Lottas Dagbok


Tack vänner..

..för alla snälla och välbehövliga kommentarer! Jag uppskattar dem otroligt mycket. Kram på er!

I dag är det dags att ta tag i nationalekonomin på allvar så idag flyttar jag från soffan i vardagsrummet ut till köksbordet. Snabb punktlista först bara:

  • Ossian är galet svartsjuk på sin nya lillebror. Han både älskar honom och avskyr honom samtidigt.
  • Jag har ont i bäckenbenet. Mer än innan jag födde. Är det normalt eller?
  • Wilmer är sjuk och hemma (hos mormor) för tredje dagen idag. Diagnos: feber.
  • Anton var på simningen i tisdags och var jätteduktig. Wilmer var ju sjuk.
  • I helgen är det dags för Göta Kanal. Lilleman ska med men vi har ingen flytväst åt honom. Om någon har tips så tar jag glatt emot dem. Det är bäst med fast krage va?
  • Bebisen växer. 3790 gram i tisdags på bvc (3560 vid födseln).
  • Logistikuppgift 2 verkar gå framåt lite segt. Vi ska dela upp uppgifterna inom gruppen tror jag.
  • Nek-dugga 27:e september.
  • Nästa vecka är det både fif-möte och förädramöte.
  • Jag känner mig lite sliten. Men bara lite..

..och en bild på ett par vackra bebisögon..

PS. Är det någon där ute som har sina barn försäkrade i Trygg Hansa så skulle jag vara tacksam för åsikter om detta..



Fredagen då allt jag väntat på äntligen kom (del 1)
08 september 2008, 02:46
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Mat, personligt, Resor och utflykter

Ok.. klockan är 03.02 men eftersom jag har så jäkla svårt att sova så här just efter att jag fött barn kan jag lika gärna vara lite effektiv. Jag vet ju att många sitter och väntar på en liten uppdatering härifrån så då kan ni ju läsa detta till frukost tänkte jag. Som ju säkert alla förstår har ju inte helgen erbjudit mycket lugn och ro. Å andra sidan har vi fått en del nödvändiga saker gjorda. Men jag antar att det inte är sådant blaj som är intressant att läsa om just nu…

..så jag tänkte att vi börjar i torsdags eftermiddag då. Vi skulle ju till Södeköping skrev jag. Och så blev det också. Fredrik kom hem och hämtade oss och vi körde vid fem. Mycket trevlig kväll hemma hos administratören på Fredriks jobb. Hennes man grillade hamburgare och ungarna skötte sig exemplariskt. Under kvällen hade jag vissa föraningar om att `något var på gång´. Egentligen inga konkreta tecken men jag har ju känt att bebisen skulle komma på fredagen så jag tog nog det mesta som tecken. Jag hade en lite skum känsla i ryggen när vi satt och åt som jag minns från innan Anton föddes. Jag skojade med folk och sa att nu får vi nog åka till sjukan i morgon.. typ.. I alla fall kom vi hem vid halv elva på kvällen ungefär. Jag kände mig lite stressad för jag hade inte lyckats ordna med alla detaljer inför den kommande morgonens lämningar av barnen på skolan och hos dagmamman (praktiska detaljer som rörde bilskjutsar och annat) så jag avslutade dagen med ett obesvarat samtal till morsan på (natt)jobbet och utan ordnade planer för morgonen. Orkade inte med någon blogguppdatering även om det så var tänkt men hade det blivit en skulle det säkert inte ha stått att jag hade några direkta känningar men att jag ändå trodde att det kanska var på g.

I alla fall så vaknade jag när klockan var o1.48. Då gjorde jag ett nytt försök att få tag i mamma men utan svar. Precis när jag lagt på kom den första lilla värken. Jag visste genast att det var dags att föda barn (samtidigt som jag tänkte att nu hade jag ju löst mina problem inför morgonen). Väntade in nästa värk som kom efter fem minuter. Väckte Fredrik och ringde förlossningen och sa att jag tänkte komma dit och föda snart. Jag meddelade dock att jag inte hade några fina `klockningar´ att komma med men jag sa inget om att jag bara haft två värkar. Jag ville ju inte missa den sköna känslan av en riktigt `välsittande´ EDA och jag förstod att det var liiiite brottom om vi skulle hinna med allt 😉 Vi väckte ungarna (som var sura och Wilmer skrek), jag matade hamstern och packade det sista i väskan. Under tiden tilltog värkarna. De var olika starka och kom med olika mellanrum men det var aldrig mer än fem minuter mellan dem. Kanske inte mer än tre. Det kändes redan som att det `tryckte på´ så jag fick lite panik innan vi kom iväg hemifrån.

