…och mitt huvud var så tungt att jag försov mig i morse trots att väckarklockan ihärdigt tjatade på mig.
Jag satt och jobbade mellan klocka halv nio på morgonen och halv elva på kvällen igår. Utan rast. Jag blev klar och fick iväg växjötentan i tid. Jag gick igenom sju helvetskval under tiden. Men jag hann. Mikron åkte till Gotland i lördags också. Då satt jag också hela dagen. Jag är nöjd med att jag gjort dem.
Nu har Fredrik åkt till Göteborg för en kurs i termodynamik på Chalmers. Jag ska va´själv hela veckan. Förutom ‘di sma’. Men morsan hjälper till..
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Jobb och plugg, Mat, Resor och utflykter
I går var det en fantastisk dag.
På förmiddagen var i Bestorp med fina familjen Vång-Molin och åkte skriskor på sjön Rengen vilken Molin-Farmor Silva har just utanför sitt vadagsrumsfönster. Fint väder men kallt. Efteråt blev det Köttfärssås och spagetti (tillverkat på resterna efter förrgårdagens taco dinner med samma familj). Fiiint!
På kvällen hade vi finbesök av Franz family med inteliensk husmanskost på menyn. Kram på er 😉 Hoppas att Kalix kan trolla fram Macken!
I dag är det dags för lite Nek. Sedan ska granen ut tror jag.
Tjing!
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Jobb och plugg, Mat, Resor och utflykter, sport
Efter nyårsfirande med mor och far och en nyårsdag i lugn och ro styrdes i dag kosan mot vårt sommarnöje Arkösund. Det var lite kallare än vad vi är vana vid. Varm choklad och banan hjälpte kanske lite mot kylan. Krokiga vägar ledde till ‘gula båten’ vid Stegeborg. En tur upp mot min barndoms radhus i Sörping fick avsluta turen. När vi flyttade in i ‘Tornvägen 33’ var jag tre och ett halvt år. Då var huset alldeles nytt. Vi flyttade därifrån när jag var sju..
I kväll är det innebandypremiär för Anton i nya innebandylaget i Linghem. Han och hans kompis Sebbe började i ett lag i Ekängen förra terminen men där fanns inte plats för fler av Tallbodabarnen så de ska nu testa Linghem i stället så att alla härifrån kan spela tillsammans..
Appropå rubriken då;
- 11/1 -inlämning av seminarieuppgifter i mikroekonomi.
- ..sedan detta..
När de andra kommer hem blir det pizza..
..jag börjar fundera på vad vi egentligen gör för fel med våra husdjur då de inte inte kan hålla sig i sina hem. I januari rymde ju ormarna ur terrariet och när vi var på bb rymde hamstern. Mer att läsa om detta finns att läsa under respektive månad för jag orkar inte göra fler länkar efter min ‘länkiga’ årskrönika *pekar nedåt*.
Nu har det i alla fall hänt igen. När vi hade varit i Skåne över Jul så kom ju naturligtvis hamsterburen tillbaka hit till Gränsliden från sin semestervistelse på Yrvädersvägen. På kvällen när den skulle få mat så kom den inte ut. ‘Skumt’ tyckte jag och började gräva i buren. Som vanligt trodde jag inte mina ögon (vilket jag kanske borde börja göra vid detta laget). Det var bara att åka till Yris och börja leta. En timme och sjutton fat med spannmål senare kommer han fram men en femtio centimeter lång tråd av damm släpande efter sig från det skrymsligaste skrymslet i farsans hobbyrum. Det ni. Nu är han tillbaka och vilar ut. Ofriserad.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, debatt, Familj, Favoriter i repris, Fest och kalas, Hälsa, Humor, Hus och hem, Husdjur, Jobb och plugg, Livet på sjön, personligt, Resor och utflykter
‘Fem i tolv’ har jag klippt och klistrat lite. Det var svårare än jag trodde för det är så kul att titta tillbaka. Denna krönika går under namnet ‘2008 -det är tur att man inte kan läsa allt här..’
I januari flyttade vi in i vårt radhus. En ‘favorit’ från denna månad är..
