Så här skrev jag:
”Hej!
Onsdagen den 10/10 var jag på Grow in life för att reklamera klädseln till min silvergrå Urban Jungle som blivit missfärgad. Jag fick då besked att Grow in life inte tar reklamationer som gäller tyget på vagnarana. Anledningen till detta är att färgskiftningar är sådant man får räkna med och tillverkaren använder miljövänliga färger osv. Jag fick besked att garantin på vagnen inte gäller tyget vilket jag är helt på det klara med. Jag påtalade då att detta inte är något hinder för en reklamation men fick då beskedet att om man skall reklamera något måste detta bero på ett fel som kan härledas till tillverkningen. ´Dom tar inte reklamationer som gäller tyget´ sa säljaren. Jag antar att hon talar om tillverkaren då. Säljaren höll med om att tyget ´inte ser så fagert ut´ (som hon uttryckte det). Jag uppmanades trots allt att ta bilder på vagnen och skicka till Grow in life.
Missfärgningen gäller delar av insidan på sufletten och sidorna på den del av vagnen som man hissar ner den till fullt liggläge. Mitt intryck är att ena sidan av tyget tål (sol)ljus bra medan den andra sidan (baksidan?) av tyget inte tål (sol)ljus alls. Det är de delar av klädseln som är sydda med ´baksidan´ av tyget utåt som blivit avsevärt gulare i färgen samt de delar av sufletten som kommit i kontakt med (sol)ljus. Vagnen är alltså inte blekt utan har antagit en annan färg på vissa delar.
Vagnen köptes precis efter jul och är med andra ord 9 ½ månad gammal. Den har använts under en sommar men aldrig varit i solen mer än absolut nödvändigt som tex då man varit ute och gått. Jag har varit mycket rädd om den. Att barnvagnen blir missfärgad (så snabbt) måste bero på att tillverkaren använder dåliga färger, alltså ett fel i produktionen. Min uppfattning är att kvaliteten på tyget är sämre än vad man bör kunna förvänta sig och därmed en grund för reklamation. Menar här att missfärgningarna är värre än ´man får räkna med´. Särskilt efter så kort tid. Man bör här även ha i åtanke att vagnen kostade nästan 5000 kronor.
Vilka avtal Grow in life i sin tur har med sin leverantör påverkar inte mitt barnvagnsinköp hos Grow in life. Jag har inte ´avtalat bort´ min rätt att reklamera tyget på vagnen. Sådana avtal är ju ändå inte giltiga (se Konsumentköplagen).
Jag har bifogat bilder på vagnen. De är tagna i dagsljus utomhus utan blixt. Dock var det svårt att få missfärgningarna att framgå på det sätt som de ser ut i verkligheten. På vissa bilder än sufletten delvis vänd ´ut och in´ för att skillnaden skall framgå tydligt.
Hälsningar Charlotte Persson”
Det här är en av bilderna jag skickade med:
Så nu får vi se hur det går. Har man inte rätt att reklamera detta så kan man undra vad konsumentreglerna finns till för…
Tjing!
Nu har vi bestämt oss för att köpa bil.
Den här bilden har jag lånat från blocket.se.
Bilen på bilden är en Ford Galaxy årsmodell 2001. Den kommer att bli vår.
I går kväll var vi och åkte skridskor i Mjölby igen. Barnen tycker att det är suveränt. Dock kan det vara lite påfrestande när Ossian inte sover under tiden så jag inte får vara med och åka skridskor. I går passade han till och med på och rymma från mig så det tog en riktigt lång stund att hitta honom. Nästa gång vi åker skridskor är det högst troligt att vi tar vår egen bil dit..
I dag bjöd mor på smörgåstårta för att hon fyllde år i veckan. Det var gott. Av oss skall hon få biobiljetter så hon kan gå på bio med Anton och Wilmer. Den lilla båten Elias är en favorit. Den blir det nog.
I morgon är det vardag igen… Suck!
Så här ser det han ut nu den lille mannen. Nykter har han blivit också men det var han inte då de tog ut tänderna på honom. Skrek lite gjorde han ändå..
