Jag har fått en orkidé
Ja.. den var nog inte bara till mig 😉
Den var jättefin ialla fall 🙂
Är jag vuxen nu? 😉
Tack till Märta och Stefan och Miriam och David för en jättetrevlig eftermiddag!
Torsdag – en bit liv
Lämna, uppsats, hämta, simma, Mammas Pojkar, Inlåst…
Wilmer har varit hos Viktor och lekt. Anton har haft hockeyträning. Didrik har snuva. Ossian.. ja.. han gillar att klä ut sig.
Grattis till Ekdungeskolans andraklassare till segern i Skolinnebandyn
Både grabblaget och tjejlaget från Antons klass vann sina klasser i årets Skolinnebandyn. Inte ett öga var torrt.
Mitt hjärta svallar över av stolthet. Visst är det fantastikt kul att de vann men framför allt är jag stolt att jag har en pojk som kämpar till sista svettdroppen 😉 (ja.. jag vet att det heter bloddroppen, det upplyste Anton mig om igår, men jag tycker svettdroppen låter..hmm… trevligare). Anton var en grym back. Den bästa skulle jag säga. Objektivt 😉
Hela laget var fantastiskt såklart. Samma lag vann Skolinnebandyn 2007 och kom tvåa 2008 (trots att lagets absoluta kanon var i Thailand då).
Allt som allt spelade killarna sex matcher. Det första tre var gruppspel, sedan kvarsfinal, semifinal och final. De vann alla och hade en total målskillnad på 38 -3. (För den oinvigde kan jag förklara att det betyder att laget gjorde trettioåtta mål och släppte in tre.) Finalen gick mot Ekängsskolan (prestige 😉 ) och den slutade 6 – 1.
Vill man läsa mer om våra äventyr i Skolinnebandyn så kan man bläddra tillbaka här i bloggen till ungefär samma tid förra och förrförra året 🙂
Bilden har jag lånat av Corren.se
En lucka i livet för uppdatering
Vi har lite på schemat nu. Jag listar lite.
Det blev inget hus med ful övervåning (som jag skrivit om tidigare). Vi hade ett litet annat projekt på gång men som vanligt går väl inte livet i den riktning vi önskar. Hyser mycker litet hopp. Återkommer kanske till det.
Jag skrev häromdagen att vi kört Anton till akuten. Anledningen till detta var att han fick ont i sitt bröst när vi var i Mjölby och åkte skridskor. Han kom farande och skrek och grät att han hade ont i hjärtat och att han trodde att han skulle dö. Nu undrar väl alla varför jag inte ringde en ambulans direkt. Men jag gjorde inte det. (Kan inte svara på varför, men troligtvis handlar det om statistik. För om det varit en vuxen person med samma sympton så hade ambulansen varit där ögonaböj.) Han fick sitta ner en stund och andas och det började lätta i bröstet. Vi packade ihop oss och åkte direkt till akuten på US i Linkan istället. Där gjordes diverse undersökningar och vi fick hänga kvar en stund. Doktorn hade sina teorier om vad det kunde vara. Jag har mina. Fast de är likvärdiga 😉 Men man hittade inga fel på hjärtat just då. Jag har en bild på Anton från sjukan men jag hinner inte med bilder nu.
Didrik är fortfarande för trälig på mornarna. Vaknar tidigt, och nu har han fått snuva och hosta också. Häromkvällen somande han med sittande i soffan med fjärrkontrollen i näven när han kollade på fotboll. Har en bild men hinner inte lägga ut den (heller) nu.
Igår och i förrgår spelade våra killar Skolinnebandyn. Wilmers gäng gick till semifinal. Antons vann. Det gjorde tjejlaget också. Skriver med om detta senare..
Det här inlägget hade varit mycket roligare med länkar och bilder. Men det är i alla fall bättre än ingenting.
Återkommer.
Hej
Bloggar inte mycket nu.
Didrik har börjat vakna tidigt som sjutton på morgonen 😈
Helgen har varit full av aktiviteter med klubbor av olika slag. Och en tur till akuten med Anton.
