En konst.
Det mesta har blivit bättre sedan vi lade i en högre växel i påläggsfrågan. Motvilligt stoppar han i sig det han måste. Och ett vitaminpiller om dagen. Det har givit resultat, både på aptiten, lusten och orken. Dock inte särskilt mycket på välvilligheten till att äta pålägg på frukostmackan.
Ossian (som för övrigt enligt egen utsago har en bebis i magen) sitter på sin plats vid matbordet och spanar bort mot sin storebrors förpackning med vitamintabletter;
– Mamma! Har Wilmer tagit sin dynamit idag??
I morgon ska Eklundcaset examineras. Nu är klockan halv ett på natten så egentligen är det ju frågan om ‘senare idag’. Anledningen till att jag sitter vaken i denna sena timme är att vår opposition på det andra caset inte är klar förrän nu. Det är liksom lite trögflytande att arbeta äver Internet. I pauserna, eller snarare i väntan på att något ska hända, kan det bli lite tid över till annat. I dag passade jag på att googla den creddiga kvällstidningen Aftonbladet. Hittade ett par grejer som känns aktuella.
Först detta. Jag har ju köldskadade fötter. Det är ett gissel. Det behöver inte ens vara minusgrader ute innan mina tår förvandlas till, som en begravningsentreprenör en gång inte vågade säga högt (men som jag ändå förstod att hon menade), döingtår. Så ett hett tips är att vara rädd om sina perifiera delar då det är kallt ute.
Sedan detta. Förra veckan hade vi en liten diskussion om just detta med biprodukter i alkoholhaltiga drycker, baksmälla, och färg. Jag hade lärt mig att mörka drycker var mer baksmällaframkallande än ljusa, men det fanns andra meningar i diskussionen. Dock kände jag att jag ändå var tvungen att gå hem och läsa på. Nu är inte Aftonbladet min enda källa på detta, men jag har fattat att det är så att alkoholhaltiga drycker som innehåller många biprodukter i form av congener, eller släktgener, är mer baksmällaframkallande än andra. Dessa släktgener är akloholmolekyler behäftade med små aceton-, tannin-, eller acetaldehydgrejer (detta är jag inte helt hundra på rent konstruktionsmässigt, men biprodukterna består av dessa ämnen typ). Sambandet med färg är att dessa små biproduktmolekylgrejer ofta är färgade. Den dryck som, i synnerhet, var föremål för diskussionen var konjak (vilken jag har hört ska vara den värsta av dem alla för att den tydligen tillverkas på skräpet som blir över på något sätt). Så kanske hade jag inte så fel ändå 😉
Ja, ja.. nog om detta. Nu måste jag sova om jag ska orka Eklund i morgon..
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt, sport
Ossian har åkt skridskor på badybanan i femton minusgrader. Och mött alla LHC-spelarna i en trappa, utan att fatta att det var dom.
Skolan har börjat men de två små blir hemma veckan ut.
I dag har det varit en massa jobb med olika skolgrejer. Eklund och en gruppkomplettering. Jag har inte varit ute på hela dagen. Jag har dessutom ett sprucket revben som gör svinont.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt, TV
Jag har varit uppe en stund och arbetet med det sista Eklundsgrejset. Det ska skickas idag före 12 (dagtid). Det var så jäkla trångt i sängen inatt att det bara inte gick att sova där helt enkelt.
Så nu sitter jag här med Didrik som är sexton månader just idag 🙂 Han väntar på att Bolibompa ska starta vid 05.30, men det verkar som att han är trött som sjutton. För övrigt ser jag att bloggen håller sommartid ännu. Strunt samma..
Jag tror att jag börjar få bukt med urinvägsinfektionen som jag drog på mig i nyårshelgen (jag tror inte att jag nämnt det här). Först var det tveksamt om antibiotikan verkligen bet, men nu är det mycket bättre.
Igår var vi i ishallen i och åkte skridskor, liksom i förrgår. Anton börjar bli riktigt flink på överstegsåkningen baklänges nu. Ossian har fått en väldig fart på skrillorna, och Wilmer.. ja.. han kan bara han kämpar. Han är ju egentligen jätteduktig, men en försiktig perfektionist, så det går inte fort hela tiden 😉 Efter Ishallen var det raka spåret till Ljungsbro på Antons träning. Ingen rast och ro.
Senare idag har jag en viktig grej..
På tv just nu:
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, personligt, shopping
Vaknade på soffan i morse. I ylletröjan som jag haft på mig i tre dagar. Ont i halva kroppen. Didrik hade haft mig i sitt fasta grepp hela natten lång.
