Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Jobb och plugg, Mat, personligt, TV
Intressant rubrik va?
I morse vaknade Diddan före fyra. Han hade rajraj lagom tills det var dags att stiga upp vid sex. Så vi fick vakna just efter att vi somnat in igen. Döööö var jag.
Sedan har jag jobbat som en tok hela dagen med case nummer två till helgens examination.
I dag var det ingen simskola. Det passade utmärkt denna vecka för morsan är ju borta och hon brukar ju hjälpa mig på torsdagar för att jag ska få ihop allt. Ja.. inte bara på tordagar. Men i synnerhet då 🙂 Idag innan hon åkte till Stockholm för att fira sin sextioårsdag var hon här och försåg mig med en lunchlåda. OBS! Inte för att jag bad om det, utan för att hon är så snäll (eller för att hon tror att jag ska svälta ihjäl annars 😉 ) Mumsar på tårtan just nu 😀
Nu kollar jag med ett halvt öga på fyrans nya reality Mammas Pojkar. Skrattar gott 
Såg just att en av mammorna/pojkarna kommer härifrån Linkan. Men ingen jag känner igen (tror jag.. eller nu blir jag osäker..) .
I morgon har jag en del grejer att fixa. De individuella casen ska vara inskickade vid 12 och sedan börjar examinationen vid 18 och håller på till 21. Sedan fortsätter den mellan 9 och 13 på lördag.
Nae. Nu lite vila. Man vet aldrig hur natten blir för Didrik har en tråkig hosta.
..och ett personligt meddelande: Tvillingarna Linné har landat i dagens brevskörd 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt
Idag har vi varit tillbaka till ögonkliniken några dagar efter Antons ögonoperation. Ovan syns han tillsammans med bronsstatyn Daphne av Eric Åkerlund, som står utanför det nya O-huset på US.
Ögonen hade läkt precis som de skulle. De är ju fortfarande röda och så men det går åt rätt håll nu. Doktorn tyckte att hans huvudställning (vilken påverkats av skelningen tidigare) var bättre och han tyckte även nystagmusen var mindre påfallande. Det kändes verkligen som mycket goda nyheter! Nu ska vi tillbaka om en månad igen så att de kan mäta och greja. Men på eftermiddagen fick han gå till skolan.
I går eftermiddag var jag, Anton och Didrik i Norrköping. Vi behövde komma ut lite efter så många dagar av tråk. På kvällen ville inte Didrik sova. 00.00 somnade han in till sist. I morse var han med på ögonkliniken. Då sov han inte heller. Men han sover just nu 🙂
Ikväll är vi ensamma för Fredrik är på någon jobbmiddag. Men det är OK. Vi klarar oss fint 🙂
I morgon måste jag städa på Nolima. Jag har så mycket att göra nu. Och inget känns som att det blir riktigt bra.
Mycket motvilligt lät han sig fotograferas på mogonkvisten. Inte en enda glad bild blev det. Dock en ganska representativ 😉
Han hälsar att han planerar fira sin trettonmånadersdag i hemmet. Han hade feber i helgen så det blir ingen dagmamma idag.
Det är en väldig aktivitet nu. I torsdags trillade han och slog bakhuvdet i golvet så vi fick ringa och prata med 1177. Han käkar det mesta, går vingligt men mestadels, och trivs bra hos dagmamman där han hittills gått halvdagar.
Månadsbilder här!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Fest och kalas, Hälsa, Humor, Hus och hem, nyheter, personligt, sport
Vi har varit på ishockey idag.
Jag skrev ju i morse att vi eventuellt skulle bevista LHC – Rögle i Cloetta Center. News papers skriver här, här, här, här och här. Populär sport det där 😉
Det var Anton, Wilmer, Fredrik och undertecknad. Ozzy och Dee fick gå på mutkalas med ballonger och glasstårta hos mormor och morfar istället 🙂
Jag känner knappt igen spelarna i LHC längre. Det är Zackrisson, Karlsson, Persson, Andersson å Pettersson å Lundström (å jag 😉 ) typ. Ingen Fransson längre tyvärr. Förra året fanns det två. Vi saknar i alla fall en (med familj) här i Linkan.
LHC dominerade (till en början) med 3-0 efter två perioder. Anton grät för han har helt plötsligt fått för sig att Rögle är grejen. Men jag tror egentligen att det var för att han var så trött i sina nyopererade ögon. När LHC gjorde 4-0 i början av tredje perioden blev det för mycket för vissa i vårt sällskap och när en mustageprydd man några rader nedanför oss skrek att skåne borde lämnas tillbaka till Danmark var olyckan gjord. Som grädde på mostet lyckades den här jumpaläraren dra på sig matchstraff och Rögle fick spela i numerärt underläge i mååånga minuter. Matchen slutade i alla fall 4-2 och det var en del sura miner. Wilmer var nöjd och glad.
När vi krånglat oss ut från parkeringen åkte vi för att hämta de två små hos mormor och morfar. Ossian kom och mötte oss med en stor hög ballonger i handen. ‘Ganska härligt!’ sa han. Jag höll med 😉
Sedan åkte vi hem.
Grannen hade pyntat så jättefint åt oss. Han är så fantastiskt konstnärlig!
Vi har ätit gott och nu är det ännu mer sport i tv:n. Didrik har feber. I mogon ska båten upp.
Återkommer..
