Filed under: Allmänt, Fest och kalas, Jobb och plugg, Livet på sjön, Mat, Resor och utflykter
I lördags var Fredrik och jag på ett aldeles fantastiskt bröllop. Det var en av mina bästa vänner Ulle som gifte sig med sin Alex efter femton år och två barn. Jag hade fått den alldeles speciella äran att vara brudtärna. Jag gjorde mitt jobb och det var jättekul. Dagen fortlöpte som följer:
Vaknde klockan sex. Kvällen före hade jag varit uppe och kämpat med ett fotoalbum med bilder från möhippan. Jag hade haft otroliga motgångar med datorer (min är på reparation igen) och skrivare (installationsprogram, färgpatroner och randiga bilder, you name it). Jag var nästan på väg till Expert eller Uttke för att framkalla dem när skrivaran plötsligt började spotta ut fina bilder. Fredrik var i Götet så jag kom inte igång förrän sent på kvällen med albumet. Hur som helst så var jag ganska trött då jag vaknade klockan sex fast jag tänkte att jag inte skulle behöva komma för sent ialla fall. Det första jag tänkte på då jag slog upp ögonen var ´talet´. Jag hade ju inget tal ännu så då började jag med det. Fick ihop något… som egentligen inte var vad jag ville säga…
Kämpde hela förmiddgen med hår och smink. Morsan hämtade ungarna så det blev lite lugnare. Fick inte till håret så bra. Blev sur. Insåg att jag skulle komma för sent.
Klockan elva hämtade jag klänning och skor på Kråksångsvägen och åkte sedan till frissan och skulle möta bruden där. Vi åkte till sminkningen tillsammans. Hon började sin sminkning och jag sprang till Apoteket och köpte medicin och till Stadium och köpte en påse att packa grejjer i. När jag kom tillbaka passade jag på att fila naglarna medan hon blev färdigsminkad. Sedan bytte vi om. Hon blev jättefin. Jag hade inte hunnit prova min klänning för morsan hade sytt klart den på morgonen. Jag blev väl också fin. Fast jag hade problem med den öppna ryggen på klänningen. Hur jag än gjorde så sack bh:n upp. Ändå hade jag en specialkonstruerad bh särskilt för ändamålet. Vad än värre var att jag upptäckte att jag glömt mitt smycke. Ringde Fredrik. Han kunde inte hitta det. Ringde mamma. Hon hittade ett annat som jag kunde låna.
Halv två var det dags för foto. Fredrik kom och lämnade smycket på Fotofolket. Detta fortlöpte smidigt. Jag och Andreas Nygren som var marsalk fick också vara med på bild. Oj vad tjusiga vi (förmodligen) blev…
Efter fotografen var vi hungriga. Vi åkte till Schell och köpte toast som inte var toastade. Detta för att vi inte skulle grisa ner oss före vigseln. Vi åt dem utanför OK Q8. Sedan satt vi och väntade i bilen på att vi skulle kunna anlända sist till kyrkan.
Kyrkan gick bra. Min klänning hade vissa problem i ryggpartiet men annars var det OK. Sedan åkte vi till festen och åt god mat och dansade halva natten. Maten serverades i form av buffé. Bland annat potatisgratäng, kött, olivsmör och några rullader. Till efterrätt var det chokladmousse. Jag höll ett litet tal vid middagen. Mitt riktiga tal som jag inte höll på festen kan man läsa här på bloggen.
Efter festen skjutsade Fredrik hem Mamma Britt-Marie och Tufva och Theodor samt alla presenterna. Ja.. det är en sanning med modifiktion. Alla presenterna fick inte plats i bilen. Sedan körde vi hem Nygren och Sofie till Ekängen. Sedan åkte vi hem till sängen och sov.
Nu är jag på gång med uppsatsen. Hade seminarium i dag kring det obligatoriska uppsats-pm:et som jag lyckats skita ut den här vecka trots alla motgångar. Det verkar som att mitt upplägg är godkänt.. kanske får jag komplettera med någon liten undersökning. Skall försöka komma igång med den andra kursen också. Har köpt boken och skall börja läsa den så fort som möjligt. På torsdag tänkte jag avverka ett par obligatoriska uppsatsseminrier.
