Jag tog en sväng nu ikväll för att skaffa lite nya vårytterkläder. Mormor var med. Tyvärr var vi lite sent ute för det mesta var slutsålt men vi hittade kläder på Åhlens. Jackor 349 och byxor 249. Lite dyrt men allt annat var slut. Men Jag tycker att dessa är jättefina. Båda barnen fick svarta byxor.
”Jag tycker om nya jackan” sa Didrik. Han är jättefin i sin nya lila jacka. Och det är väl nu jag ska vara att min blogg inte är större än vad den är för om den vore det så skulle jag nog få en massa kommentarer om att man inte kan sätta lila kläder på pojkar. Vilket jag tycker är urfånigt.
Ossian var mer skeptisk till kläderna. Eller det var kanske mer att han inte riktigt pallade att ställa upp för fotografering. Han är fortfarande inte särskilt pigg efter sin sjukperiod.
🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Mat, personligt
Äntligen fredag. Optimismen flödar trots allt. Åtminstone nu på morgonen. Jag tror att det framför allt beror på att hälsostatusen är bättre än den varit på ett tag. Det är klart att det finns saker som hade kunnat vara bättre. Jag hade kunnat haft lite mer pengar. Och så hade min förmiddagsrisifrutti kunnat stått kvar i kylen men den försvann tyvärr ner i magen på någon igår kväll. I bland råder lite delade meningar om vilken kylskåpsmentalitet som ska råda här hemma. Ska det vara ‘jag tar väl vad jag vill i mitt eget kylskåp’ eller ‘kolla gärna om det är ok att man tar något speciellt som man inte själv har köpt’?
Idag är Anton tillbaka i skolan fast han har lite ont i halsen och är rosslig. Ossian verkar bli bättre och bättre men hostar en del. Jag tror inte att han hade någon feber igår så han är absolut på gång idag. Men båda småttingarna är hemma hos mig. På måndag hoppas jag att alla ska vara tillbaka i ordinarie verksamhet.
Senare ska vi gå till förrådet och hämta kartonger så att vi kan börja packa ner lite saker. Det är trots allt bara en månad kvar tills vi flyttar in i det nya huset nu. Det är en fruktansvärd röra i den lägenhet vi bor i. Vi har ju bott här sedan november och insptirationen att göra fint här har aldrig riktigt infunnit sig. Inte så konstigt kanske eftersom vi snart ska härifrån igen.
Jag har tre svartsäckar med tvätt också. Vet inte vad jag ska göra med dem. Tvätta dem. Ja. Det är bara så tråkigt att vara beroende av den allmänna tvättstugan. Kanske ska börja med att boka en tvättid.
Återkommer.
Didrik och Ossian hade en ljus stund i den stökiga soffan förra veckan
Ikväll har Anton och jag varit i Ljungsbro. Han är frisk och pigg och ska gå till skolan i morgon. Vi åkte ut till Ljungsbro för att kolla in sen sita hockeyträningen innan Team Sportia Cup på söndag. Det kändes lite viktigt.
På vägen hem handlade vi mat på Mc Donalds. Allt efter Ossians önskemål. Han har inte ätit så bra de senaste dagarna eftersom han varit sjuk så när han började prata om Chicken Mc Nuggets så var det lätt att ge efter.
I morgon ska Ossian och Didrik vara hemma. Ossian har varit ok idag. Jag har inte provat febern eller gett någon Panodil. Däremot har han varit väldigt trött. Som ganska länge mitt på dagen men somnade i alla fall gott ikväll. Fredagar betyder dagis så därför får aven Didrik vara hemma.
En bra sak är att Wilmers läpp verkar läka fint trots att han bara kunde ta fyra doser av sin antibiotikakur. Igår fick vi ett brev från sjukhuset att hans resmiss kommit till Allergicentrum. Där ska de utreda om han inte tål Heracillin.
En väldigt dålig sak är att vår bil inte mår bra. Eller den har mått dåligt i hjullagren i över ett och ett halvt år men vi har förnekat detta faktum. Nu har vi tvingats se sanningen i vitögat eftersom man inte kan föra ett normalt samtal i bilen längre på grund av oljudet. Vi har även insett att det kan bli total katastrof om hjullagret går sönder på riktigt. Expertis menar att man lika gärna kan skrota bilen i så fall. Det känns som att denna bilen äter hjullager. Vet inte hur många den mumsat under tiden vi haft den. Äventyr med vår bil kan man läsa om exempelvis här. De som följt bloggen vet att h**bilen har varit uppe otaliga gånger. Man kan säga att även den är en story of love and hate 
Nu kväll.