Tandläkarens bedömning var helt utan tvekan. Bort med tänderna!
Först fick han ett preparat som hette Dormicum genom en spruta i rumpan. Sedan tog det tio minuter för det att verka. Dom sa att han kunde bli lite full och få dubbelseende. Det fick han nog. Gå kunde han inte i alla fall.. Sedan fick jag hålla fast honom medan de gav honom bedövning i munnen. Först fick han några droppar för att bedöva inför sprutan. Sedan fick han sjäva sprutan vilket inte gjorde honom glad alls och han blödde en del i tandköttet. Hela tiden fick jag hålla fast hans armar för att han inte skulle sprattla. Efter sprutan fick vi vila en stund tills bedövningen verkat. Tänderna plockade de ut på två sekunder. Nu känns det helt rätt. Särskilt då jag sett hur tänderna såg ut. De var helt bruna på insidan. Den ena värre än den andra.
Efter tanläkaren utökade vi Teletubbielagret med inte mindre än sex stycken nya fulheter… Ossian är överlycklig!
Nu ska vi ta det lite lungt innan de andra barnen kommer hem…
Tjing!
I morgon är det dags att plocka ut Ossians framtänder i överkäken. Det är i och för sig inte helt säkert ännu men högst troligt. Vi har en tid på barnspecialisttandvården i morgon förmiddag.
Jag är ganska ledsen över att han kommer att bli av med sina tänder. Man har ju haft tid att fundera över detta sedan i påskas då han skadade den första av dem. Eller för all del sedan han först fick tänder och man såg att de inte var helt normala. Fram till idag har det känts helt ok. Jag har lyckats hantera känslorna kring att mitt barn troligtvis kommer att förlora sina tänder, på ett bra sätt. Jag har insett att jag inget kan göra åt situationen och försökt att se till vad som är bäst för Ossian och hans tänder. Det har som sagt fungerat. Fram till idag…
Fast det är ju så att om man inte mår dåligt av sådana här saker så finns det alltid de som tycker att man borde göra det. Så att istället för att känna att jag fattat rätt beslut för mitt barn och låta det kännas bra så mår jag dåligt och har dåligt samvete för att jag tyckt att det var skönt att ha fattat ett beslut till sist. Dessutom vet jag inte om det är rätt att ta bort tänderna nu längre… Jag har i alla fall bestämt mig för att göra som tandläkaren rekommenderar nu..
Här kommer en bild på honom. Den sista med tänderna troligtvis,
..den tjugonde februari 2006. Fast det visste vi ju inte då. Ettåringar är måttligt ego… Så fort han får syn på en banan skriker han ´BAAANN BAAAAAANNN´. Så även igår morse. Före frukost naturligtvis… Knappt har ungen mosat i sig stans fetaste banan förrän han börjar gasta ´åtåååå ååååtååååå´. Visst.. yogurt.. ´moooooj mooooooooj acka acka acka´. Yogurt, mjölk och macka är serverat. Utan att passera ´gå´… Det går banne mig inte att ha en banan liggande på diskbänken här hemma förrän det ylas…
Efter den här helgen är man tröttare än man var innan den började. För det första har jag haft ont i magen både lördag och söndag vilket blir ganska påfrestande då man har en del att göra.. eller har ansvar för mycket i alla fall. Igår, lördag, var Fredrik i väg och seglade hem Persson-Hagbergs båt. Han skulle komma hem vid lunch.. alltså klockan två..ehh.. jag menar tre… Nej just det… 15.46 var det ja!
Vi var bjuda hem till Wilmers kompis Jonathan på fika-lek klockan två igår. Det var trevligt. Bullar, ballerina och kladdkaka bjöds och det kan ju inte bli mycket bättre. Wilmer var eld och lågor…
På kvällen bar det iväg till Mjölby för lite skridskoåkning. Ossian hade den goda smaken att sova hela tiden så vi hade möjlighet att åka skrillor både Fredrik och jag. Mina var inte slipade på 20 år. No comment..