Jag skippade kalkyleringscaset. Det var frivilligt.
Tjing.
Onsdag – dammigt ute
Ossian sa det i morse; att det är dammigt ute. Han menade dimmigt såklart. Det är en jäkla dimma idag.
Morgonen var lite stök å trök. Vi var uppe ur sängen i god tid och i vardagsrummet stod den nya fina trunken som inköptes igår och väntade på Wilmer (som mådde bättre idag).
När Anton, Wilmer och Fredrik gått iväg flödade kreativiteten i vardagsrummet. Ossian byggde en koja som Didrik genast rev ned. Ossian byggde tålmodigt igen. Denna gång en ”såndär hängstolsgungmatta” som grannen har i sin trädgård. Didrik rev igen.
Vi kom till dagmamman ungefär en halvtimme efter bugeterad tid.
Nu kalkylering. Case i helgen. Inte obligatoriskt men absolut nödvändigt.
Jag har ingen utbildning inom sjukvård. Det är väl en av de få kurserna jag inte gått vid det här laget 😉 Ändå frågar alla mig om hur jag tänkt göra med det här med svininfluensavaccinet. Jag talar om att jag inte har sjukvårdsutbildning och de flesta svarar att det vet om det, men att de i alla fall vill fråga mig om hur jag tänkt (göra) främst med avseende på barnen. Det är smickrande att folk tror att man har koll på allt. Verkligen. För det är verkligen så att vissa säger att ‘jag pratade med x och y och de sa att jag skulle snacka med dig för du har ju koll på det mesta’. Och det har inte bara hänt en gång den senaste veckan. Men samtidigt känner jag hur bördan av ansvar tynger mina axlar. Tänk om det blir något skit med det där vaccinet.. och alla låter sina beslut påverkas av hur jag valt att göra. Eller om man skulle ändra sig i sista minuten. Då kanske jag ska runt i området och ringa runt och tala om för alla att jag fattat ett nytt beslut *puhh* Men jag diskuterar det gärna. Det är inga problem. Trots att jag känner mig som en stor bluff ibland 😉
Vet varken ut eller in just nu
Jag har lyssnat på föreläsningar idag. Kalkylering handlade de om. Jätteroligt. Verkligen.
Vi var och kollade på det där huset i dag igen. Övervåningen såg fortfarande förjäklig ut. Vad trodde jag liksom??
Viktiga beslut.
Orkar inte.
Anton och Fredrik är på innebandyträning men är på väg hem nu. De ska bara åka och hämta en fin hockeytrunk till Wilmer som vi köpt på Blocket först.
Wilmer mår inte bra. Jag vet inte vad som är fel. Men han sover nu, liksom Didrik. Jag tror att Ossian också sover. I alla fall är det en stund sedan jag hörde ljud uppifrån.
I dag hade barnen maskerad på fritan. Wilmer var utklädd till Blixten (från Bilar-filmen) och Anton, som hatar att klä ut sig och måla sig i ansiktet hade med sig en snusnäsduk och skulle vara pirat (efter mycket tjat från mig). Anton kom hem och hade varit både pirat och bandit och var målad i ansiktet som en vampyr, så han hade nog haft kul ändå 🙂 Ossian kunde naturligtvis inte acceptera att han inte skulle få vara med på maskeraden, så han har också varit utklädd till priat hela dagen.
Hmm.. ja..
Vi får se.
I ett träsk och bakom en grävmaskin
Jag måste bara berätta om hur otrevlig min gårdagseftermiddag var innan jag börjar bläddra i min jätteroliga bok som handlar om.. produktionsekonomi.. elller vad det är.
I alla fall.
