Petter. Som ett kliande myggbett på den svenska idrottsstoltheten.
Som den sanna medgångssupporter jag är så varken tittade eller lyssnade jag på herrarnas femmil på skidor idag. Varför? Jo. För att jag tycker inte att det är kul. Det är inte alls kul. Då Petter Northug är med. Så tycker jag.’
Däremot tycker jag att det är jätteroligt med hans kaxiga uttalanden i sann zlatananda. I love it 🙂
Rent allmänt tycker jag inte att det är så kul då det är en person eller ett lag som är sådär överlägnsa. Typ som som den där norrmannen. Eller som detta snacket om Hugo Stenbeck som ska skänka en massa pengar och köpa en NHL-femma till Malmö Redhawks (ett hockeylag i (edit:) allsvenskan för dem som inte visste det 😉 ) för att de ska bli överlägsna alla andra lag. Det blir liksom ointressant. Eller sådana idrottsmän som man vet helt säkert håller på med doping, som den där öststatiska höjdhopperskan som sedemera åkte dit (tack å lov), de blir ointressanta som motståndare. De räknas liksom inte. Detta var svammel och nu kommer jag att få höra att sådana som jag ska hålla truten om sport. Men det är ok.
…och tiden kan troligtvis heller inte vara för knapp.
Jag somnade från andra chansen igår kväll. Just efter att Jenny Silver hade åkt ut mot Love Generation. Det betyder att jag missade det mesta tror jag. I morse var jag nyfiken och googlade fram vilka som gått vidare.
Kan inte säga att jag är jätteförvånad för det har ju hänt tidigare. Alltså att en helt värdelös sångare som osäkert väser fram tonerna och dessutom har en låt som har hamnat i helt fel forum, faktiskt går vidare till final. Har dock inte något konkret exempel just nu. Naturligtvis tänker jag på supersnygga Sara Varga men låten Spring för Livet. Ja. De anledningar jag kan se till att hon går vidare med denna låt är:
- Att hon är snygg som få.
- Att svensken gillar framgångssagor.
- Att tillräckligt många identifierar sig med låten (ve å fasa!)
Jag har hört jämförelser med Lisa Ekdahl. Jag är inget jättefan av Lisa E men hon sjunger i alla fall. Inte väser.
Nu ishallen. Bråttom!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Mat, Melodifestival, personligt, Resor och utflykter, shopping
Jag har köpt årets första solglasögon. Är inte det ett riktigt vårtecken?
Idag har vi varit i Norrköping och fikat på Jolla. Gott men dyrt. Ungarna var inte överväldigade om man säger så. Wilmer gillade det. Anton drack sin choklad. Didrik ratade den fina chokladen. Vi har varit där en gång tidigare men det var ganska länge sedan nu. Då var Ossian med men inte Wilmer. Då tyckte jag att matmuffinsarna smakade dill. Idag tyckte jag att de smakade lök 🙂 Men idén är bra.
Efter fikat tog vi en sväng på staden. Jag köpte solbrillorna och nagellack. Det är faktiskt dags att bry sig lite om sig själv. Det har inte hänt på ett tag. Fredrik köpte böcker till sig själv och barnen. Han verkar ha träffat mitt i prick med boken han köpte till Anton. Vargbröder heter den. Anton är uppslukad. Tur att det finns en hel serie 🙂
Ikväll ska vi äta spagge och köttfärssås. Ossian är kvar hos morföräldrarna med feber. I morgon har vi massor av hockeyrelaterade grejer att göra. Ikväll ska vi kolla på andra chansen i mello.
Osv.
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Husdjur, personligt, skolan
Den här fina har jag fått av trebarnsmamman:
Tack så mycket! Meningen är att man ska skicka den vidare efter konstens alla regler men vi får se. Jag får tänka igenom det först.
I morse var vi och lämnade kissen Laban på djursjukhuset för kastrering. Stackaren. Han jamade så mycket i bilen då vi åkte. Jag som knappt trodde att han kunde jama för han är så tyst jämt (vilket iofs passar mig utmärkt). Ska hämta honom vid tre.
Didrik och jag har varit på BVC för tvåochetthalvtårskontroll idag. Det gick utmärkt. Hon frågade om han kunde sparka på en boll. Intressant fråga till modern till ett barn som är som Didrik. Hon skulle ha frågat om han någonsin gör något annat istället 
Vidare. Krånglar med ett och annat med kåken. Fick ett lite tråkigt men inte helt oväntat besked också (sorry att jag är hemlig men den det gäller måste få ta del av det först). Men det är egentligen inte ett problem. I ärlighetens namn.
Nu hämta katten.
..fast bara två perioder. Högriskmatch; LHC – AIK. Didrik gillar´t verkligen men orkar inte hela matchen. Wilmer gillar´t också men mest det man äter till och han orkar inte heller riktigt hela matchen. Anton gillar´t och han orkar men får dessvärre ge efter för den stora massan av övrig familj. Själv blir jag uttråkad ganska fort men det är roligt att alla andra gillar´t. Cool bil på Didrik från matchen till höger! Han sitter fint i knät och kollar på hockey tills han inte orkar mer och somnar. Jag misstänker att detta är ganska unikt för en tvåochetthalvtåring.
Ossian har fortfarande inte kräkt mera. Han har druckit mycket under dagen så med honom är det ingen fara på taket. Hoppas att det inte blir så utdraget.
Häpp.
Det händer hela tiden. Kanske är det för att jag behöver det extra mycket idag.