Usch.. nu är det nyheterna på TV. Tydligen har två av försvarets helikoptrar krachat i Småland. Fyra personer omkom. Fy..
I går var jag hos tandläkaren. Nu har jag lagat det mesta. Bara en gång kvar tror jag. I går lyckades han träffa mitt i nerven med bedövningssprutan. Det stack i hela hakan och jag flög nog en halvmeter över stolen.
På fredag skall båten seglas hemåt Linköping. På lördag blir det Göta kanal. Fredrik hade velat segla Byxelkroken, en tävling som går från Västervik till Öland, på Lördag. Jag har dock sagt ifrån om detta då jag tycker att den går för långt ut. Dessutom skulle det innebära för mycket krångel. Det skall ju blåsa mellan femton och tjugo sekundmeter på lördag så det känns helt rätt för mig att inte segla den där tävlingen. Fredrik håller inte med. Han hade för övrigt nattvakt i hamnen i natt så vi har sovit själva.
Ja ja.. nu är det dags för lite ro här i kväll..
Ulrica och Alexander.
Jag hoppas att ni sitter där bänkade tillsammans nu ni två.
Nu kommer mitt tal till er. Talet som inte blev hållet på er bröllopsfest. Talet som inte ens fanns på er bröllopsfest. Talet som inte är avsett för en bröllopsfest utan är ord direkt rikade till er långt bort från formalitetens och ettikettsreglernas spindelnät. I bland kan det skrivna ordet övertäffa det talade. Särskilt om man vill bevara varje enskild liten detalj. Här och nu finns möjligheten att vara lite mer personlig med er båda.
Ulle; Vi har ju känt varandra en evighet du och jag. Jag minns faktiskt första gången vi pratade med varandra. Kommer du ihåg de där `snurrstängerna´ som man egentligen inte fick vara på ? De som de kvaddade senare så att man inte skulle slå ihjäl sig. Upp mot Blottar´ns hus du vet? Vi var tio år. Det hade faktiskt kunnat vara på dagen 21 år sedan. Du var då liksom nu en otroligt social person med en fantastisk förmåga att att få kontakt med människor. Sedan dess har vi ju `hängt´ en del. Minns du den där perioden då din far höll på med `sitt´ och du sov över hos oss på Yrvädersvägen jätteofta. I och för sig var det ju en del tråkiga omständigheter där omkring men för mig är det ändå ett positivt minne. Vi hängde ju en del i Linghem då… Jag skulle kunna mala på ett tag om kul grejjer vi gjort. Kommer du i håg Rättvik? Hosjön..?
Trots att vi senare valde vitt skilda vägar i livet då det gäller utbildning och arbete har vi ändå alltid haft kontakt du och jag. Det är din förtjänst. Åter tack vare din härliga förmåga att skapa och upprätthålla kontakter. Det har aldrig varit jobbigt att lyfta luren och slå en signal trots att det ibland har gått längre perioder mellan tillfällena. Du är en jättebra kompis och en människa som vill alla människor väl. Det är en mycket god egenskap.
Alex; Du har ju också varit med i en evighet 😉 Femton år är ju ganska en ganska lång tid. När man tänker på det har jag ju känt dig nästan lika länge som din hustru. Jag minns dig i ett tidigt skede av er relation. Du hade en mörk… typ… lodenrock (?) eller något sådant. På den hade du en massa märken. Håret var klippt i en sådan där kantig frilla. Lite rödfärgat tror jag att det var. Nico… haha.. han var med.. Jag kommer i håg att vi fyra hyrde en viderulle en gång. Fodralet var format som en likkista och filmen handlade om en familj som blev till zombies och sprack sönder och det bara vällde ut en massa likmask.. haha.. Ja ja.. du är en skön prick Alex..
Nu har ni kommit femton år framåt i tiden på ert livs resa tillsammans. Er resväg har inte alltid varit rak och slät utan har som de flesta vägar haft krokiga och gropiga partier. Dock är det ju så att om man väljer motorvägen missar man ju ofta sevärdheterna. Eller hur? Femton år är en lång tid. Ni har växt upp tillsammans och växt samman. Ni har lärt er leva med varandras egenskaper och egenheter. Acceptera men ändå respektera och älska. Ni har något stabilt.