Nja.. i dag är han mycket piggare faktiskt.
Jag bjuder på ett par bilder från igår.
Bilden ovan är faktiskt från i onsdags kväll. Den är tagen just då Anton är hemkommen från sjukan och då var han verkligen jättetrött. Han sov narkotsikt fortfarande 😉
Han är ju inte den som slumrar dagtid annars. Inte ens en tupplur i bilen. Alltid lika pigg på kvällen är han, men igår var det inte mycket som blev gjort som inte tröttade ut honom fullständigt.
Han bevisade att det mesta går att utföra i sovande tillstånd.
Korta stunder var ögonen öppna men det var väldigt jobbigt för honom. Han blev yr och såg suddigt. Vi fick badda och torka och badda och torka. Han var inte helt nöjd med sin nyvunna situation med andra ord 😉
För de är vackra. Trots att de är knallröda och lite halvdana att använda till det som de egentligen är till för, så är de jättefina.
Han har sovit hela natten som jag hoppades igår att han skulle göra. Nu på förmiddagen har han mått lite si och så eftersom han inte fått i sig särskilt mycket att äta. Jag baddade upp ögonen med bommulstuss med vatten på i morse så som doktorn sagt att man ska, men först hade han jätteproblem med att titta.
Nu har han dock bättrat på sig en del och klarar faktiskt av att sitta vid tv-spelet en stund. Jag hör iofs en hel del stönande läten men det är inte mycket som kan hålla Anton borta från det spelet då han fått tilllåtelse. Nu fyller det dessutom en funktion då läkaren sagt att han bör träna sina ögon de närmaste dagarna.
Jag gör inte mycket annat än vårdar idag.
..och så lite bilder. Mobbefoton (därav kvaliteten). Fotograf: Fredrik
Efter operationen var Anton jättetrött och ville mest sova. På bilden ovan hade han ännu inte vaknat upp.
Han blev sövd med gas och tydligen är det så att den sövningsmetoden orsakar mer jobbighet efteråt. Det tar längre tid innan preparatet går ur kroppen än vad det tar för det preparat man ger via kanyl.
Men till sist gjorde han i alla fall sitt första försök att vakna till. Man kan må kass i ett dygn efter att man blivit sövd. Anton hade fått medicin mot illamående så att han inte skulle må illa. Kanske var det därför han var så trött också. Man kan visst bli det av de medicinerna.
Som jag skrivit om tidigare så opereras Antons ögon idag. Jag var med ett par timmar på förmiddagen men sedan åkte jag hem för att jobba (vad trodde jag?) och Antons pappa stannade kvar för att ta hand om honom då han vaknar. Han har inte vaknat ännu men han är färdigopererad har jag fått veta.
Jag tog i alla fall några bilder. De är tagna med mobilen och kvaliteten är därav lite si å så. De är tagna på längden och tvären lite hur som, men Anton är lika fin ändå 🙂
Han fick först sitta på ett rum och vänta på doktorn.
Som tur var fanns det en TV så han kunde kolla lite på barnkanalen.
Sedan doktorn varit där och satt kryss på huvudet var det dags att ta på uniformen 😉
I hissen ner till operation började allvaret kännas, men eftersom Anton är en så tapper kille kostar han på sig ett leende ändå. Försök till ett i alla fall 🙂
”Hej då mamma! Vi ses sedan.”
Väntan.
Fortsättning följer!
Fy!
Jag skrev ju igår att jag drabbats av lite höstdepp. I dag känns det ännu värre 😦
Jag kan liksom inte samla ihop mig och prestera något. Sitter mest och tycker synd om mig själv och äter choklad som jag köpte för de sista mynten jag hittade i jackfickan. *snyft* 😉
Det finns ju naturligtvis de som sitter sämre till. Perspektiv är alltid bra att ha.
Men, men.. det blir ju inte värre än vad man gör det till. Idag då jag skulle fara och tanka bilen var den lille pekpinnen på soppamätaren till och med nedanför det röda området (reserven). Jag vissste inte först om jag skulle våga köra iväg utan mobiltelefon men jag tänkte att det fick bära eller brista. Så jag tog en jäkla fart på rakan in mot stan och tänkte att om bensinen tar slut så kan bilen rulla resten av bara farten 🙂 (Nej jag är inte blond. Har varit fejkblond tidigare dock 😉 ) Jag hann fram innan bensinen var slut och var nöjd med att jag lyckats skapa lite spänning i vardagen
I kväll är det föräldramöte i skolan. Antons sida denna gång.
Återkommer..
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt
Didrik visar upp sig i sin nya jacka. Han hälsar (tror jag i alla fall) att hösten nog inte är en favorit. Detta kunde anas redan igårkväll då han provade sina nya boots.
Ossian, också i ny jacka, surade mest för att han inte fick ha sina älskade ‘floppisar’ på sig idag (heller). Men det är inget nytt att han surar för det .
En lugn stund (cirka 0,3 sekunder, kolla blicken!) innan vi gick första rundan till dagmamman (Ossians runda 😉 ). Didrik får följa med hem och sova en stund varje dag, och sedan gå dit till lunch.
I morgon är det dags för Antons ögonoperation. Det känns att det börjar dra ihop sig. Han själv verkar inte särskilt nervös. Mer om detta vid senare tillfälle.
Nu plugg!
Lottas Dagbok 