I morse kräktes Ossian vid frukstbordet. Han fick åka till mormor och jag har ägnat dagen åt att sanera köket och det ena badrummet. Didrik har också varit hemma såklart. Hos mig. Han har varit avstängd från köket medan jag har fejjat där. I morse var vi på Maxi och handlade en massa städgrejer och utöver det har vi varit på affären för att köpa klorin tre gånger. Det har varit till nytta idag. Nyss toppade jag med att sudda bort lite väggkonst som tillkommit idag. Dock inte med klorin
Ossian kräktes ytterligare en gång på morgonen då han kommit till mormor men sedan har han varit kräkfri hela dagen. Mår dock inte alls bra.
Snart kommer de hem till en förhoppningsvis smittfri zon. Det luktar simhall här hemma.
Lite annat också med huset och så. Men det får vänta.
Nu.. ja.. jag vet inte.
..idag har inte varit någon bra dag. Alls.
Jag har mest varit förbannad. Med all rätt skulle vissa säga. Andra troligtvis inte.
Som kronan på verket har Wilmer reagerat på penicillinet han fick mot sin infekterade överläpp. Penicillinet som faktiskt gjort hans läpp väldigt mycket bättre snabbt. Ikväll kom han från sitt rum och sa att det sved på låren. Kollade under lampan och låren var alldeles rosa. Nytt samtal till 1177 som kopplade vidare till öronkliniken. Nu ska Wilmer sluta med Heracillin och vi ska vaka över honom under ett par timmar så att inte de rosa låren är början på en allergisk reaktion. Läkaren som hade jour tyckte att vi skulle komma dit nu ikväll men jag kände att det var lite onödigt faktiskt. Wilmer hade hunnit somna medan jag väntade på 1177. Men nu har vi en tid på öronkliniken i morgon 13.50. Samma doktor. Skönt.
Vilken tur att vi köpte Heracillin för 433 pix också
Idag är det 25 år sedan Sveriges dåvarande statsminister Olof Plame dog. Hade jag haft ork och tid skulle jag kanske skrivit lite om politik här. Men jag orkar inte med det nu. Jag har väl inte heller varit så väldigt politisk här på bloggen. I alla fall inte partipolitisk. Och tänker inte vara det nu heller. Håller mig till att betrakta statsministermordet 1986 som en historisk händelse. Bra så.
Jag har hört en del tjat om mordet idag. Mest handlar det om vad folk gjorde den där morgonen då de nåddes av nyheten att statsministern blivit skjuten. Det verkar som att de flesta minns. Jag har själv en del minnesbilder från den där morgonen. Jag skulle fylla tio år. Jag minns min pappas rosa klockradio. Jag minns att jag satt och skrev på en sida i en serietidning. Flintstones. Jag minns att det var en tråkig dag. Inget Razzel på teve på kvällen. Fast det var lördag. Jag minns att jag förstod allvaret i händelsen trots att jag bara var nästan tio år.
Jag har ju inte så mycket kommentarer här på bloggen längre sedan jag kopplade bloggen till facebook. Nu får jag kommentarer på inläggen där i stället. Så jag slänger ut en fråga (svara gärna på bloggen!); Minns du vad du gjorde den där morgonen 1986?
Bilden ovan går till historien som en av de tråkigaste på bloggen genom tiderna. Det är utsikten från vårt fönster.
Idag är det den sista dagen i den sista vintermånaden. Svårt att tro då man tittar ut. Idag då vintern borde dra sina sista tunga andetag för att sedan vrida sig i dödsryckningar ligger snön kall och tilltrampad på marken utanför huset.
Välkommen mars. Om du kommer med vår!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt, skolan
Wilmer är hemma idag. Feber verkar han inte ha någon längre. Det är skönt. Men i eftermiddag ska vi iväg till öronkliniken med hans tjusiga restylaneläpp Själv skulle jag faktiskt kunna betala för en sådan. Jag är nog inte ensam. Wilmer är inte helnöjd och vägrade gå till skolan i morse. På ett sätt förstår jag honom. Restylaneläppar är inte så hett bland sjuåriga pojkar.
Om ett tag tänkte jag skicka iväg sötläppen till mormor för jag har hittat ett par jobb som jag ska söka innan vi måste dra iväg till sjukan. Inte helt lätt att koncentrera sig med nintendoljud i bakgrunden. Han är ganska rastlös också och ett miljöombyte behövs. Redan.
Som alla stammisar vet så tappade Wilmer två tänder förra veckan. Nu i kväll då han kom hem från polaren Jonte såg han jättekonstig ut i ansiktet. Läppen stod rakt ut. Under läppen kunde man se två lila och gula prickar efter de två tänderna som sitter brevid där de tappade satt. Feber 38,3. Han har hållit på och bitit sig själv på något vis. Troligtvis eftersom det känns annorlunda i munnen då det saknas två tänder där framme.
Jag ringde 1177 för att få råd. Det är ju inte så bra det där med bitskador tänkte jag, och särskilt inte ihop med feber. Den första tanten jag pratade med verkade inte fatta ett dugg vad jag pratade om. Det var slut på tider på jourcentralen så hennes högsta önskan var nog att vi inte skulle behöva någon läkartid. Jag blev till sist kopplad till öronkliniken vilket var bra. Sköterskan pratade med läkaren som bedömde att vi skulle ha en tid i morgon. Så i morgon ska Wilmer och jag till öronkliniken 15.20. Kanske får han antibiotika eller något. Vi får se.
Så här ser han ut:
Lottas Dagbok 