Er gemensamma resa har ni nu valt att manifestera med en vigsel i kyrkan. Ett förbund som blir grädden på moset på ett självklart koncept. Ett förbund som skapar den slutgiltiga tryggheten för er och era små barn. Ni har nu lovat varandra evig trohet inför Gud och församligen av släkt och vänner. Ett glatt gäng som sedan drog vidare till ett sjujäkla bröllopsparty där vi dansade och hade trevligt till långt in på natten. Jag vet inte om Gud var med förrästen. Jag har för mig att han valde att stanna i kyrkan. Eller så hann han inte med kanske.. alla sprang ju iväg för att det började regna så dant.. han kanske inte ville bli blöt.. jag vet inte.. Jag såg honom aldrig på festen i alla fall. (Fast brudens far ju där som hns representant som tur var.)
Vi `på vår sida om bordet´vill önska er all lycka i livet. All lycka!
Ett fyrfaldigt leve för brudparet. Dem leve; HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!
Skål!
(Tar skeden och bankar frenetiskt i glaset……)
Kul med reaktioner! Inte helt oväntat har jag fått en del respons på inlägget om grannar och cigarettrök. Det var inte helt oväntat med tanke på att det var skrivet med en ganska bestämd ton och kanske är det lite kontroversiellt att vara för ett förbud. Jag vet också att det har utbrutit debatt på andra ställen på nätet med anledning av mitt inlägg. Jag håller mig dock kvar här tills vidare.
Jag vill tydliggöra ett par saker; För mig handlar det här om rätten att slippa bli störd framför rätten att störa. Alla kan ju inte vara nöjda och frågan är vem som har rätten att vara nöjd i denna fråga. Jag tror att man måste börja tänka i nya banor. Jag är inte på något sätt ute efter att utrota rökarna. Rätten att göra vad man vill i sitt hem skall vara kvar. Däremot har man enligt lag inte rätt att störa sina grannar (jag kan ta fram referens om någon så önskar) och det är den paragrafen jag tycker att rökning på ett sådant sätt att det stör grannar borde innefattas av. Du har ju till exempel rätt att spela musik i ditt hem på en rimlig nivå men om du öppnar dörren så att det dönar över hela går´n så kan det ju räknas som en störning. Om man inte kan röka inne i sin bostad så att det inte stör grannar så är det hyresvärdens problem.
Jag vet att det finns en massa grejjer som man kan störa sig på men nu valde jag att diskutera rökning som stör grannarna här. Alla har vi våra hjärtefrågor. Jag skulle vilja se ett hållbart motargument till varför man inte genom förbud skall kunna vara fredad från cigarettrök i sitt hem. Kanske det till och med finns medhåll. Välkomna!
Man får inte längre röka på restauranger och severingar. Det är sedan flera år otillåtet att röka i offentliga byggnader. Rent generellt rör vi oss mot ett mer cigarettröksfientligt samhälle. Det är bra. Människor som lider av astma kan nu röra sig i restaurangmiljö på ett annat sätt än tidigare. Ja.. något bättre i alla fall. Nu ligger ju rökmolnen täta utanför krogen istället. Så om de lyckas ta sig in utan att kvävas kan de i alla fall ha lite trevligt.
Fortfarande är det dock helt tillåtet att utsätta sina grannar för den cigarettrök som man inte ens vill ha i sitt eget hem. Det är enligt lag förbjudet att utsätta sina grannar för störning. Det kan vara buller och sådant.. insäkter får man inte ha heller, som käkar upp huset. Jag tvivlar dessutom på att jag skulle få ha en hög stinkande koskit på min balkong om jag ville det… eller äta surstömming varje dag på året ungefär var tjugonde minut på alla dygnets ljusa timmar plus en gång mitt i natten. Man förväntas dock acceptera andras cigarettrök i sitt kök då man står och lagar mat.
På debattsidan i senaste numret av Hyresgästföreningen tidning Hem & Hyra skriver ”Drabbad hyresgäst” om sin granne som ständigt står och röker på sin balkong. Den astmadrabbade dottern påverkas av röken och övriga familjen mår också dåligt. Röken tränger dessutom in i lägenheten genom ventilationsspjällen så röken kommer in även om dörren är stängd. Hyresvärden Övikshem hyresvärden hänvisar till den personliga integreteten. Ja det är sant. Otroligt men sant.