Anton och Wilmer var duktiga. Anton åker som en riktig hockeyspelare nu. Wilmer åkte helt själv från målet till ´grinden´ i sargen ungefär miitt på banan. Han var mycket nöjd med det. Han behöver jobba upp självförtroendet. Det är mycket ´jag kan inte´ och ´men det är ju för svårt´.
I dag har vi haft barnvakt nästan hela dagen för Fredrik har tagit upp båten. Jag har stått brevid och kollat på. Vill man läsa mer om detta så kommer en redogörelse på skeppohoj snart. Massor av bilder utlovas också där.
För övrigt verkar min ögoninfektion bli en följetång. Jag ser ut som en jävla pajjas (rent ut sagt) i dom här trasiga glasögonen. Dom har bara en sådan där grej son sitter bakom örat och ett glas har gått söner så jag har satt dit ett gammalt som jag hittat. Med tejp. Jag skulle våga sätta rättså mycket på att jag har fått sådan där keratit igen. Hornhinneinflammation orsakad av virus. Det är vanligt bland kontaktlinsbärare och följdsjukdom till konjunktivit, alltså vanlig ögoninflammation på bindhinnan vilket vi ju hade här för några veckor sedan. Tvi faan..
I dag var Ensam mamma söker helt sjukt. En av brudarnas unge hade fäst sig jättemycket vid en av killarna. En annan av hennes ungar har valt ut en annan kille. Hur faan ska hon bära sig åt nu då?
Mycket svordommar idag…
Nae. Nu ska jag ägna mig lite år fotona från båtupptagningen..
Några bilder på kvällskröken…
Här om veckan hade Anton upplevelsedag i skolan. De skulle klä ut sig til en ´Astrid Lingren´-figur. Han fick vara Emil eftersom hela kalaset blev bortglömt var det det enklaste att ta till. Mössa hade vi redan men jag fick kasta mig iväg till IKANO precis innan det stängde för att köpa en skjorta. De hade ingen riktig med skomakarkrage men jag köpte en vanlig och sydde in kragen. Tur att ungen själv har mål i mun 😉 Lite sent bara. Såhär söt var han i alla fall:
Hockeydags är det ju också för vår lille kronprins. Björnligan startar om ett par veckor och han är mycket förväntansfull. Avslöjar inte vad följande kit gick på:
Söt va? Vår kille har blivit så stor.. och duktig.. Krullis ska få börja på skridskoskola han med. Han är så busig just nu. I dag när han skulle äta gav han sig sjutton på att han skulle sitta på en pall som var alldeles för låg. Efter en lång diskussion blev det följande kompromiss:
Nu kommer snart Jepps hem. Han har seglat i Stockholm med Mats idag..
Natti!
…med www.simpsonizeme.com…
Så här ser han i alla fall ut med Holmer som utgångspunkt:
Så det så..
Idag var det Pär med ä som åkte. Jag tyckte faktiskt inte att det var någon som stack ut sådär speciellt. Däremot älskar jag låten All my life med (K-Cee & JoJo) som framfördes av Christoffer..
Pluggar en del nu kan man säga. Fram till onsdag i alla fall…
I dag fick Fredrik utbetalt nästan elvatusen spänn som han inte visste att de skulle komma. Innestående semesterlön från Arla… Hur som helst så kommer de att gå till nya segel.
Återkommer..
PS Kolla in detta. Helt sjukt.. sjösjukt…
http://www.youtube.com/watch?v=G10KuLTQWzU&mode=related&search=
Ulrica och Alexander.
Jag hoppas att ni sitter där bänkade tillsammans nu ni två.
Nu kommer mitt tal till er. Talet som inte blev hållet på er bröllopsfest. Talet som inte ens fanns på er bröllopsfest. Talet som inte är avsett för en bröllopsfest utan är ord direkt rikade till er långt bort från formalitetens och ettikettsreglernas spindelnät. I bland kan det skrivna ordet övertäffa det talade. Särskilt om man vill bevara varje enskild liten detalj. Här och nu finns möjligheten att vara lite mer personlig med er båda.
