Filed under: Allmänt, äckligt, Bilder, Familj, iPhone, personligt, Resor och utflykter, sport
Idag kände jag det där igen.
Åkte över Ölandsbron förra sommaren. Ett av alla de inlägg som aldrig blev skrivna. Wilmer och jag hade varit på fotbollscup. Det var dags att dra hem. Wilmer var full av intryck och hans iPhone var full av nummer till nya bekantskaper. Djupt försjunken brydde han sig inte mycket om Ölandsbron.
Solen sken. Havet glittrade. Det var varmt ute.
Det gjorde ont.
Det var så vackert att det gjorde ont. Kan inte förklara varken känslan eller varför den kom just då.
Idag har jag inte mått bra. Allt möjligt lustigt då jag vaknade på morgonen så jag har varit inomhus hela dagen. Det har blåst och regnat.
Ikväll gick jag ut. Solen sken. Satte mig i bilen och körde.
Då kom den där ölandsbrokänslan över mig. Den är inte skön.
Undrar var den kommer från. Vad den vill säga mig. 
På bilden: Brothers.
Filed under: Allmänt, äckligt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, iPhone, personligt
På bilden: Doktorn har fixat.
I söndags skadade sig Ossian på braskaminen hemma hos oss.
Bilden nedan är kanske lite läbbig men den visar hur hans arm ser ut idag.
På bilden: Vi tog bort plåstret igen ikväll.
Igår var vi inne hos grannen som är läkare eftersom det som Ossian fick på jourcentralen hade vätskat igenom. Han gjorde ett provisoriskt bandage. Ikväll hade det vätskat igenom igen så jag tog saken i egna händer.
Jag blev lite förvånad att det såg så rött och sårigt ut faktiskt.
Ossian fick duscha med plastpåse fasttejpad på armen och det gick jättebra. Han är ju så rädd att det ska göra ont jämt men jag tror han var nöjd efteråt då han fått ett nytt plåster av mig.
Men det är ingen skolgympa, hockeyträning eller simskola denna vecka.
Det kommer att läka fint och han kommer säkert att vara fri från plåster snart. Men undrar lite hur det ska bli i sommar. För det läkta området kommer säkert art behöva tejpas över i solen?
Men nu är det vinter. En sak i taget.
Nu vila.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, äckligt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, ful blir snygg, handarbete, Humor, iPhone, Jobb och plugg, Livet på sjön, personligt, politik, Resor och utflykter, spel, sport
På bilden: Wf is back.
Fredag.
Ont i halsen. Känns som att jag vill svälja hela tiden. Ganska jobbigt.
Blev sur på en grej för ett par dagar sedan. Bestämde mig för att skita i det. Inte värt att lägga energi på helt enkelt. Ikväll tillåter jag mig att småskratta lite åt det. Ni med tillgång kommer nog att kunna läsa ett inlägg om det på min dolda blogg inom en tid
Jag har börjat feuda igen. Vissa röker andra dricker. Själv är jag stuck with words.
Efter jobbet har jag farit fram och tillbaka till Ljungsbro för att lämna och hämtat barn vid hockeyn.
Mer intressant än såhär blir det inte.
God natt.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, äckligt, Bilder, Familj, Hälsa, iPhone, musik, personligt, sport
På bilden: Wilmer övar faktiskt.
Det ät inte lätt att få Wilmer att öva på sin fiol. Han är väldigt självkritisk och ger upp så fort det låter det minsta illa (vilket ju blir ganska ofta då man övar). Någon som har tips för hur man lättar upp fiolstämningen?
Under helgen har det varit mycket hockey som vanligt. I lördags var vi i Vadstena med Wilmer som spelade cup. Didrik som hade haft feber under natten var hemma hos mormor och morfar under tiden.
På natten sov Anton över hos en kompis och Ossian sov hos mormor. Vi trodde att Ossian höll på att bli sjuk men igår var han pigg igen.
Tyvärr är Ossian sjuk med feber idag i stället. Lite hes och symtom från luftvägarna. Jag har själv precis lika fast utan feber.
Igår kväll hittade jag löss i Antons hår. Så jag fick åka till apoteket, klippa hår och lusa av. Jag gjorde på oss alla. Var helt slut efteråt.