Väl barnen var lämnade och vi hade fått göra ett extra varv i Mörtlösarondellen för att åka hem och lämna nycklarna till pappa så att de skulle kunna komma in i vårt hus på morgonen så hade vi i alla fall en skön halvt avslappnad biltur till sjukan med Kid Rock i högtalarna. Bara på ett ställe körde vi mot rött. Fredrik grymtade lite men jag försäkrade honom om att ingen polis vill förlösa en kvinna i en bil vid Tinnisravinen så de skulle säkert ha sett genom finrarna med en rödljuskörning i detta läget.

För första gången valde jag hissen framför trapporna när vi skulle in på förlossningen. Eller jag hade inte möjlighet att välja eftersom det var natt. Uppe på förlossningen blev vi mottagna av fantastiska barnmorskan Annelie som sedan hängde med oss fram tills allt var klart utan att lämna rummet mer än fem minuter för att hämta prylar. Det var en ung gullig uska var med också men tyvärr minns jag inte vad hon hette (sorry).

Förloppet var av standardkaraktär 😉 Först prata, urinprov, lämna patientkort och allt sådant. Sedan ctg som visade på regelbundna verkar ca var tredje minut. Precis så som jag själv känt var de ganska olika starka. Men jag sa till Annelie att jag var helt säkert att det skulle komma ut en bebis på detta. Hon misstrodde mig aldrig som tur var. Efter undersökning ca halv fyra var det dags för ryggbedövning. Narkosläkaren kom och såg så glad ut och tyckte att jag minsann såg ut att vara en mycket ung blivande fybarnsmor (tackar!). Jag sa till honom skenet bedrar… Det gjorde faktiskt lite ont när de stack mig i ryggen den här gången med lokalbedövningssprutan (men vem bryr sig i detta läget?). Skönt var det i alla fall att bli bedövad en liten stund. Men det var inte helt hundra för det var ju inte så långt kvar av förlossningen vid detta läget och värkarna var starka. Nu var det lite väntan som följde. Inga långa stunder i förlossningssammanhang men vi han småprata lite om det ena och det andra. Vi kom överens om att inte ta hål på hinnorna utan att det var bättre att låta förloppet ha sin gång eftersom att det gick så bra framåt ändå. Det trodde Annielie skulle vara det bästa för bebisen så då litade jag på henne. Fast jag är helt säker på att förlossningen skulle ha blivit minst en halvtimme kortare om hon tagit hål så kändes bebisens bästa som prioriterat just då.

Plötsligt kom `Niagarafallet´. Klockan var två minuter över fem på morgonen nu. Ett par, tre krystvärkar senare kände jag att han var på väg ut och jag bestämde mig för att försöka få ut hela skallen i en värk eftersom det är så jäkla plågsamt att vänta på att få trycka ut ett halvt huvud (alla som fött vet vad jag menar). ”Nu har du väl ingen värk?” frågade Annelie. Jag lade handen på magen och konstaterade det jag kände. Alltså att jag visst hade det. Dock tror jag inte det hade så stor betydelse för jag hade bestämt mig för att hela huvudet skulle ut så jag hade nog lyckats trycka ut det ändå. Sedan kom kroppen i nästa värk. Puh.. Klockan var 05.09 och jag hade krystat i sju minuter. Det räckte alldeles utmärkt. Tack för det Televerket..

Moderkakan tog tio minuter på sig men kom också ut hel och fin och jag klippte själv av navelsträngen. Det var första gången. Jag blev förvånad att den var så mjuk. Jag trodde att den skulle vara segare. Annelie sa att detta var den lättaste navelsträngen man hade att klippa. Hon menade i livet såklart…

Bebisen var pigg och verkade må bra. Han tog bröstet direkt och sög som sjutton. Allt verkade frid och fröjd. Sedan följde mackor och lite eftervård (avtorkning och k-vitamin och sådant). Vid kvart i sju fick Fredrik åka till jobbet för han hade studenter som skulle komma till honom vid åtta. Jag tänkte att det nog inte skulle göra så mycket att han åkte iväg för jag var ju så pigg. Synd bara att ha gick utan att vi tänkte på att jag skulle ha sladden med den röda knappen så pass nära att jag slapp resa mig upp för att nå den. Efter EDA får man ju inte resa sig upp förrän men tagit ett blodtryck och det var inte gjort när han gick. Men jag löste det (som allt annat). Jag är ju van vid att klara mig själv.