Det är nämligen så att man kränker den personliga integriteten om man inte skulle tillåta hyresgäster röka på sina balkonger och uteplatser. Men vänta nu lite här. Normaltillståndet är att vara ickerökare. Ingen människa nyttjar cigaretter då man föds. Det är inget handikapp att vara rökare. Det är ett personligt val. Så vems integritet är det egentligen som kränks här? Är det inte egentligen den som mår dåligt av röken som blir kränkt i sitt hem? Den som inte har möjlighet att freda sig mot den. Den som inte kan nyttja sin balkong eller uteplats? Är det inte den personen som kränks?
Den som valt att inte röka själv av olika anledningar skall inte heller behöva utsättas för andras cigarettrök. Om man gjort valet att inte utsätta sina barn för cigarettrök skall man då behöva utstå att någon annan systematiskt gör det då? Ja.. för rökning innebär ju vissa hälsorisker, det råder det inga tvivel om. Nyligen redovisades resultat från en stor amerikansk undersökning som påvisat ett samband mellan passiv rökning och missfall. Kvinnor som utsatts för passiv rökning i barndomen löper enligt den undersökningen upp till åttio procent högre risk att drabbas av missfall. För att inte tala om lungcancer och kol…
Det är dags för ett förbud mot rökning på balkonger och uteplatser som ligger i nära anslutning till grannars bostäder. Även detta område måste följa strömmen mot ett ickerökarvänligt samhälle. Om hyresvärdar inte kan hålla så pass tätt mellan avgränsade bostäder så att rök inte tänger in hos andra boende trots stängda dörrar och fönster skall de vara skyldiga att vidtaga åtgärder för att eliminera problemet alternativt tvingas sänka hyran. Utsättande av grannar för passiv rökning skall tveklöst betraktas som en störning i boendet. Alla har att vinna på ett förbud. Ett rökfritt boende är attrakivt för de flesta…
Tack för ordet!
..som ögon då barnen är små. Så små att de forfarande vill bli vaggade till sömns. Nu får jag ha den lilla armen runt min hals. Ett litet smalben i min hand. Nu får jag känna doften av ett mjukt burrigt hår. Ögonlock mot mjuk kind. En nästipp i ett halsveck. Bara just nu får jag låna det lilla livet och hålla det i min famn. En kort stund. En liten bit livstid…
Det var inte skönt. Dock var det inget hinder för en liten tur till Vingåker för att besöka Factory Outlet. Ett besök där kan rekomenderas om man är intresserad av att köpa förra säsongens märkeskläder som reades ut i våras, till ordinarie pris. Inget vidare alltså..
Hinner inte skriva mer nu..
.. om inte en dag för kappsegling. Trots att den här dagen för mig började som gårdagen slutade, nämligen sovande tillsammans med laptopen, så har det varit en fantastiskt trevlig dag. Laptopen var dock ganska varm så nu har jag en brännblåsa på ryggen som dessutom har gått sönder. Det gör ont. Jag kom i alla fall upp i god tid i morse vilket var en nödvändighet för att jag skulle hinna till Nävekvarn före halv tio. Barnen har sovit hos mormor och morfar i natt så det hade egentligen varit skönt att ligga kvar och vila ett tag.
Farsan körde mig till Nävekvarn. Starten gick klocksn elva. Vi missade starten med fyra minuter (???) och gick i mål näst sist av nio båtar efter första rundan. Den som kom sist var en träbåt som såg ut som en eka. Nordisk folkbåt tror jag de heter. Fredrik skällde och jag garvade… så skulle man nog kunna sammanfatta det kort 😉 . Andra rundan startade vi bra och följde Mats och Eva i MY:n en bra bit. Då fick vi möjlighet att vara nöjda med oss själva en liten stund, men vips så pajjar en sådan där vinch (eller vad det heter) på ena sidan. Ja… de är ju nödvändiga för att man skall kunna ´skota hem´, det vill säga flytta över seglet från ena sidan till den andra, så jag kom av mig fullständigt när den började knarra. Då tappade jag rodret, styrpinnen alltså, så båten gjorde en piruett mitt på tävlingsbanan. Jag: 🙂 Fredrik: 😦 . Då blev vi omkörda av alla de andra båtarna. Utom ekan för den var inte ens med på andra varvet. Vi kom sist i mål 🙂 . Mats och Eva vann hela tävlingen.
