Idag är det sex år sedan Didrik föddes
05 september 2014, 19:20
Filed under: Allmänt
Filed under: Allmänt

På bilden: Sexåring äter lunch.
– Posted using BlogPress from my iPhone

Någon sorts HR-människa med examen i ekonomisk styrning. Bor med tonåringar och två batpigs i ett dåligt samvete av trä ett par kilometer från centrum i en liten stad.
Här är det blandat. Bara så man vet. Det hänvisas från alla möjliga håll också.
..är mina så låt dem vara är du snäll.
| Victoria Moen om Grattis i efterskott Sign… | |
| ★ Orsakullan som ble… om Det här är Laban – … | |
| Pernilla om När man har ont i örat och ont… | |
| Robert om Om ögonmigrän | |
| Jonas om Ögonmigrän.. |
Adm modererar alla kommentarer.
.är min andra blogg. Vet inte riktigt vad jag tänkte där. Vissa kan få lösen.
loppan76[snabela]gmail[punkt]com

På bilden: Guess who..
– Posted using BlogPress from my iPhone
– Posted using BlogPress from my iPhone
I morgon åker han till Turkiet med mormor och morfar för att spela fotboll i en hel vecka. Hockeykillen som plötsligt blev fotbollsfrälst och njuter av det i fulla drag. Tjatade sig till ett skolbyte en månad in i höstterminen och hamnade så rätt på Ekholmsskolans fotbollsprofil. Kan vara värt ganska mycket tid på buss för att få hålla på med det man älskar bara lite, lite mer. Snart tonåring. Mammas lille..
– Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: Sexåring äter lunch.
– Posted using BlogPress from my iPhone

På bilden: En stor men liten hand.
Jag hoppas att dessa ord kommer att finnas kvar för dig att läsa en dag. En dag då du är tillräckligt stor att förstå. Känslan.
Jag minns morgonen. Det var kallt ute. Snö. Sportlov och dina syskon skulle gå till skogen och grilla korv med sin dagmamma.
Den där morgonen visste jag. Jag visste innan jag egentligen känt att det var dags.
Jag hade legat vaken på natten. Mörka vinternätter tillsammans med MTV och tankar. Glada och ledsna.
Sjukhuset hela dagen.
Jag minns teveapparaten. Den på ett stativ och med en rullande text som meddelade att nu var det dags att skaffa box för det analoga tevenätet sjöng minsann på sista versen. Det hindrade inte OS. Damernas hockey.
Kväll.
Soppa. ”Sitt nu på den stora bollen där borta!”. Inget händer. Amniotomi. Vatten. Den där lukten som meddelar att.. nu.. är det hög tid.
Då det var dags för den sista kraftansträngningen fäste jag blicken och fokuserade. Minns bilden framför mina ögon. Svart och gul. ”Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara”. Som stämplad vid näthinnan finns den kvar.
Två varv hårt runt halsen. Navelsträngen. Hjärtjud. Knack, knack, knack. Klipp. Ute. Skrik.
En pojke. Till.
Vackra lilla barn.
Natt. Smärta. Lite skrik. Smärta. Panodil. Aj.
Morgon. Stålmannenstrumpor.
Dags att möta den. Vardagen. Barnen. Kärleken. I. Livet.
Älskade pojke.
Åtta år idag.
– Posted using BlogPress from my iPhone