Sedan fick jag ett rum på bb där jag passade på och ta en duch medan bebisen sov i sin balja. Annelie som skulle gå av sitt pass kom in och sa `hej då´. Sedan gick jag och satte mig i dagrummet och väntade på att det skulle gå sex timmar så att bebisen skulle kunna bli undersökt så jag kunde åka hem. Jag kände inte ens att jag fött barn nyss. Klockan var ungefär halv åtta tror jag och det var frukost serverad. Jag hann nog äta frukost tre gånger och prata med ett antal nyblivna och `ännu icke blivna´ föräldrar innan barnmorkan från bb kom in och sa att det itne var säkert att jag skulle hinna med någon barnundersökning denna dag eftersom ronden inföll inom sex timmar efter förlossningen. Detta blev mitt största problem under en liten stund innan jag upptäckte att min bebis andades så konstigt…

FORTSÄTTNING FÖLJER…



God Middag… -ingen liggkorg och inga böcker idag
04 september 2008, 11:02
Filed under: Allmänt, bebis, Fest och kalas, Jobb och plugg, Resor och utflykter, shopping

Nu har jag sovit (på arbetstid). Det var skönt kan man säga…

Mina böcker åkte från adlibris igår och låg inte i lådan idag. DHL trodde att min carrycot kunde vara framme i morgon. Senast måndag. Triiiiist. Jag vill ha den nu!

I bakgrunden dånar en föreläsning i logistik. Mycket räkning verkar det vara. Inte så avancerad matte dock. Mest plus och minus.

För övrigt händer inte mycket så det verkar ju bli Söderköping i kväll..

Tjing!



På programmet +10
  • Vila lite
  • Spåra mitt paket (hoppas det kommer idag)
  • Fortsätta lyssna på logistikföreläsningar
  • Åka till Söderköping i kväll hela familjen på `personalfest´ med Fredriks jobb.
  • Vänta på mina böcker som jag beställt till plugget
  • Vänta…


Fick just ett erbjudande jag inte kunde motstå
02 september 2008, 09:37
Filed under: Allmänt, Mat, Resor och utflykter

Nu får vi se vad en stund i lingonskogen kan göra..



Plusdag 6 till ända
31 augusti 2008, 21:00
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Film, Hälsa, Mat, Resor och utflykter

Den här dagen har det varit ganska lugnt på många sätt. Jag har avsiktligt valt bort massor med grejjer som jag annars brukar göra utan att blinka. Anledningen till detta är att jag inte pallar ligga en hel natt till med värkar som inte leder någon vart och därmed bli ännu tröttare i morgon.

Vi var ju som sagt i Arkösund på förmiddagen med ett litet besök i Norrköping på vägen hem. På eftermiddagen har ungarna tittat på Alvin och gänget ett antal gånger och Wilmer har varit ute och lekt med Alicia en liten stund. Fredrik har jobbat, vi har ätit tacos, jag har städat köket, sytt ihop ett par av Fredriks brallor som var sönder.. brottats med Ossian när han skulle sova och somnat på soffan en liten stund själv… Det är inte varje dag man gör så lite att man kan sammanfatta allt på fem rader..

Så nu borde väl allt kännas bra då..  

I morgon:

  • Ring och avboka BVC-tid!
  • MVC klockan 14.00


Arkösund ToR
31 augusti 2008, 13:06
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Film, Resor och utflykter, shopping

Nu har vi varit i Arkösund en sväng och kollat så att inte båten drunknat. Det hade den såklart inte och är numer utrustad med två torrbollar.

Sedan har vi handlat och ätit korv på Coop i Norrköping. Där köpte vi oss också en lugn eftermiddag:

Nu hoppas vi också att det INTE sätter i gång något bebisfödande de närmaste timmarna då det blivit sjukdom hos barnvakten. Men nu är det mycket lugnare än i natt..



Bråviken 20080717
19 juli 2008, 20:09
Filed under: Allmänt, Resor och utflykter

Eftermiddag:

”Faan.. det regnar..är vi framme snart  ?”