I februari var jag sentimental och sentimental igen (för att bilden är så fin)
I mars firades det ettårsjubileum vilket manifesterades med detta, detta och detta.. och så detta.. Denna månad skrevs det massor på bloggen så det är nästan svårt att begränsa sig. Antons analys av hockeyläget är kul, och denna lilla look-a-like mitt i slutspelet. Haha.. och detta lilla äventyr helt i linje med det vanliga livet här hemma. Jag pajjade en backspegel så vi fick handla billigt och så vad det ju högtid. Från denna månad hade jag kunnat plocka massor just för bildernas skull.
I april hände inte mycket kul. Dock flyttade en liten gnagare hit för Wlmers skull. Jag tävlade med denna motivering vilken gjorde att jag vann tävlingen.
I maj firade vi och jag fick en ny optik. Jag funderade. I månadens sista minuter blev jag sjuk.
…så därför kläcktes detta i juni och Ossian gjorde en fin liten fruktburk. För övrigt var det en svinjobbig månad.
Juli också. Fy fan. Jag nöjer mig med att konstatera att jag träffade lite vid sidan om medan vissa gick rakt på rödbetan.
Augusti var en lång väntan. Då skrevs det mycket här men inte mycket av värde. Men dessa är sååå fina.. alltid..
I september kom han. Hela denna månad är full med jättefina bebisbilder och en lång historia uppdelad i bitar. Jag orkar inte länka till alla men den som vill kan ju gå tillbaka och läsa. Det var jättemysigt men också en massa oro för hans lilla hjärta.
Oktober. Jag gjorde mig ‘fin’ och lilleman manifesterade maten.
I november gav jag mig in i debatten helt utan att egentligen tänkt det från början och i ett ämne som egentligen inte alls är en hjärtefråga. Mer på grund av att hon var så jäkla otrevlig och det störde mig.
Höjdpunkten i december var nog detta och jag blev allt lite stött att det inte var fler som ville köpa..
Julen i skåneland har varit bra med mycket mat, klappar och äventyr. Julaftonen började med resa och slutade med glögg. På juldagen åt vi torsk och på annandagen var vi på museum och glodde på gamla båtar. Anton hängde med farfar och kollade in Henke Larsson spela innebandy. Sedan åkte vi hem.
Under helgen har det varit hockeyturnering och städning på schemat. Promenterat har vi gjort en hel del också. Snart är det dags för ‘Gott Nytt’. Då ska vi käka med morsan och farsan.
I dag har jag jobbat. Arkivet skulle in i sina skåp och då faller det på min lott. Passar utmärkt med lite penningar…
Kanske kan det dyka upp någon bild från julen här sedan.. vi får se..
Mörarp 17.48. Julafton 2008. Ett ‘hallelujah moment’!
Mörarp –en timme och en kvart senare…
Detta inlägg hade kunnat få ett antal olika rubriker. Bland kandidaterna förekom bland annat:
- Kom i håg påsen med julklapparna nästa gång!
- I stället för Karl-Bertil
- En ‘fantastisk’ oväntad hjulklapp!
- JAG SKULLE KUNNA DÖÖÖDA NÅ`N! (-Jag får ett sån´t jävla frispel snart..)
..har nu besökt Mjölby ishall. Tyvärr utan kamera vilket känns lite tråkigt nu efteråt för det var verkligen kul att se Anton och Wilmer idag. Anton var jätteduktig i sina nya (och svindyra) skridskor och Wilmer kämpade verkligen för att se ut som en riktig hockeyspelare (för att inte tala om familens största barn i sina skrillor från Coop Forum à 199 spänn och seglarbrallorna med bajsblöjrumpa). Ser lovande ut för säsongen.
När vi ändå är inne på Hockey då.. I går kväll hade vi finbesök vid Idol-tv:n av våra gamla favoritgrannar från Tallboda C. Det måste vara bra mycket tråkigare där nere nu när varken Persson-Jeppsson eller Fransson bor kvar och förgyller tillvaron (och parkerar lite varstans). Det var i alla fall trevligt med goda mackor (men vi glömde ju glassen!)..
Rögle slog Timrå idag… Men hallå liksom? Var det någon som verkligen trodde att de skulle göra det? Eller att de skulle slå Färjestad.. eller något av de andra lagen i elitserien. Bra jobbat Rögle *lyfter på hatten*! Tvärr förlorade LHC mot Brynäs.. Bättre lycka nästa gång!

Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Livet på sjön, Resor och utflykter
Fotograf: Fredrik Jeppsson (mobilkamera)
Så här ser en nästan nyfödd bebis ut i flytväst. Bekvämt? Njae..
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Livet på sjön, Resor och utflykter
I söndags åkte vi båt från Mem till Norsholm. Det var Fredrik, jag och lille Didrik. Fredrik fick åka sista biten själv för övriga besättningen orkade inte följa med över Roxen. Tyvärr kom det inte med någon kamera men Fredrik tog en bild med sin mobil på den lille i den nya flytvästen men den bilden finns tyvärr inte tillgänglig för mig just nu så den få komma vid senare tillfälle.
Resan gick bra och slussningen flöt på i år. Helt odramatskt. Men det är inte så lätt att slussa.. det ska gudarna veta..
Om man vill läsa mer om våra äventyr på kanalen så kan man alltid kolla in förra årets resa.

Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Livet på sjön, Resor och utflykter
Snabb kvällsblogg:
I dag har jag skjutsat Fredrik till Arkösund och han har tagit ner båten till Mem (där han är kvar nu i natt så vi är själva jag och barnen). Vi har varit på Y-vägen hela dagen förutom Anton som varit iväg och lekt hos Alexander. I morgon ska Hampus ha kalas så då ska Anton på det.
Det blev en Balticflytväst efter diverse rekomendationer. Jag var ju ute i sista minuten som vanligt. Vår simlärare Eva hade flytvästar och det blev en Baltic Bambi någonting. En gul. Det var liksom det enda alterntivet eftersom han är så liten. Med avseende på vikten så hade han kunnat ha en med mjuk krage men passformen var en aning.. generös..
Nu sover alla barnen utom Anton. Han är en riktig nattuggla. Jag ska gå in till honom och ställa klockan. I morgon blir det tidigt för jag ska vara i Mem klockan halv nio.
Tjing!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, Livet på sjön, Resor och utflykter
..för alla snälla och välbehövliga kommentarer! Jag uppskattar dem otroligt mycket. Kram på er!
I dag är det dags att ta tag i nationalekonomin på allvar så idag flyttar jag från soffan i vardagsrummet ut till köksbordet. Snabb punktlista först bara:
- Ossian är galet svartsjuk på sin nya lillebror. Han både älskar honom och avskyr honom samtidigt.
- Jag har ont i bäckenbenet. Mer än innan jag födde. Är det normalt eller?
- Wilmer är sjuk och hemma (hos mormor) för tredje dagen idag. Diagnos: feber.
- Anton var på simningen i tisdags och var jätteduktig. Wilmer var ju sjuk.
- I helgen är det dags för Göta Kanal. Lilleman ska med men vi har ingen flytväst åt honom. Om någon har tips så tar jag glatt emot dem. Det är bäst med fast krage va?
- Bebisen växer. 3790 gram i tisdags på bvc (3560 vid födseln).
- Logistikuppgift 2 verkar gå framåt lite segt. Vi ska dela upp uppgifterna inom gruppen tror jag.
- Nek-dugga 27:e september.
- Nästa vecka är det både fif-möte och förädramöte.
- Jag känner mig lite sliten. Men bara lite..
..och en bild på ett par vackra bebisögon..

PS. Är det någon där ute som har sina barn försäkrade i Trygg Hansa så skulle jag vara tacksam för åsikter om detta..
