos Marita. Anton skulle gå till skolan och äta lunch idag. Det är en del av inskolningen till förskoleklass. I torsdags hade de också varit i skolan och hälsat på men då var ju Anton sjuk så det blir premiär för honom idag. Han var nog lite nervös för han var så noga med att jag skulle torka honom kring munnen en extra gång med en våtservett så att han inte skulle vara lortig i ansiktet då han gick iväg. Han brydde sig dock inte nämnvärt om att hans jacka var smutsig 😉

Ossian är sjuk nu istället. Det har börjat idag på morgonen och hans feber är inte så hög ännu men den lär väl stiga om det är samma virus som de andra två hade. Trist är det eftersom det är jättefint sommarväder ute. Hoppas att det inte blir så långvarigt med tanke på att vi håller på med inskolningen hos Marita. Vi var där igår och han tycker att det är jättekul att leka med de andra barnen. Än så länge har ju inte Anton och Wilmer varit där samtidigt och i dag var Anton jätteledsen för att Ozzy var sjuk. Ja, ja.. han tillfrisknar ju så småningom..

I går kväll var jag och kollade på valparna. De var hur gulliga som helst. Jag vill ju ha en liten hundflicka och det finns en liten en som inte är tingad ännu. Den är svart-vit och heter Anna. Jag vill så gärna ha den ju… Fredrik har väl antytt att jag får skaffa en annan lägenhet om jag ska ha hund. Här kommer i alla fall några bilder på den..

anna-i-graset.jpg anna-bland-blommorna.jpg narbild.jpg

Söt va? Det är en blandning mella Shitzu och Lhasa Apso. Troligtsvis blir det ingen hundvalp men det känns som att man behöver något att drömma om. Nu blir det ju inget hus vilket i och för sig är bra med tanke på att räntorna är på väg upp och två och en halv miljon är så himla mycket pengar. Det finns ju många anledningar att låta bli att köpa hus. Det finns många anledningar till att välja att göra det också. Fast rätt ´tillfälle´ är en viktig faktor i sammanhanget. Nu är nog inte rätt tillfälle för oss.

Nu håller Ossian på att vakna…

Hej..



Sjukdom och inskolning
01 juni 2007, 10:53
Filed under: Barnen, Hälsa, TV

Nyss hemkommen är jag från Ossians första inskolningsdag hos Marita. Det gick jättebra nästan hela tiden. Han verkligen tog för sig av livet och leken så det var härligt att se. Lite bökig var han då han ville riva ut böcker ur bokhyllan och så men det lär han sig nog att låta bli med så småningom. Tyvärr slutade det lite olyckligt med gråt och tandagnisslan då Ossian snubblade och fixade sig en tjusig fläskläpp. Måndag blir nästa inskolningstillfälle.

Det två stora barnen är sjuka. Tydligen går det något virus med feber och huvudvärk hos dagmammorna just nu. Troligtvis är det det viruset som de drabbats av för båda har trettionio och en halv grader och Anton har så ont i huvudet att han ligger och gråter emellanåt. Skitjobbigt är detta eftersom vi dessutom lever i exil för tillfället. Usch… 

Det får bli ett kort inlägg nu för det är faktiskt lugnt en stund här just nu och jag tänkte också ta det lite lugnt och kolla lite på Party of five eller Ensamma hemma som det visst heter på svenska. Det är min tonårsfavorit som går i repris på förmiddagarna nu..

Tjing!