Ulle; Vi har ju känt varandra en evighet du och jag. Jag minns faktiskt första gången vi pratade med varandra. Kommer du ihåg de där `snurrstängerna´ som man egentligen inte fick vara på ? De som de kvaddade senare så att man inte skulle slå ihjäl sig. Upp mot Blottar´ns hus du vet? Vi var tio år. Det hade faktiskt kunnat vara på dagen 21 år sedan. Du var då liksom nu en otroligt social person med en fantastisk förmåga att att få kontakt med människor. Sedan dess har vi ju `hängt´ en del. Minns du den där perioden då din far höll på med `sitt´ och du sov över hos oss på Yrvädersvägen jätteofta. I och för sig var det ju en del tråkiga omständigheter där omkring men för mig är det ändå ett positivt minne. Vi hängde ju en del i Linghem då… Jag skulle kunna mala på ett tag om kul grejjer vi gjort. Kommer du i håg Rättvik? Hosjön..?
Trots att vi senare valde vitt skilda vägar i livet då det gäller utbildning och arbete har vi ändå alltid haft kontakt du och jag. Det är din förtjänst. Åter tack vare din härliga förmåga att skapa och upprätthålla kontakter. Det har aldrig varit jobbigt att lyfta luren och slå en signal trots att det ibland har gått längre perioder mellan tillfällena. Du är en jättebra kompis och en människa som vill alla människor väl. Det är en mycket god egenskap.
Alex; Du har ju också varit med i en evighet 😉 Femton år är ju ganska en ganska lång tid. När man tänker på det har jag ju känt dig nästan lika länge som din hustru. Jag minns dig i ett tidigt skede av er relation. Du hade en mörk… typ… lodenrock (?) eller något sådant. På den hade du en massa märken. Håret var klippt i en sådan där kantig frilla. Lite rödfärgat tror jag att det var. Nico… haha.. han var med.. Jag kommer i håg att vi fyra hyrde en viderulle en gång. Fodralet var format som en likkista och filmen handlade om en familj som blev till zombies och sprack sönder och det bara vällde ut en massa likmask.. haha.. Ja ja.. du är en skön prick Alex..
Nu har ni kommit femton år framåt i tiden på ert livs resa tillsammans. Er resväg har inte alltid varit rak och slät utan har som de flesta vägar haft krokiga och gropiga partier. Dock är det ju så att om man väljer motorvägen missar man ju ofta sevärdheterna. Eller hur? Femton år är en lång tid. Ni har växt upp tillsammans och växt samman. Ni har lärt er leva med varandras egenskaper och egenheter. Acceptera men ändå respektera och älska. Ni har något stabilt.
Er gemensamma resa har ni nu valt att manifestera med en vigsel i kyrkan. Ett förbund som blir grädden på moset på ett självklart koncept. Ett förbund som skapar den slutgiltiga tryggheten för er och era små barn. Ni har nu lovat varandra evig trohet inför Gud och församligen av släkt och vänner. Ett glatt gäng som sedan drog vidare till ett sjujäkla bröllopsparty där vi dansade och hade trevligt till långt in på natten. Jag vet inte om Gud var med förrästen. Jag har för mig att han valde att stanna i kyrkan. Eller så hann han inte med kanske.. alla sprang ju iväg för att det började regna så dant.. han kanske inte ville bli blöt.. jag vet inte.. Jag såg honom aldrig på festen i alla fall. (Fast brudens far ju där som hns representant som tur var.)
Vi `på vår sida om bordet´vill önska er all lycka i livet. All lycka!
Ett fyrfaldigt leve för brudparet. Dem leve; HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!
Skål!