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Mat, personligt, Resor och utflykter
Ok.. klockan är 03.02 men eftersom jag har så jäkla svårt att sova så här just efter att jag fött barn kan jag lika gärna vara lite effektiv. Jag vet ju att många sitter och väntar på en liten uppdatering härifrån så då kan ni ju läsa detta till frukost tänkte jag. Som ju säkert alla förstår har ju inte helgen erbjudit mycket lugn och ro. Å andra sidan har vi fått en del nödvändiga saker gjorda. Men jag antar att det inte är sådant blaj som är intressant att läsa om just nu…
..så jag tänkte att vi börjar i torsdags eftermiddag då. Vi skulle ju till Södeköping skrev jag. Och så blev det också. Fredrik kom hem och hämtade oss och vi körde vid fem. Mycket trevlig kväll hemma hos administratören på Fredriks jobb. Hennes man grillade hamburgare och ungarna skötte sig exemplariskt. Under kvällen hade jag vissa föraningar om att `något var på gång´. Egentligen inga konkreta tecken men jag har ju känt att bebisen skulle komma på fredagen så jag tog nog det mesta som tecken. Jag hade en lite skum känsla i ryggen när vi satt och åt som jag minns från innan Anton föddes. Jag skojade med folk och sa att nu får vi nog åka till sjukan i morgon.. typ.. I alla fall kom vi hem vid halv elva på kvällen ungefär. Jag kände mig lite stressad för jag hade inte lyckats ordna med alla detaljer inför den kommande morgonens lämningar av barnen på skolan och hos dagmamman (praktiska detaljer som rörde bilskjutsar och annat) så jag avslutade dagen med ett obesvarat samtal till morsan på (natt)jobbet och utan ordnade planer för morgonen. Orkade inte med någon blogguppdatering även om det så var tänkt men hade det blivit en skulle det säkert inte ha stått att jag hade några direkta känningar men att jag ändå trodde att det kanska var på g.
I alla fall så vaknade jag när klockan var o1.48. Då gjorde jag ett nytt försök att få tag i mamma men utan svar. Precis när jag lagt på kom den första lilla värken. Jag visste genast att det var dags att föda barn (samtidigt som jag tänkte att nu hade jag ju löst mina problem inför morgonen). Väntade in nästa värk som kom efter fem minuter. Väckte Fredrik och ringde förlossningen och sa att jag tänkte komma dit och föda snart. Jag meddelade dock att jag inte hade några fina `klockningar´ att komma med men jag sa inget om att jag bara haft två värkar. Jag ville ju inte missa den sköna känslan av en riktigt `välsittande´ EDA och jag förstod att det var liiiite brottom om vi skulle hinna med allt 😉 Vi väckte ungarna (som var sura och Wilmer skrek), jag matade hamstern och packade det sista i väskan. Under tiden tilltog värkarna. De var olika starka och kom med olika mellanrum men det var aldrig mer än fem minuter mellan dem. Kanske inte mer än tre. Det kändes redan som att det `tryckte på´ så jag fick lite panik innan vi kom iväg hemifrån.
Väl barnen var lämnade och vi hade fått göra ett extra varv i Mörtlösarondellen för att åka hem och lämna nycklarna till pappa så att de skulle kunna komma in i vårt hus på morgonen så hade vi i alla fall en skön halvt avslappnad biltur till sjukan med Kid Rock i högtalarna. Bara på ett ställe körde vi mot rött. Fredrik grymtade lite men jag försäkrade honom om att ingen polis vill förlösa en kvinna i en bil vid Tinnisravinen så de skulle säkert ha sett genom finrarna med en rödljuskörning i detta läget.
För första gången valde jag hissen framför trapporna när vi skulle in på förlossningen. Eller jag hade inte möjlighet att välja eftersom det var natt. Uppe på förlossningen blev vi mottagna av fantastiska barnmorskan Annelie som sedan hängde med oss fram tills allt var klart utan att lämna rummet mer än fem minuter för att hämta prylar. Det var en ung gullig uska var med också men tyvärr minns jag inte vad hon hette (sorry).
Förloppet var av standardkaraktär 😉 Först prata, urinprov, lämna patientkort och allt sådant. Sedan ctg som visade på regelbundna verkar ca var tredje minut. Precis så som jag själv känt var de ganska olika starka. Men jag sa till Annelie att jag var helt säkert att det skulle komma ut en bebis på detta. Hon misstrodde mig aldrig som tur var. Efter undersökning ca halv fyra var det dags för ryggbedövning. Narkosläkaren kom och såg så glad ut och tyckte att jag minsann såg ut att vara en mycket ung blivande fybarnsmor (tackar!). Jag sa till honom skenet bedrar… Det gjorde faktiskt lite ont när de stack mig i ryggen den här gången med lokalbedövningssprutan (men vem bryr sig i detta läget?). Skönt var det i alla fall att bli bedövad en liten stund. Men det var inte helt hundra för det var ju inte så långt kvar av förlossningen vid detta läget och värkarna var starka. Nu var det lite väntan som följde. Inga långa stunder i förlossningssammanhang men vi han småprata lite om det ena och det andra. Vi kom överens om att inte ta hål på hinnorna utan att det var bättre att låta förloppet ha sin gång eftersom att det gick så bra framåt ändå. Det trodde Annielie skulle vara det bästa för bebisen så då litade jag på henne. Fast jag är helt säker på att förlossningen skulle ha blivit minst en halvtimme kortare om hon tagit hål så kändes bebisens bästa som prioriterat just då.