Snabbt kom jag ur ylletröjan då grannen ringde och tyckte att det var dags att åka på mellandagsrea. Svidade om snabbt som ögat och lämnade en skrikande Didda i köket vid frukostbordet. Väl inne i stan länsades kontot och det blev en tur i samma spår som ultrablonda, välsminkande tonårstjejer med desperata blickar och, bakfylledoftande trettioplusare med sina morgontrötta treåringar rullandes i sukyvagnar. Det var härligt att få vara tragisk på ett lite annorlunda sätt en stund 😉 Jag handlade ett par grejer. Nu klarar jag mig till nästa mellandagsrea 🙂
När jag kom hem var det dags för pulkaåkning i backen just utanför. Kan inte låta bli att tycka att vi bor så jäkla bra här på vår gata. Det känns extra mycket så nu när vi bestämt oss för att flytta. Vi har allt nära, och jättebra grannar. Men flytten är ett måste. Oavsett hur bra det är här. Alla barnen åkte i alla fall på sina nya snögrejer som de fått i julklapp. Didrik åkte i sin nya Froggypulka, Wilmer åkte på sin motorcykel-.. ja kälke.. eller vad det är, Anton åkte på sin ‘snowboard’ och Ozzy prövade lite av varje. Snowracern är poppis, men även ett ‘flygande tefat’ som är högblankt på undersidan och går i hundrasjutti.
I kväll har vi grillat igen och ätit resterna av potatisgratinen vi åt igår. Det var gott. Sedan har det varit hockey har jag hört 😉
Didrik klappar händerna för Rögle 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Hälsa, personligt
Natten till idag har jag sovit. Ganska ihopknölad på en alldeles för liten soffa hemma hos mor och far. Men dock.
Ossian och Fredrik drog pulkan hemåt igår på kvällskröken då Ossian inte orkade med mer julfirande. Jag tog bilen efter med en stor säck fylld med julklapparna han fått av Jultomten, som han blivit så hjärtans glad för. Jag tog en liten pratstund med grannen och begav mig sedan tillbaka till, det nu mycket varmare, Ishotellet här i Tallisjärvi 😉 Kvällen blev lugn. Barnen låg i den stora sängen och spelade på sina nya dataspel och Didrik var inte alltför krävande. Det var då jag somnade vid matbordet som jag beslutade att vila en stund på soffan (som jag också vaknade på tillsammans med Diddan i morse).
Nog om detta.
I dag efter frukosten började Wilmer gnälla att han hade ont i magen och mådde illa. Han ville stanna hos mormor och morfar så det fick han. Jag och Anton och Didrik drog hem och åkte pulka en stund. Wilmer kom också dit och testade sin nya cykelpulka som han fått igår. Sedan ville han följa med mormor tillbaka så han sover där inatt. Han verkar må helt ok. Ossian har också varit ok. Han har gnällt lite över ont i magen men han äter bra ändå. Vi får väl se hur det går inatt.
I kväll bestämde vi att vi redan är trötta på julmat.
Det blev grill ikväll.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Hälsa, personligt, teknik
Barnen verkar vara nöjda. Det är det allra viktigaste.
Mer kommer i morgon eller så.
Han har varit helt ok sedan i går kväll. Inga spyor och ingen skit. Men det vet vi vid det här laget att det inte betyder ett dugg. Han hade blivit utomordentligt glad i morse då han öppnade sin pulka med ratt. Han har varit ute och åkt i den på förmiddagen.
Det känns utmärkt att han mår bra alldeles just nu. På julafton 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Jobb och plugg, personligt
Fuck barriärvård och tafatta isoleringsförsök. Snart kommer Ossian hit med sin magsjuka och Anton har haft haft d***** hela morgonen. Strunt samma. Nu får det var nog. Julen ska firas tillsammans, så är det.
Jag har ägnat förmiddagen åt lite jobb. Didrik har somnat, trött efter sina nattliga aktiviteter.
Så.. god kräkjul på er 😉
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Fest och kalas, Hälsa, personligt
Jag vet att det är Julafton idag. Eller åtminstone natten till. Jag kan inte hjälpa det men jag är så himla ledsen. Den som inte orkar med ett mörkt inlägg under den här helgen som ska vara glad, får sluta läsa nu.
I de sista skälvande timmarna av sin tillfriskanande storebrors födelsedag, sovande i väntan på Den Stora Dagen, insjuknade även Ossian i maginfluensa. Jag tycker så synd om honom. Han som har pratat om Jultomten i en månad snart, och väntat, och väntat, och väntat.. Jag hade det på känn. Han hade sagt att han hade ont i magen och verkat lite lugnare och tystare än vanligt under eftermiddagen. Men man önskade ju inget annat än att han skulle få slippa. På julafton. *snyft*
Jag själv hatar verkligen magsjukor och allt vad spyor heter. Jag avskyr att ta hand om det, och jag gör allt för att slippa drabbas själv. Det är min allra sämsta sida som mamma. Men barnen har en pappa som tar hand om de kräkande barnen. Han tycker inte alls att det är lika hemskt som jag tycker att det är. Magsjukor ger mig ångest. Trots att det har blivit så himla mycket bättre sedan barnen kom så tär det verkligen på mig såhär när det börjar ha snurrat runt ett par veckor.