Igår var det min tur att köra Anton till hockeyträningen. Eller rättare sagt hade jag fått den stora äran, eftersom det inte alls ligger på mitt bord att köra honom dit i vanliga fall. F hade sagt till på morgonen att Anton skulle gå från skogen, där de alltid är med fritan på måndageftermiddagar, så han var tillbaka på skolan vid tre. Dock hade det hade blivit något missförstånd så när jag kom så var Anton fortfarande kvar ute i skogen. Precis som förra veckan 😈
Jag plockade snabbt ihop Wilmers grejer och skickade hem honom. Jag tyckte att han kunde vänta utanför vårt hus så länge för detta skulle ju inte ta så lång tid 👿
Om jag ska göra en lång historia kort nu (för denna skogspromenad blev en lång historia, ca.. ja.. kanske tre kilometer eller nå´t) så hittade jag dem efter en stund. Genomsvettig och ganska irriterad efter att ha gått motionsspåret och klafsat i ett träsk med mina mockastövlar mötte jag en fritisdperson(al) med garden i vädret innan jag ens öppnat flabben. Jag sa inget. Lyssnade en stund. Talade om att det var tillsagt på morgonen om att han skulle gå tillbaka med gruppen som skulle vara tillbaka på skolan vid tre (vilket mejade ner hela hennes argumentation.. eller vad det heter.. kan man ha en sådan med sig själv förresten?) med marken. Sedan sa jag att jag har jättebråttom och måste gå nu. Anton hade nämligen redan gått. Märkligt nog, för hon hade just sagt att de inte låter barnen gå tillbaka till skolan själva. Men han kanske hade någon med sig. Det hann jag aldrig uppfatta i brådskan. Men jag förstod att han lämnat skogen vid ungefär tjugo över tre (efter att ha tjatat om att han visst skulle hem). När jag kom tillbaka till skolan var han i alla fall där. Punkt.
Vi sprang hem och slängde in trunken i bakluckan och körde i 1** kilometer i timmen på motorvägen. Väl ute vid rondellen i Tornby önskade jag att jag hade kört bara en aning snabbare. För vad hamnar vi bakom då, om inte en grävmaskin som gick i trettio kilometer i timmen. Bakom sig hade den ett lämmeltåg som började med en buss. Helt omöjligt att köra om med tanke på all mötande trafik som är på den vägen vid den tiden på dagen. Hela vägen till Berg körde vi i detta tåg (som kom att slingra sig hela vägen tillbaka till Linkan), och inte på en enda av de ca sju busshållsplatser som är på den vägsträckan kunde denna grävmaskinsförare tänka sig att stanna till och släppa förbi lite trafik. För den som inte hör hemma i denna kommun kan jag meddela att det rör sig om ungefär en mil. Just innan man kör in i Berg är det en långdragen uppförsbacke vilken grävmaskinen knappt orkade upp för. Då stor trafiken nästan stilla.
Väl framme hade Anton en helt ok träning i alla fall. Trots att han kom för sent. Lagets materialare (pappa till Antons klasskamrat S) bidrog till att göra min k**eftermiddag något bättre genom att hjälpa mig att ta på Anton alla hans skydd och knyta skridskorna. Han var dessutom på ett himla bra humör, vilket smittade av sig även på en surpuppa som jag själv.
Detta var ett axplock.
Slutet gott allting gott.
Mötte grannen på morgonen. Hon undrade om jag kört på två hjul hela vägen till Ljungsbro. Jag antar att hon syftade på min ljudliga rivstart igår eftermiddag 
Jag har skoskav – och om gårdagen
Jsg har fått en riktigt jobbig skoskavsblåsa på ena hälen. Idag har jag knatat runt i ett träsk med mina mockastövlar. I morgon kommer jag att berätta hur det kunde komma sig 👿
I går hade Wilmer sin första hockeyträning Ljungsbro. Jag och Anton var med och kollade. Fredrik var på isen. På eftermiddagen var vi i Ekängen på innebandyträning. Sedan kollade vi på en kåk här i Tallis. Övervåningen såg förjävlig ut 😉
Dagen idag behöver jag smälta till i morgon innan jag skriver om den.
I mor´n då 🙂
Tiden går
Det gör den.
Ibland står den stilla. Tror man.
Jag åker till dagmamman på morgonen med Lordi i högtalarna. Som förra året.
Löven är gula eller obefintliga.
I går ville Didrik gå ut och leka med de andra barnen.