Efter tävlingen gav vi oss iväg med båten mot Arkösund. Jag var så himla hungrig efter att bara ha ätit en glass på hela dagen, så när Fredrik började prata om ´ostprickar´ tänkte jag på ostmackor och ostbågar. Vi seglade till Arkösund på en timme och tre kvart vilket är en helt ok tid för den sträckan tror jag . Vi hade bra vind hela vägen och behövde inte slå en enda gång… Pappa mötte upp i Arkösund så vi fick ´flyga´ hem i Mercan. Tur det för vi längtade efter mat. Mor hade fixat kyckling och potatissallad som vi fick med oss hem. Gott.
Nu sover alla barn. Jag ska äta chips!
…men jag har uppfunnit´godaste´ studentkäket! Kokt bandspagetti.. heter det Tagliatelle eller något sådant? Ja.. i alla fall så kladdar man in dem i en massa pesto och sedan tar man en ölkorv och klipper den i småbitar över hela kalaset. Rör om! Smaklig måltid…
Filed under: Allmänt
Vad många som verkar vara inne här och läsa nu.. min statistikmätare tickar på med en våldam hastighet! Kan jag inte få lite kommentarer också. Det hade varit kul…
..utan att amma. Det har gått bra. Lite liv har det väl varit men inte alls så farligt. Det känns trist att veta att det inte kommer att bli någon mer amning för min del. Eller troligtvis inte i alla fall. Det är synd för jag känner att jag har mer att ge där egentligen. Just nu håller den nya serien Sjukhuset på tv3. En liten flicka föddes nyss och hon var så söt. Ja, ja… Svårt att föreställa sig att man aldrig kommer att få någon dotter.. Men jag har ju tre fantastiska pojkar… Fast jag tror att de flesta tjejer nog önskar att de skall få en dotter någon gång. Jag har nog egentligen inte funderat så mycket förut. Det är först nu då man ska vara klar med barnalstrandet som det gått upp för mig… Undrar om man kan bli bitter av sådant. Det är tydligen rättså tabubelagt att gå och önska sig ett flickebarn i smyg.
Nu skall jag sova…
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Jobb och plugg, Resor och utflykter
Det blev en lyckad tripp till Orust. Fredrik och jag var iväg utan barnen den här gången för att gå på `öppet varv`. Dessutom skulle Ossian avvänjas men det orkar jag inte riktigt skriva om ännu för det känns jobbigt att tänka på det. Vi är inne på tredje amningsfria dygnet nu i alla fall. Barnen har sovit hos mamma och pappa och det har gått jättebra.
Vi gav oss iväg i fredags efter diverse krångel med flytvästar som skulle lämnas tillbaka på andra sidan stan och en bortglömd bikini som var tvungen att bli hämtad. Resan gick bra tills vi kom till Göteborg men sedan fick vi köa ett bra tag på grund av olyckor och rusningstrafik samt diverse annat krångel. När vi kom fram fick vi käk och fika. Ja.. vi sov ju hos Fredriks farmors syster Anna och hennes man Lars som har sommarstuga på Orust. De var fantastiskt gästfria…
På lördagen åkte vi runt på de olika varven på Orust och kollade in Malö, Hallberg-Rassey, Najad och så tittade vi in i en Bavaria också. Fredrik lite motvilligt. Mer detaljerat om detta kan man läsa på skeppohoj.wordpress.com. Där kommer att finnas bilder också. Vi gjorde också en liten tur till några små samhällen på ön för att leta efter något att köpa till barnen. Till sist hittade vi små träbåtar som vi köpte. Vi hade verkligen trevligt och det var skönt att få göra något på egen hand. På kvällen käkade vi och glodde lite på TV.
I morse drog vi mot Göteborg för att kolla in Maxi. Inte ICA alltså utan båten. Det var kul. Vi tog också chansen att tiita in i en Storebro. Den var stor. Typ som ett flytande växthus. Fast flott… Sedan hjälpte vi en snedseglad Bavaria som skulle lägga till men hade tampar som var trassligare än ett ormbo. Det var jättesvårt att lägga till för det blåste så mycket. Det har varit kuling hel helgen. Sedan åkte vi och käkade i Borås och fikade i Jönköping. Sedan åkte vi hem. Barnen blev jätteglada när vi kom hem och vi var glada att se dem.