Förr i tiden karade jag mig för det mesta undan ganska lätt också. Det kunde vara så att både mor far och syster avlöste varandra med sjukdom. Jag minns när jag var tio år. Då var det precis så. Min syrra tog hem något äckligt virus från dagis som hon smittade pappa med sedan, som smittade mig. Jag låg på Julafton minns jag.. det började på kvällen före. Minns bara att jag låg i sängen och mådde illa under dagen. Pernilla Wahlgren hade något morgonprogram på Julafton dom jag kollade på där jag låg i pappas säng. Det enda jag åt på hela dagen var en kvist persilja. Morsan fick en dos smitta och blev betydligt sjukare på annandagen.
Ungefär så har det varit, och även efter att barnen föddes och började släpa hem grejer har jag klarat mig. Men då jag var gravid med Didrik blev jag jättesjuk precis i skiftet mellan maj och juni. Vi fick åka till sjukhuset för att det bara snurrade i huvudet och jag klarade inte att resa mig från toan. Det har varit ett par gånger jag fått smitta men inte blivit så sjuk också. Och så var det en gång när verkligen ALLA blev sjuka (utom Anton.. och Wilmer tror jag), 2005.. då alla utom jag spydde.. inklusive mor och far, medan jag satt på dass hela dagen. Och då menar jag verkligen kanske 90% av dagen, med barnen springande kring benen. Anton tvättade toan med borsten så fint efter mig den lilla stund jag var tvungen att resa mig upp.
I alla fall.
Då Ossian började vid halvelvatiden (tror jag att det var) så tog vi friskisar och packade ihop våra grejor och för hem till mor och far, där Anton redan väntade på oss. Dock inte riktigt så snart. Vet inte om det egentligen var en så välkommen överraskning att vi dök upp heller om sanningen ska fram. Innan vi åkte hemifrån packade jag ihop de julklappar som vi skulle ha med oss. De gjorde ont i hjärtat att lämna den fina pulkan med ratt, som vi slagit in tidigare under kvällen, liggande kvar på Ossians plats i köket. Paketet med den fina utkädningsdräkten vi slagit in och lagt under granen lade jag in i tvättstugan. Det vore så himla tråkigt att åka på att tvätta den det första man gör, så jag tänkte att han får öppna den då han frisknat till.
När vi kom hit till Yvädersvägen vaknade Didrik till ordentligt och höll låda till 02.10. Han har sprungit runt och lekt här, dragit och slitit i mina bröst och tittat på ‘makkapakka tvättar stenar’ på youtube. Jag var dödligt trött mellan varven men nu när han somnat är jag klarvaken.
Personligen skulle jag kunna skita i Julen som det ser ut just nu. Jag tycker att den suger och jag vill inte vara med. Jag är fullständigt slutkörd och har knappt ätit och sovit jättelite sedan jag själv hade ont i magen för två veckor sedan. Förut slumrade jag till med Didrik på bröstet och vaknade upp av en sådan där otäck apné (eller vad det heter). Jag vaknade upp och det kändes som att jag höll på att kvävas. Jag brukar få sånt när det blir lite för mycket för mig. Men nu var det fler år seddan. Det känns dessutom som att alla bara klagar på mig och hivar ur sig elakheter till mig. Just nu känner jag mig faktiskt inte önskad någonstans. Och jag tycker så synd om min sjuke pojk som längtat så mycket till Julafton.
Kul Jul.
Not.
Bättre är såhär blev det inte.
Ät mycket skinka och julgröt och ta det lugnt med glöggen. Hoppas att ni har varit snälla i år så att tomten kommer på besök. Kanske är han far till alla barnen och då bör han inte missa er 😉 Hos oss är tomten mormor till alla barnen 🙂 Hoppas bara att tomten har ett gott imunförsvar och har klarat sig från magsjukan. Fortsättning följer..
Så här fin är han, vår åttaåring, på sin födelsedag. Vi bestämde oss föra att ha ett litet utomhuskalas, och låta honom bli kvar i mormors och morfars hus över natten. Vi ska alla dit imorgon och fira Jul är det tänkt. Ossian är hängig ikväll. Han har en rackarns hosta och låter snuvig och tjock. Ingen feber ännu. Didrik är bättre tror jag.
I kväll har en julgran flyttat in här hemma och blivit klädd av barnen. Ja.. av Wilmer och Ossian. Didrik vill bara spela bandy med kulorna. Tur att de är av plast 🙂
Lottas Dagbok 
