
Det är nyårsafton 2018.
Det fanns en tid då den här bloggen levererade en genomtänkt sammanställning av det gångna året vid nyår. Det kommer inte att hända nu. Jag nöjer mig med att fundera på hur livet såg ut för ett år sedan men orkar inte fundera på vad som som gått framåt och vad som gått bakåt. Pelargonen somnade och vaknade inte upp. Rosorna hänger torra i taket nu men det finns liv där. De hemliga rosorna som var det största mysteriet 2017 är nu löst till det allra bästa.
Ler och blundar för alla utsagor som finns att läsa i dessa dagar; ”nästa åååår ska bli miiitt åååår” och ”nuuu ska saker förändras i mitt liiiiv”. Jag tror faktiskt att jag spyr lite i min mun.
Det har varit ett ok år. Överlag mer angenämt än förra skulle jag tro.
På återseende år 2019.
Gott nytt eller så.
Filed under: Allmänt, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Fest och kalas, iPhone, personligt
Jag visste att det var något men bara inte vad. Tror det var den sjätte mars.
Grattis på tioårsdagen min kära blogg. Du bortglömda och vackra historia. Det har varit vi länge nu. I vått och torrt. Jag önskar att jag hade tid att umgås med dig oftare. Då kanske jag hade kommit ihåg din födelsedag. Puss på dig.

Jag i Hosjön 1977








Didrik nio.