Det är så jäkla trist den här tiden på året. Det bara regnar och är kallt och deppigt. Vet inte hur jag ska göra för att liva upp mig. Tips på hur man överlever övervintrandet?
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, äckligt, Bilder, Bloggpris!, Blogroll, Familj, Hus och hem, husbygge, iPhone, Resor och utflykter
På bilden: Didrik ser fram emot en härlig lördag.
På bilden: Tröjan som Anton valde till min födelsedag.
På bilden: Barnen badar i
Arkösund.
På bilden: Ossian är inte en kruka.
På bilden: Anton fick huvudvärk av det kalla vattnet.
På bilden: Utanför vår dörr står en blomma som flyttat hit från Yrvädersvägen.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, äckligt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Hus och hem, husbygge, konsument, Lottas retrospektiva julkalender, personligt, shopping, sport
Redan december. Det är lite mycket nu.
I söndags var det hockey för hela slanten. Först deltog Wilmers lag som pausfåglar i LHC:s damlags match. Rekryteringen till matchen var svår så både Ossian och Anton fick vara med. Anton var inte helt frivillig men med en liten muta gick det bra. På eftermiddagen slirade han och jag till IKANO i snöstormen och köpte ett spel till hans Nintendo DS. Lite hade han sparat på egen hand 😉 På kvällen var det hockeyträning igen. Ossian snyltade in sig hos morfar under tiden. Övriga deltog på olika sätt i Cloetta Center.
I måndags var det dags att utrusta sig med ett par varma vinterskor. Letade en hel del. Var nära att ge upp men fick till sist överskrida budget med 50%. Lik fan fryser jag om fötterna. Det blev ett par curlingstövlar från Canada Snow. Skitsnygga med skinn å päls å allt men det verkar inte bita på mina kritvita liktår.
I måndagskväll hade Wilmer och och hans kompis Jonte kalas i Hangaren. De hade bjudit in vännerna för en svängom i skateramperna. Mycket uppskattat tror jag. Själv kunde jag inte delta eftersom vi hade de andra barnen att hålla reda på. Det viktigaste är barnen hade kul 🙂
Igår hade jag både Ossian och Wilmer hemma som sällskap. Hosta. Hade dock ett möte vid tolv som jag täkte klara ut i alla fall. Tog med mig dem. Tyvärr höll vi på och köra av vägen i halkan och dessutom krocka med en gammal tant som nog inte varken såg eller hörde. Vi kom i tid till mötet (vid husbygget) men tyvärr dök inte han vi skulle träffa upp. Vi väntade i en timme. Sedan ringde han. Jag tror han hade gömt bort vårt möte faktiskt. Strunt samma. Vi körde till donken och käkade, jag och de halvsjuka barnen. Där kom vi på vad VI glömt. Tvätten!! Så det var bara att köra hem och rodda i tvättstugan. Båda ungarna var riktigt stökiga trots att de var sjuka. det var itne bara en gång jag hotade med att ringa till jultomten. Jag älskar december på så sätt; jultomtehotet är det enda som funkar här 
Nu har vi i alla fall fixat med alla husmåsten denna vecka. Fjärrvärmeavtal, fiberoptikavtal, elofferten.. nästa steg är målarfärg och klinkersplattor.
Idag är Ossian hos dagmamman och Wilmer är fortfarande hemma. Han hade feber i morse så kanske hänger konserten löst som han ska ha med sin stråkleksgrupp i kväll. Men vi får se.
DESSUTOM; fy alltså! denna vecka har det luktat.. ja.. jag kan inte ens beskriva stanken (som det till sist utvecklades till) i vår trappuppgång. Igår morse klarade jag inte av att gå ut genom vår dörr nästan så då ringde jag och felanmälde. Runt lunch var det full aktivitet i huset. Fastighetsskötare, VVS-folk och ventilationsfirmor var här. Efter en stund fick vi veta att det var en toa i huset som läckte.. eller om det var ett avloppsrör från en toa. Vet inte. Men i alla fall så var soprummet fullt av kiss och bajs och det hade även läckt ut på golvet i förrådet. HUÄÄÄÄ!! Men nu är det lagat och städat.