(Tar skeden och bankar frenetiskt i glaset……)
..som ögon då barnen är små. Så små att de forfarande vill bli vaggade till sömns. Nu får jag ha den lilla armen runt min hals. Ett litet smalben i min hand. Nu får jag känna doften av ett mjukt burrigt hår. Ögonlock mot mjuk kind. En nästipp i ett halsveck. Bara just nu får jag låna det lilla livet och hålla det i min famn. En kort stund. En liten bit livstid…
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Jobb och plugg, Resor och utflykter
Det blev en lyckad tripp till Orust. Fredrik och jag var iväg utan barnen den här gången för att gå på `öppet varv`. Dessutom skulle Ossian avvänjas men det orkar jag inte riktigt skriva om ännu för det känns jobbigt att tänka på det. Vi är inne på tredje amningsfria dygnet nu i alla fall. Barnen har sovit hos mamma och pappa och det har gått jättebra.
Vi gav oss iväg i fredags efter diverse krångel med flytvästar som skulle lämnas tillbaka på andra sidan stan och en bortglömd bikini som var tvungen att bli hämtad. Resan gick bra tills vi kom till Göteborg men sedan fick vi köa ett bra tag på grund av olyckor och rusningstrafik samt diverse annat krångel. När vi kom fram fick vi käk och fika. Ja.. vi sov ju hos Fredriks farmors syster Anna och hennes man Lars som har sommarstuga på Orust. De var fantastiskt gästfria…
På lördagen åkte vi runt på de olika varven på Orust och kollade in Malö, Hallberg-Rassey, Najad och så tittade vi in i en Bavaria också. Fredrik lite motvilligt. Mer detaljerat om detta kan man läsa på skeppohoj.wordpress.com. Där kommer att finnas bilder också. Vi gjorde också en liten tur till några små samhällen på ön för att leta efter något att köpa till barnen. Till sist hittade vi små träbåtar som vi köpte. Vi hade verkligen trevligt och det var skönt att få göra något på egen hand. På kvällen käkade vi och glodde lite på TV.
I morse drog vi mot Göteborg för att kolla in Maxi. Inte ICA alltså utan båten. Det var kul. Vi tog också chansen att tiita in i en Storebro. Den var stor. Typ som ett flytande växthus. Fast flott… Sedan hjälpte vi en snedseglad Bavaria som skulle lägga till men hade tampar som var trassligare än ett ormbo. Det var jättesvårt att lägga till för det blåste så mycket. Det har varit kuling hel helgen. Sedan åkte vi och käkade i Borås och fikade i Jönköping. Sedan åkte vi hem. Barnen blev jätteglada när vi kom hem och vi var glada att se dem.
Jag kan inte sova. Det är jobbigt att sluta amma. Ossian har inte vaknat sedan han somnade men jag ska i alla fall sova på soffan inatt. Om jag kan somna någon gång…
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Jobb och plugg, Livet på sjön, Resor och utflykter
..you name it… Ja nu var det ju ett tag sedan det skrevs något här och det kan kanske bero på att vi har haft en hiskelig massa projekt nu på slutet. Det största av dessa projekt är utan tvekan MÖHIPPAN. Jag återkommer till det..
I onsdags var vi i Kolmården med Fredriks mor och far. Vi var där hela dagen men det kändes ändå som att vi inte riktigt hann färdigt. Fredrik var så otroligt upptagen med sitt jobb så han var knappt med över huvud taget och när han var där var han ändå inte där. Han var ju ansvarig för `sommarveckan` som pågick på universitetet förra veckan. Detta gjorde att vi kom till Kolmården utan mat. Kylväskan stod kvar hemma bakom soffan i vardagsrummet för den hade han sprungit runt med innan vi skulle åka samtidigt som han pratade i telefon med någon reporter på tv4. Pappa fick rycka ut som vanligt. Efter att vi passerat safariparken (Fredrik med telefonen på örat och laptopen lite snyggt lutad mot ratten) mötte vi upp och fick vår absolut nödvändiga kylväska. För det finns ju ingen mat att köpa i Kolmåden. Sedan gick vi in och kollade på djur medan Fredrik åkte på möte i Norrköping på sitt nya jobb. Det blev en trevlig dag med mycket skojjiga apor och delfiner som avslutades hos de jeppsonska släktingarna Astrid och Lasse. Där fick vi göra plats ytterligare lite käk i magen trots att den var nästan full med matsäcksmat.. ja.. det var en lyckad dag. Tur med vädret också..