”Ja.. det är inte så långt kvar nu..”

”Vart är min ryggsäck..?”

”Jäklar.. den är kvar i bilen.. bakom sätena.. ska vi vända?”

”Nae.. skulle ha haft de där brallorna bara.. jag klarar mig.. det är ju bara en natt… jag sätter mig där inne..”

 

Fem minuter senare:

(Skapande brakande ljud)

”VAD HÄNDER!!!”

”VI GÅR PÅ GRUND!!”

(Mycket kraftig slagsida. Besättningen klamrar sig fast så gott det går.)

RING!!”

”VART FAAN SKA JAG RINGA NÅ´N STANS!?!”

”112”

”JAG HITTAR INTE MIN TELEFON!!!”

”INTE JAG HELLER!!”

 

Ur samtal med 112:

HALLÅ?”

”Ja hallå”

”VI HAR GÅTT PÅ GRUND!!”

”Var befinner ni er?”

”UTANFÖR NÄVEKVARN!! OCH VI STÅR RIKTIGT ILLA TILL SÅ DET VORE BRA OM NÅGON KUNDE KOMMA SNABBT!!”

”Tar ni in vatten? ”

”INTE ÄNNU… VAD JAG KAN SE…”

”Ok.. om ni gör det så sjunker ni ju..”

”JAG ÄR HÖGGRAVID OCKSÅ…”

”Ok.. det kommer två båtar..”

 

Senare i väntan på hjälp:

”Vi kanske skulle stanna här.. naturhamn.. billigt..”

”Ja.. och vi behöver inte ens lägga till och förtöja”

(Fortsättning följer..)

 

Tack till:

  • Äldre par i vit Mamba-segelbåt
  • Två kvicka karlar i en gul liten motorbåt som hette Bamse. Bra försök i alla fall!
  • SSRS Arkösund -ska aldrig mer gömma räkningen..
  • Kustbevakningen Oxelösund


Nu ser det ut att bli en liten resa igen
17 juli 2008, 19:29
Filed under: Allmänt, Resor och utflykter

En liten båttur…

Återkommer lördag!



Lådbilslandet på Öland
17 juli 2008, 19:25
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Resor och utflykter

Är det någon som varit där och vågar ge sig på en liten recension?

Länk till Lådbilslandets hemsida finns här!



Tema-afton: Vänskap
16 juli 2008, 19:13
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Resor och utflykter

Istället för att skriva ett långt sammanfattande inlägg om vad som hänt sedan sist (vilket jag egentligen hade tänkt göra) så lät jag mig inspireras av bilderna jag hittade i kameran.

Jag minns att när Anton var liten tänkte jag mycket på hur det skulle bli när han blev större. Jag har väl aldrig varit den oroliga typen direkt men jag minns att jag önskade att han skulle vara en omtyckt person. Att han skulle ha bra kompisar som gillade honom.

Stiftelsen Friends har en reklamfilm som visas i TV emellanåt med en liten mörkhårig pojke som samlar på ord. Han har en massa svarta taskliga ord som han plockar ur sina fickor när han kommer hem (från skolan typ). Till sist plockar han fram ordet `Hej´ skrivet med stora röda bokstäver och ställer på sitt skrivbord. Den mörkhårige pojken är så lik Anton.. jag tycker den där reklamfilmen är så sorglig. Förresten kan man se den på hemsidan. Det är den som heter Elaka ord.

I vilket fall så har Anton en jättebra kompis. De har gått hos samma dagmamma och har gått förskoleklassen tillsammans. De kommer att gå i skolan till hösten tillsammans också.

Här kommer lite färska bilder på de två:

Så här fina var de på skolavslutningen. Anton ser lite bekymrad ut för han hade glömt sin nya keps någonstans och han var inte glad för det. Den kom fram sedan men han har nog slarvat bort den sjutton gånger sedan dess…

Det här är senare samma dag då de hade picnic på skolgården. Som ni ser har kepan kommit fram…

Bilden ovan är från vår segeltur i Arkösund förra veckan. Som ni ser var de båda ganska nöjda och vädret var fint. Vi seglade ut till Lundarna och lade till och käkade lunch. Ungarna rodde gummibåt ett tag inna vi åkte hem. Vi fick lite fin segling på slutet också. Sen blev det glass. 