Håll ögonen öppna för idag är det den första december. Jag kommer att öppna första luckan i min retrospektiva julkalender här på bloggen. Så nu utlovas minst ett inlägg om dagen fram till jul. Hoppas att klara mig utan repor i lacken 😉
Bilden: Wilmer vilar sig under matchen.
Fotot är taget med mobilkameran. Det är tyvärr det enda foto som blivit taget idag. Jag har tagit mitt sista foto med den digitala systemkameran som jag fick i present då jag fyllde trettio, och det fina lilla ljuskänsliga objektivet som jag fick på min senaste födelsedag.
Idag var det Björnligans Dag i Cloetta Center. Alla tre årskullar, nollettor, nolltvåor och nolltreor fick spela matcher mot varandra och allmänheten var inbjudna för att pröva på hockey.
Vi var där tidigt för Anton spelade match redan klockan åtta. Ossian och Didrik var med oss och barnvagnen placerades utanför omkädningsrummen för att inte vara i vägen (vilket en barnvagn för det mesta är var man än ställer den), och vände ryggen till en liten stund. Då jag återkom så var locket på skötväskan öppet och sufletten på barnvagnen var uppfälld. Skumt. Men jag fällde ned sufletten och stängde locket på väskan. Bara en liten stund senare så upptäckte jag att min kamera var stulen ur väskan, och att även Fredriks nyckelknippa var stulen (med nycklar till hus och bil och jobb och allt).
Så nu har jag ingen kamera och Fredrik har inga nycklar.
Men barnen hade i alla fall en kul och mysig dag. Både Anton och Wilmer hade matcher och Ossian var med på isen och åkte skridskor en liten stund. Efteråt åkte vi och käkade på Mc Donalds med barnen och nu under eftermiddagen har jag grejat lite med pm2.
Nu ska jag äta middag. Sedan ska jag starta en facebook grupp tror jag; ”Vi som blivit bestulna på Cloetta Center under Björnligans Dag”.
..om detta. Jag läste om det i Corren i morse också, och det diskuterades vi frukostbordet.
Tankarna vaknar.
Hur är det möjligt?
På senaste föräldramötet på våra barns skola (samma kommun) hade vi gruppsamtal om trygghet. Om vilka förutsättningar som bör råda för att våra barn ska känna sig trygga. Undrar om den tioåriga flickan som utsattes för detta kände sig trygg då hon gick till skolan på morgonen.
En annan tanke.
Vid vilken ålder är ‘man’ tillräckligt gammal för att ens kunna genomföra det som den här flickan utsatts för? För om jag fattat det rätt handlar det om minderåriga. Och hur kan man/de rimligtvis få för sig att göra något sådant?
En sista tanke.
Vad är det som händer?
I går kväll kollade vi på det nya programmet Inlåst som startat på tv4. Ett gäng killar som redan har en ‘historia’ få leva under fängelseliknande förhållanden i tolv dagar innan de blir utsläppta till sina (förhoppnigsvis förändrade) ordinarie liv igen. Alternativt kan de välja att hoppa av när helst de behagar.
Nu får metoden som ligger till grund för serien kritik för att vara kontraproduktiv. Såklart, vad annars? Så är det ju jämt..
Jag tyckte att det var lite mycket ‘tv-produktion’ över programmet, vilket gjorde att det blev en aning osmakligt med tanke på att det handlar personer som inte ännu är vuxna. Sedan tycker jag också man på sätt och vis utnyttjar människor i trångmål. Mammor (och pappor) som famlar efter ett halmstå.
Och.
Vad kommer att hända med dessa killar sedan? Kommer tolv dagar av tv-produktion förändra djupt rotade beteendemönster? Kommer de att bli bjudna på Bindefedtkalas och kallas för Inlåst-Dennis och Inlåst-Emil osv? Eller kommer de helt enkelt att fara hem och fortsätta att göra det de gjorde innan. Alltså göra livet surt för andra människor. Och tv4 håvar in casch på deras och deras föräldrars bekostnad.
Men jag kollar nästa vecka. Det var ett kul program 😉
Lottas Dagbok 