Sen var det möhippan då.. Jag har ju inte kunnat skriva om den här tidigare eftersom den ju naturligtvis var en hemlis fram till i fredags. Jag ska ju vara tärna på Ulles bröllop den åttonde september. Då är det ju min uppgift att fixa med allt sådant där. Jag har arbetat som en gnu med detta i en månad ungefär men nu är det över. Vem som kidnappade henne kan jag inte avslöja för det vet hon inte om ännu. Vi var i alla fall på spa på Ekoxen och käkade på Riva. Däremellan hade hon lite uppdrag som hon skulle göra. Vi har fotat och ska sätta ihop ett album. Jag hade samlat kompisar från Stockholm, Göteborg och Linköping. Det blev mycket lyckat och jag är jättenöjd. Bild kanske kommer senare. Jag tror inte att hon läser här men om hon skulle hitta hit så är det bäst att väntar med bilder..
I helgen har vi seglat på både lördagen och söndagen. Egentligen skulle våra grannar varit med i lördags men fick förhinder. I stället fick den blivande bruden och hennes två barn deltaga denna helg. I lördags lyckades Fredrik tappa i veven till revning av seglen så söndagen var egentligen avsatt till dykning efter den men då han hittade den på andra försöket blev det lite segling ändå. Det blåste ordentligt. Rekord i lutning tror jag.
I måndags var det dags för skolstart för Anton. Han var så söt när han cyklade iväg med Fredrik. Det verkar som att han trivs så här långt i alla fall. Så här fin var han då han skulle ge sig iväg:
Jag skulle ju också börja samla mig för `skolstart` i måndags och upptäckte då att jag missat att skicka in anmälan till en av kurserna jag skall gå. Det löste sig men det är ju så tyyypiskt mig…
Idag är jag hemma med Wilmer och Ossian för Marita har sin lediga onsdag. Vi skall gå på en liten miniinskolning hos Maria senare där de skall gå på onsdagarna sedan.
På fredag drar Fredrik och jag till Orust för att kolla på flotta båtar… Alla barn skall vara hemma med mormor och morfar…
Nu pockar ungarna på uppmärsamhet…
..men vi seglar och badar och har oss just nu. Vi har nämligen haft fint väder i några dagar. I helgen har vi badat med Vång och Molin och seglat i Arkö. Dock fick vi lov att åka hem lite tidigare än tänkt för att Ozzy blev sjuk med feber och sånt. Idag har vi varit på vårdcentralen och fått veta att det troligtvis är ett virus. Han har kräkt i dag också…
Anton var hos sin mormor och morfar och sov över natten till idag och i kväll var det Svamp-Bob´s tur att vila sin blonda krulliga hårboll på deras mjuka dunkuddar. Det var knappt han ville stanna kvar där då han fick veta att Anton varit hos ”Ägglesander” men efter att vi övertygat honom om att Anton kommit hem igen så stannade han i alla fall kvar.
Då till något tråkigt; Mr Johnson har tyvärr fått sluta sina dagar då han plötsligt slutade snurra i aktern på Jonas Palms Laurin-Koster. Av okänd anledning skar han då han just tillträtt sin nya tjänst. Vi beklagar..
Det blir kort idag. Lovar att återkomma med lite bilder senare men nu skall vi suga musten ur det sista av sommaren…
Asch.. jag sätter dit en bild också. En av de bästa hittills i sommar tycker jag. Anton har just plockat en hel burk med blåbär. Det var när vi var på väg hem från norrland. I Gästrikland någonstans tror jag.
..kolla bara på detta:
..och detta (Mats på bilden):
Igår seglade vi med Mats från Nyköping. Det var superkul. Det blåste som f** och lutade värre än tornet i Pisa.
Vi seglade mella elva och halv sju. På slutet prövade vi spinnaker..
Jag var hur trött som helst när vi kom hem.
Kram kram!