De är så roliga de där två för de är precis likadana. Lika busiga och pratar lika.. ungefär samma vokabulär…



Tillbaka från Skånehelg och kalas igår
15 juli 2008, 18:44
Filed under: Allmänt, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Resor och utflykter

Helgen: skåneresa

Igår: kalas i Ödeshög

Idag: jobb



Fredag med regn och solsken

Ensam med barnen har jag varit idag igen. Fredrik har varit i Stockholm med sitt ordinarie jobb för att planera någon kurs i vetenskaplig metod som han ska vara med och hålla i till hösten.

I går var vi i Arkösund. Alexander var med. Ungarna hade jättekul. Det blev en del bra bilder och en bättre redogörelse kommer när tillfälle ges till lite lugn och ro med kamerasladdarna.

Ossian är heltokig i käk alltså. Han klättrar upp till taket om så behövs för att få tag på en torkad bullbit som han vet finns i något skåp. Han går och hämtar grejjer i kylen (som tack och lov piper när det stått öppen en liten stund). Det är faktiskt lite jobbogt och en helt ny erfarenhet för mig som haft kräsna ungar tidigare. Ossian kan liksom äta LÖKBITAR som är RÅA om han är tillräckligt hungrig. Wilmer skulle hellre avlida.. I förmiddags hittade jag en märklig fyrkantig sak på köksgolvet. Det var halväten och visade sig vara en buljongtärning som han hämtat i kylen och kalasat på. Dock verkar hans gräns gått någonstans vid en halv… I kväll bjöd mormor på `Macke D´ då är det minsann kalas!

I morgon fyller Fredrik trettio år. Då åker vi till Skåne i enlighet med hans önskemål och kommer hem på söndag (…) Vi ska åka jäkligt tidigt på morgonen. Vi har i alla fall köpt en present som han ska få. Vad kan jag inte avslöja nu men vi har slagit in den i en gammal reklam från OnOff och satt en serpentin på i brist på annat (och pengar).

Tjing!



Minigolf vid Bergs slussar och fix i `trädgården´

Det var dagens huvudaktiviteter. Fredrik blev inte så sjuk (puh!) vilket var en bonus för jag hade nog räknat med att vara huvudansvarig för huvudaktiviteten även idag. Golf och glass blev det.. För mig blir de flesta utflykter som tar mer än en timme lite av ett problem eftersom jag är kissnödig hela tiden. Men bara det finns buskar går det bra 🙂

Sedan har barnen badat i poolen i `trädgården´ och jag har fixat några krukväxter som stått och nästän avlidit i en vecka. Männen i familjen har klippt gräset och lagat god middagsmat. Jag har varit `poolguy´ och tvättat den förorenade badpoolen med Ajax.

I kväll har jag frossat morötter (???) och en delikatoboll (kan bli fler).

I morgon ser det ut att bli Arkösund..



Rimforsa och knarkpizza

I går kväll var vi i Rimforsa och hämtade Fredrik. Han har bihåleinflammatrion (egen diagnos). Han hade bokat in mer jobb under semestern. Det går inte att säga nej till jobb om man är fattig. Nog om detta.

När vi kom hem köpte vi pizza och kollade på `Skansen´. Wilmer som inte ville ha pizza surade och vägrade äta. Han åt en gammal pannkaka och en potatisbulle istället efter att ha surat hela `stockholmimitthjärta´. Anton och Ossian åt pizza så det stod härliga till och efteråt blev de totalt `galna´ och började springa runt som tokiga till Rock-Olgas bidrag till veckans skansenföreställning. Ossian hakade upp sig fullsändigt och skrek ”JAG HETER OSSIAN PERSSON! JAG HETER OSSIAN PERSSON!” hela tiden. I enlighet med icke säkerställbar statistik konstaterades snabbt att det måste varit något `ohälsosamt´ i pizzan då Wilmer ju fortfarande låg kvar och surade på soffan. Anton lugnade ner sig och somnade och likaså Wilmer men Ossian höll nog igång till halv tolv. Han håller alltid på och tjatar på kvällarna att han ska ha saft och sånt och det går ju inte för då skulle han ju inte ha några tänder alls kvar snart.

Nu får vi väl se vad denna dagen har att erbjuda då. Jag vaknade halv fem så man kommer nog att vara trött ikväll i alla fall. Men det är ju inget ovanligt…