Ossian tog ett skumbad igår kväll
Omväxling förnöjer.
Nu har jag haft dem alla fyra här hemma i omgångar den senaste veckan. Har de inte varit sjuka själva så har de varit hemma för att någon annan varit sjuk.
Idag är Ossian hemma med mig. Han hade fortfarande betydande feber igår kväll. Vet inte hur det är idag. Han verkar pigg men inte frisk. Han hostar och snorar väldigt myket.
Anton har sovit hos sin mormor och morfar inatt. Han vill så gärna göra det. Han var väldigt mycket bättre igår än han var i förrgår. Idag hoppas jag att han är helt bra för då kan han gå till skolan i morgon. Tyvärr missar han både fiollektion och ishockeyträning idag. Men det är inget att göra åt.
Nu ska jag klä på Didrik och gå och lämna honom hos hans dagmma vid åtta. De ska gå iväg och ha gymnastik idag. Det brukar de göra på torsdagar. Wilmer har redan åkt till morgonfritids. Både Wilmer och Anton älskar morgonfritids fär de får vara i gympasalen och spela spökboll (?).
Allvaret väntar.
Det tar på krafterna.
Det gick bra på vårdcentralen. Ossian är på bättringsvägen. Bra läkare. Pratade en del krupp. Fick mig genast att känna mig som en bättre mamma. Om nu samtalet med sköterskan i morse fick mig att känna mig som en sämre. Konstaterade mest det som redan konstaterats tidigare. Att nästa gång blir det sjukhuset. Läkaren sa att Ossian sannolikt drabbats av två infektioner. Först magsjuka och sedan en förkylningsinfektion. Nog om detta.
I eftermiddag har jag haft lite tid att fixa med jobbsökande för båda sjuklingarna har varit med morsan. Kom ett litet kliv framåt. Bäddat för flera steg framåt. Sedan fick jag en uppenbarelse. En sak som jag så jättegärna skulle vilja göra. Jag brukar ju aldrig ångra saker jag gjort. Men jag kan ångra saker jag INTE gjort. Så är med facit i hand. Jag vet att jag hjar massor av utbildning men jag känner att det är en fåle jag saknar i mitt stall. Får se.
Nu hämta barn.
Anton är hemma hos mig och är sjuk idag. I natt vaknade han och hade feber och ont i huvudet. Han har fått Panodil hela dagen och mått bättre av det.
Till lunch idag bestämde vi oss för att återuppliva en gammal favorit. Då Anton var liten älskade han Gorbys piroger. Det ville han ha idag och det blev en riktig hit.
Hoppas att han inte blir långvaritgt sjuk. På söndag är det Team Sportia Cup (hockey) här i Linköping. Då ska han vara med enligt planerna. Kanske är det för optimistiskt att hoppas på det. Men han borde kunna vara med och titta på.
Foto: Jovars. Jag själv. Och pratbubblan har jag också gjort.
Mannen på bilden har varit en av mina följeslagare genom livet så här långt. I vått och torrt har han stått vid min sida. 8 bitar och 32. Super och i emulator.
Just då jag trodde att vi gjort upp för evigt återkom han för att, som jag misstänker, bli kvar ett bra tag. Nu mera i Wii-format och i den mobila formen DS. Jag tycker att han är helt ok. Han kan springa fort, skjuta eldbollar, flyga och simma. En riktig man med andra ord. Numera arbetar han även under cover. Som pingvin
Han hade varit fulländad om det inte hade varit för hans musiksmak. Eller snarare bristen på variation i musiken som omger honom. Jag är så trött på att höra ljudet från honom. I svaga stunder är jag nära på att slänga ut honom för evigt. I alla hans former. Men han har en fanclub här som skulle bli så ledsna om jag gjorde det. Så han får stanna. Tsv.
Att vara hemma med en frisk Didrik är ett heltidsarbete. Eftersom Ossian spydde i torsdags var Didrik hemma med mig. Ossian var ju hos mormor och mådde kass. I morgon ska Didrik få gå till dagmamman. Ossian har ju feber och är sjuk fortfarande trots att han inte kräkts sedan i torsdags morse. Ungarna har inte träffats så Didrik hade egentligen kunnat gå idag men denna vecka var det fredagsdagis på måndagen så han fick vara hemma.