Jag kan inte sova. Det är jobbigt att sluta amma. Ossian har inte vaknat sedan han somnade men jag ska i alla fall sova på soffan inatt. Om jag kan somna någon gång…
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Jobb och plugg, Livet på sjön, Resor och utflykter
..you name it… Ja nu var det ju ett tag sedan det skrevs något här och det kan kanske bero på att vi har haft en hiskelig massa projekt nu på slutet. Det största av dessa projekt är utan tvekan MÖHIPPAN. Jag återkommer till det..
I onsdags var vi i Kolmården med Fredriks mor och far. Vi var där hela dagen men det kändes ändå som att vi inte riktigt hann färdigt. Fredrik var så otroligt upptagen med sitt jobb så han var knappt med över huvud taget och när han var där var han ändå inte där. Han var ju ansvarig för `sommarveckan` som pågick på universitetet förra veckan. Detta gjorde att vi kom till Kolmården utan mat. Kylväskan stod kvar hemma bakom soffan i vardagsrummet för den hade han sprungit runt med innan vi skulle åka samtidigt som han pratade i telefon med någon reporter på tv4. Pappa fick rycka ut som vanligt. Efter att vi passerat safariparken (Fredrik med telefonen på örat och laptopen lite snyggt lutad mot ratten) mötte vi upp och fick vår absolut nödvändiga kylväska. För det finns ju ingen mat att köpa i Kolmåden. Sedan gick vi in och kollade på djur medan Fredrik åkte på möte i Norrköping på sitt nya jobb. Det blev en trevlig dag med mycket skojjiga apor och delfiner som avslutades hos de jeppsonska släktingarna Astrid och Lasse. Där fick vi göra plats ytterligare lite käk i magen trots att den var nästan full med matsäcksmat.. ja.. det var en lyckad dag. Tur med vädret också..
Sen var det möhippan då.. Jag har ju inte kunnat skriva om den här tidigare eftersom den ju naturligtvis var en hemlis fram till i fredags. Jag ska ju vara tärna på Ulles bröllop den åttonde september. Då är det ju min uppgift att fixa med allt sådant där. Jag har arbetat som en gnu med detta i en månad ungefär men nu är det över. Vem som kidnappade henne kan jag inte avslöja för det vet hon inte om ännu. Vi var i alla fall på spa på Ekoxen och käkade på Riva. Däremellan hade hon lite uppdrag som hon skulle göra. Vi har fotat och ska sätta ihop ett album. Jag hade samlat kompisar från Stockholm, Göteborg och Linköping. Det blev mycket lyckat och jag är jättenöjd. Bild kanske kommer senare. Jag tror inte att hon läser här men om hon skulle hitta hit så är det bäst att väntar med bilder..
I helgen har vi seglat på både lördagen och söndagen. Egentligen skulle våra grannar varit med i lördags men fick förhinder. I stället fick den blivande bruden och hennes två barn deltaga denna helg. I lördags lyckades Fredrik tappa i veven till revning av seglen så söndagen var egentligen avsatt till dykning efter den men då han hittade den på andra försöket blev det lite segling ändå. Det blåste ordentligt. Rekord i lutning tror jag.
I måndags var det dags för skolstart för Anton. Han var så söt när han cyklade iväg med Fredrik. Det verkar som att han trivs så här långt i alla fall. Så här fin var han då han skulle ge sig iväg:
Jag skulle ju också börja samla mig för `skolstart` i måndags och upptäckte då att jag missat att skicka in anmälan till en av kurserna jag skall gå. Det löste sig men det är ju så tyyypiskt mig…
Idag är jag hemma med Wilmer och Ossian för Marita har sin lediga onsdag. Vi skall gå på en liten miniinskolning hos Maria senare där de skall gå på onsdagarna sedan.
På fredag drar Fredrik och jag till Orust för att kolla på flotta båtar… Alla barn skall vara hemma med mormor och morfar…
Nu pockar ungarna på uppmärsamhet…
Lottas Dagbok 
