Lottas Dagbok

Vår katt.

Den tjugofemte augusti fyllde han tolv år. Han brukar få en liten tårta på födelsedagen för att vi vill fira de liv av de nio han har kvar. Borde vara cirka sju. Hugget som stucket. I år glömde vi. Det var för mycket skithuven i närheten som störde helt enkelt.

Hos oss har han bott sedan han doftade fostervatten. Det krävdes visst tjat för att han skulle få stanna men han matchade ju färgerna så fint i vårt då nya hus. Då bodde han i sin lilla kylväska från kronfågel som knappt skulle rymma två glass. En liten varm petflaska i en strumpa hade han med sig för att hålla värmen.

På något sätt måste jag ändå gjort rätt eftersom han överlevde och blev en ståtlig smalkatt. Vi hoppas att han ska får vara med oss flera år till framåt trots att hans hjärta har svikt sedan många år. Nästa år ska vi fira med tårta.