Plötsligt kom `Niagarafallet´. Klockan var två minuter över fem på morgonen nu. Ett par, tre krystvärkar senare kände jag att han var på väg ut och jag bestämde mig för att försöka få ut hela skallen i en värk eftersom det är så jäkla plågsamt att vänta på att få trycka ut ett halvt huvud (alla som fött vet vad jag menar). ”Nu har du väl ingen värk?” frågade Annelie. Jag lade handen på magen och konstaterade det jag kände. Alltså att jag visst hade det. Dock tror jag inte det hade så stor betydelse för jag hade bestämt mig för att hela huvudet skulle ut så jag hade nog lyckats trycka ut det ändå. Sedan kom kroppen i nästa värk. Puh.. Klockan var 05.09 och jag hade krystat i sju minuter. Det räckte alldeles utmärkt. Tack för det Televerket..
Moderkakan tog tio minuter på sig men kom också ut hel och fin och jag klippte själv av navelsträngen. Det var första gången. Jag blev förvånad att den var så mjuk. Jag trodde att den skulle vara segare. Annelie sa att detta var den lättaste navelsträngen man hade att klippa. Hon menade i livet såklart…
Bebisen var pigg och verkade må bra. Han tog bröstet direkt och sög som sjutton. Allt verkade frid och fröjd. Sedan följde mackor och lite eftervård (avtorkning och k-vitamin och sådant). Vid kvart i sju fick Fredrik åka till jobbet för han hade studenter som skulle komma till honom vid åtta. Jag tänkte att det nog inte skulle göra så mycket att han åkte iväg för jag var ju så pigg. Synd bara att ha gick utan att vi tänkte på att jag skulle ha sladden med den röda knappen så pass nära att jag slapp resa mig upp för att nå den. Efter EDA får man ju inte resa sig upp förrän men tagit ett blodtryck och det var inte gjort när han gick. Men jag löste det (som allt annat). Jag är ju van vid att klara mig själv.
Sedan fick jag ett rum på bb där jag passade på och ta en duch medan bebisen sov i sin balja. Annelie som skulle gå av sitt pass kom in och sa `hej då´. Sedan gick jag och satte mig i dagrummet och väntade på att det skulle gå sex timmar så att bebisen skulle kunna bli undersökt så jag kunde åka hem. Jag kände inte ens att jag fött barn nyss. Klockan var ungefär halv åtta tror jag och det var frukost serverad. Jag hann nog äta frukost tre gånger och prata med ett antal nyblivna och `ännu icke blivna´ föräldrar innan barnmorkan från bb kom in och sa att det itne var säkert att jag skulle hinna med någon barnundersökning denna dag eftersom ronden inföll inom sex timmar efter förlossningen. Detta blev mitt största problem under en liten stund innan jag upptäckte att min bebis andades så konstigt…
FORTSÄTTNING FÖLJER…
Filed under: Allmänt, bebis, Fest och kalas, Jobb och plugg, Resor och utflykter, shopping
Nu har jag sovit (på arbetstid). Det var skönt kan man säga…
Mina böcker åkte från adlibris igår och låg inte i lådan idag. DHL trodde att min carrycot kunde vara framme i morgon. Senast måndag. Triiiiist. Jag vill ha den nu!
I bakgrunden dånar en föreläsning i logistik. Mycket räkning verkar det vara. Inte så avancerad matte dock. Mest plus och minus.
För övrigt händer inte mycket så det verkar ju bli Söderköping i kväll..
Tjing!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Resor och utflykter, shopping
- Vila lite
- Spåra mitt paket (hoppas det kommer idag)
- Fortsätta lyssna på logistikföreläsningar
- Åka till Söderköping i kväll hela familjen på `personalfest´ med Fredriks jobb.
- Vänta på mina böcker som jag beställt till plugget
- Vänta…