Det fick han 🙂
Bråda dagar
..och jag känner att bloggen är trist just nu. Att läsa då såklart.. men jag tycker att det är svårt att hitta en balans då jag skriver lagom mycket. Antingen skriver jag för lite och då blir det naturligtvis dötrist att klicka in här eftersom det aldrig står något nytt. Eller så skriver jag massor, klättrar på listorna, och då kommer det idiotiska och onödiga kommentarer som fular ner min blogg. Fast samtidigt är det ju också då det kommer fina snälla kommentarer från nya, okända som hittat hit. Och då blir jag naturligtvis jätteglad. Däremot har jag märkt att vissa kommentarer fastnar i spamfiltret fast de inte ska vara där. Men nu är jag mer uppmärksam så att det inte ska bli mågra gulliga kommentarer som ligger där och skräpar.
Men det var ju inte detta jag skulle mala om nu..
Jag tänkte först att jag skulle berätta om min stressiga torsdag. I går 🙂 Morgonbestyr, jobb på Nolima, hämta ungar hos dagmamman, lämna unge hos morsan, åka till simskolan och bada, hämta tre ungar hos morsan (hon hade då hämtat två), hämta F i Linghem, lämna ungar hemma hos farsan (morsan hade åkt till jobbet), åka till Ljungsbro ooch lämna Anton på hockeyträning, åka till CC. Tyvärr måste jag stänga in CC-besöket HÄR. Sedan hem efter hockeyn och hämta ungar och sova. Tyvärr fick Ossian och Wilmer hoppa över sin simning på grund av att F och jag var ”tvungna” att gå på ishockey 😉 Ja.. det var kul i alla fall.
Nu sitter jag i alla fall här med ett glas rött och kollar lite på Idol. Dee sover i mitt knä, Ozzy och Wilmer i sina sängar. I dag har jag varit på biblan och länat mer böcker än jag orkade bära. Jag ska ha dem till min uppsats. I kväll har jag varit i Linghem med Anton på innebandyträning också. På vägen hem backade jag på en stolpe med bilen. Jag gillar verkligen inte den där bilen. Den kör på saker hela tiden 😉 Som tur är så blev det ingen buckla. Inget märke heller. Men det är helt otroligt för det smällde verkligen till ordentligt 😈
Nu är det vuxentid 😉
Allvarligt..
Jag brukar inte grina.
Men det här var nog det värsta jag sett. Det hade kunnat vara jag. Eller typ vem som.
Malin Wollin har också skrivit om det. Det hon skriver sist är mitt i prick. Avgörande. För det troligaste hade ändå varit att det hade varit det omvända…
Kommer inte på någon fin rubrik men det handlar om plugg, kläder, möte, godis och tråk.
Sneglar på Bonde söker fru.
Har jobbat med uppsatsen idag. Jag känner att jag har haft lite flyt med det arbetet nu ett par dagar. Men det är en fet bunt böcker och artiklar som saknas. Vi skulle ha hämtat dem på fredag efter ett lunchmöte som F och jag skulle ha gått på som gäller Wilmers hockeylag. Nu ser det ut som att det där mötet kommer att flyttas så… vi får väl se om boklånadet också flyttar på sig.
Fixat lite nya käder till ungarna. Antons behov är bottenlöst som vanligt. Lite tröjor till honom blev det. En jacka och en mössa till Anton och en jacka till Wilmer. Ossian fick ett par strumpbyxor med Blixten och ett par med några robotar på.
Skulle ha gått på fif-möte (föräldrar i förskolan, jag är rep) men när jag kom det var det ingen där. Lyckat värre 😉 Tur Fredrik var hemma så att man inte bokat in barnvakt. I stället för möte har bilen rullat fram och tillbaka till affären två gånger. Chokladbollar, Geisha, godis och Coca Cola. Hälsokost 🙂
Det går jättebra för Didrik att gå hela dagar hos dagmamman 🙂
Den gastkramande hösttristessen har satt sina stora gula kariesgaddar i mig nu. Fy. Hoppas det händer något roligt. Väldigt snart 😉
Lottas Dagbok 