Han är verkligen en handfull. Springer runt och stojar, klättrar upp och hämtar saker i skåpen, gräver i min handväska, ritar på väggarna (!) och säger en massa.. hmm.. roliga saker. Nyss sa han att han fiser med snoppen. Kul. Luktar gott också 😉
Vi är i Vadstena. Fredrik spelar hockey och vi andra softar vid sidan om. Barnen har jätteroligt i korridoren utanför omklädningsrummen. Grymt.
Jag har testat mitt nya nagellack som jag köpte då vi var i Norrköping igår.
På bilden ovan kan man även se hur torra och sträva händerna blir då man städat upp tre flaskor klorin på en förmiddag. De blir alltså så pass häxiga att det framgår aven av en suddig webcambild.
Ossian är tyvärr fortfarande väldigt febrig och sjuk. Vi funderar nu på om det är något annat virus som drabbat honom samtidigt som magsjukan. Han är snuvig och hostig nu också. Han är hos mormor men jag saknar honm mycket. Dock vet jag att han har det väldigt bra där så han får vara kvar åtminstone tills i morgon.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Mat, Melodifestival, personligt, Resor och utflykter, shopping
Jag har köpt årets första solglasögon. Är inte det ett riktigt vårtecken?
Idag har vi varit i Norrköping och fikat på Jolla. Gott men dyrt. Ungarna var inte överväldigade om man säger så. Wilmer gillade det. Anton drack sin choklad. Didrik ratade den fina chokladen. Vi har varit där en gång tidigare men det var ganska länge sedan nu. Då var Ossian med men inte Wilmer. Då tyckte jag att matmuffinsarna smakade dill. Idag tyckte jag att de smakade lök 🙂 Men idén är bra.
Efter fikat tog vi en sväng på staden. Jag köpte solbrillorna och nagellack. Det är faktiskt dags att bry sig lite om sig själv. Det har inte hänt på ett tag. Fredrik köpte böcker till sig själv och barnen. Han verkar ha träffat mitt i prick med boken han köpte till Anton. Vargbröder heter den. Anton är uppslukad. Tur att det finns en hel serie 🙂
Ikväll ska vi äta spagge och köttfärssås. Ossian är kvar hos morföräldrarna med feber. I morgon har vi massor av hockeyrelaterade grejer att göra. Ikväll ska vi kolla på andra chansen i mello.
Osv.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Husdjur, poesi, skolan, sport
Anton, Didrik och Kissen Laban idag på morgonen
Didrik är två och ett halvt år idag. Han har blivit en stor kille verkligen. Pratar som en treåring minst och är bra på typ allt. Ingen vidare redogörelse.
Anton är på fint humör trots en liten motgång igår. Han är en sådan fantastisk person som tar situationer med de förutsättnignar som ges. Spottar i händerna, tvi,tvi, och går vidare mot nya äventyr. En mycket god egenskap. Han är även det största kämpe jag känner. Han ger sig aldrig så länge möjligheter finns. En guldgosse helt enkelt.
Kissen Laban verkar återhämta sig fint efter kulklippningen igår. Han är lite skeptisk och springer undan men han blir mer och mer sig själv igen.
Ossian har feber idag. Han är kvar hos mormor och morfar. Magen har varit felfri i 48 timmar nu men som sagt så har han feber. Helt i sin ordning då man har ett magvirus. Han är på bättringsvägen.
Fredrik och Wilmer är på hockeyträning i Ljungsbro. Jag hade också velat följa med men tydligen är det förskräckligt jobbigt att övriga familjen åker med på hockeyträningarna så vi kommer nog inte att synas i Ljungsbro så mycket framöver. Trist.
Nu ska jag ta lite frukost.
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Husdjur, personligt, skolan
Den här fina har jag fått av trebarnsmamman:
Tack så mycket! Meningen är att man ska skicka den vidare efter konstens alla regler men vi får se. Jag får tänka igenom det först.
I morse var vi och lämnade kissen Laban på djursjukhuset för kastrering. Stackaren. Han jamade så mycket i bilen då vi åkte. Jag som knappt trodde att han kunde jama för han är så tyst jämt (vilket iofs passar mig utmärkt). Ska hämta honom vid tre.
Didrik och jag har varit på BVC för tvåochetthalvtårskontroll idag. Det gick utmärkt. Hon frågade om han kunde sparka på en boll. Intressant fråga till modern till ett barn som är som Didrik. Hon skulle ha frågat om han någonsin gör något annat istället
Vidare. Krånglar med ett och annat med kåken. Fick ett lite tråkigt men inte helt oväntat besked också (sorry att jag är hemlig men den det gäller måste få ta del av det först). Men det är egentligen inte ett problem. I ärlighetens namn.
Nu hämta katten.
Lottas Dagbok 