PS Detta är också en kul bild. Jag skulle kissa. Mats är en duktig seglare som tog oss ända in till land på en liten ö…
Mycket segling har det blivit den senaste veckan. I lördags hade vi mor och far med oss till Lundarna vilket verkade uppskattat. Barnen tyckte att det var jättekul att mormor och morfar var med i båten och vi fick lite bra segling på vägen tillbaka till Arkösund. Vi somnade gott hemma i våra sängar på kvällen för att nästa dag sätta oss i bilen och köra tillbaka de tio milen till Arkösund igen. Den här gången för att stanna över natten ute vid Snedskär tillsammans med ett gäng andra RJ-båtägare som skulle stanna till där på väg mot Västervik. Persson och Hagberg skulle också närvara. Dock sprack planerna på grund av kraftiga vindar med så mycket som arton sekundmeter i byarna. Vår båtbrygga hade till och med blåst sönder då vi skulle packa ur och gå ombord. Vi lyckades lägga ut trots vinden med ett gäng andra båtägare tittande lite snett på oss som om vi vore galna. Även Persson och Hagberg lyckades att ta sig till Snedskär så det blev en grillkväll med lite portvin i alla fall. Kanske skall tillägga att Snedskär bara ligger en liten, liten bit från vår hamn i Nordanskog. På snedskär träffade vi Bengt som också har en RJ-båt som heter Smulan. Fredrik pratade med killen som är svensk mästare i M22. Ja.. det är någon typ av mälarkryssare. Helt i trä är den… jättefin. Hans familj hade en sådan. De var från Nyköping och hade varit ute en vecka. Helt otroligt.. med två småungar. Den minsta var åtta månader. Alltså.. båten var så smal och låg att det såg ut att bara få plats en person i den på sin höjd. Hans fruga hade i alla fall en skitbra bärsele till sin dotter som jag också tänker köpa. Patapum heter den. Verkar lite knepig att få tag på men jag tänker göra ett försök.
På måndagen gjorde vi en dagsutflykt till Lundarna med Persson och Hagberg. Trevligt var det. Barnen badade och vi käkade Bullens pilsnerkorv. Solen var så stark att vi fick hasta därifrån efter en stund. Vi valde att lägga till i Bäckmanshamnens gästhamn. Det var tur för att just då vi höll på att lägga till så kom de tre RJ-båtarna från Stockholm som skulle kommit dagen innan till Snedskär. De hade inte lyckats ta sig över Bråviken i den kraftiga vinden dagen innan men tack vare att vi bestämt oss för att stanna ytterligare en natt så blev det en liten träff ändå.
Det såg allt lite mysigt ut då de låg där alla fem RJ-båtarna och gnuggade sig mot varandra (så det knarrade i hela båten då man skulle sova på kvällen). De verkade glada att ses. På kvällen då barnen sov drack vi vin och hade trevligt. Nästa morgon var vi trötta. Vi valde att ta en liten segeltur på tisdagen innan vi åkte hem till Linköping. Det blåste på rättså bra faktiskt. Vi kryssade hela Lindöfjärden bort och sedan slörade vi tillbaka till vår hamn. Jag seglade båten själv 🙂 . Ossian slängde en av mina flipflopsandaler som jag köpte i Danmark förra sommaren för trehundra danska i havet. Tur att vi kunde vända runt och fiska upp den med haken. Så blev det dock inte med handduken som Fredrik lyckades tappa i vilket inte var så kul tyckte jag. Efter denna resan var vi riktigt trötta så nu har vi slöat ett par dagar.
På lördag bär det i alla fall iväg mot norrland. Vi skall tälta. Första natten skall vi sova i en stuga som vi får låna av Stefans familj men sedan blir det camping. Vi skall hämta några båtsaker som vi köpt i Stockholm på lördagsmorgonen klockan nio så vi måste ge oss i väg jättetidigt. På eftermiddagen blir det en träff med Marie och Per med lille Neo och på söndagen blir det barndop för David. Sedan får vi se vad vi hittar på. Vädret får bestämma.
Nu sitter Fredrik i vardagsrummet tillsammans med sin spinnackerbom och kollar på Wizard if Oz. Kanske man skall göra honom sällskap…
Lottas Dagbok 
