En torr orkidé bakom en provisorisk gardin. Eller något annat?
Vaknar kräkfärdig. Börjar dagen men en glasspinne för att åtgärda det låga blodsockret. Hello Kitty med glitter. Lite besviken på glittret. Det glittrar inte alls. Skiter i det egentligen för jag vet att det kommer en härlig dag nu. Fixar eget glitter.
Solen skiner.
Tvättar en favorithoodie med en parfymerad våtservett trots att vi hade tid i tvättstugan igår kväll. Ossian vill ha sin rögletröja idag också. Han är så fin i den. Trots att den inte har mina favoritfärger.
Snubblar över en plastspya från Wilmers skämtlåda på vägen till badrummet. Inte första gången jag snubblar över den. Hoppas att slippa se andra spyor på ett tag nu då våren är kommen. Gillar plastspyan. Plastbajskorven från samma skämtlåda har fått agera puck till hockeymatcherna i köket under vargavintern. Jag gillar plasbajskorven också.
Didrik spelar Wii. Klubban till hockeyspelet är demolerad. Desperat lagad med silvertejp. ”Man tager vad man haver” har någon klok sagt. Kajsa Warg.
Läxläsningssuga i köket. Anton jobbar bra idag. Får beröm. Det behöver han som får bära en hel del av väldens synder på sina smala axlar i vanliga fall. Min Kronprins.
En boll kommer flygande genom vardagsrummet och puttar ner en torr kaktus från fönstret. Jord överallt. I den rena tvätten som står nedanför. Ossian vill flytta. Det är ju inte hans fel att fönstret är just där. Att tvätten som står där var ren och att jorden är så torr att den sprider sig över halva rummet. Vi hämtar dammsugaren och sedan glömmer vi att kaktusen numera har vågrätt läge i krukan. Den ska i alla fall bara stå där en vecka till.
Wilmer slänger på sig skorna och drar ner till parkeringen för att möta upp en kompis. Stor har han blivit minsann. Imorse fick han veta att grannpojken på nya gatan är lika gammal som han. Kanske blir de klasskamrater nästa läsår.
Duchen kallar. ”Kom och låt mig omsluta dig, du vackra gudinna..”
Fullständig helgrapport kommer då jag pallar. Nu har jag bättre för mig.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, ful blir snygg, Hus och hem, husbygge, Mat, personligt
Jag var lite osäker igår morse om det verkligen var rätt dag att ha den där frisyren. Jag menar; ibland kan det vara extra viktigt att de allvarlig och seriös ut.
Hur som helst så blev det en bra dag. Ungarna åt lunch hos mormor och så gick vi till ett av de nya områdena och testade lekplatser. Sedan lämnade jag småttingarna hos mormor en stund.
Vid två hade jag möte i vårt nya hus. Det gick bra. Det verkar som att de grejer som hänger i luften nu kommer att få en lösning. Det är några duschväggar som ska upp som inte var med i beräkningarna från början. Och så är det det där skåpet som sitter på fel ställe. Snickaren var inte där dock för han hade fått någon böld på halsen och var hos doktorn.
Vårt hus är så himla fint och välbyggt så man blir alldeles tårögd. Det är inte bara nyttfint utan det är superfint hantverk. Plattorna är satta med en precision utan dess like (ja, min spontana reaktion som ickefackman får jag väl tillägga kanske). Eftersom att vi inte är några fancy people så är materialvalen väldigt basic (förutom ett par grejer, golvet i hall vardagsrum och kök exempelvis). Det finns säkert de som skulle tycka att det ser trist ut med vitt, svart, alu och grått överallt. Själv tycker jag att vi valt smart för det går att variera i oändlighet med utbytbara saker samt att det är så tidlöst det kan bli. Nästa vecka kommer trappan att monteras och braskaminen kommer att sättas på plats. Helt overkligt att vi kommer att få bo där!
Kvällen avslutades med thaimat. Eller nja.. friterad kyckling och ris med sötsur och jordnötssås blev det för mig. Vi har hittat ett jättebra thaihak att handla take away från.
Idag får vi se vad som händer. Lite lådinköp och packning skulle jag tro att det blir.
Didriks blöja var torr i morse. Då passade han på att inviga pottan. Han firar med att testa ett par ärvda kallingar.
I bakgrunden syns den förskräckliga och eviga flyttröran som vi levt i i fem månader nu. Under den senaste tiden har den förvärrats avsevärt. Nu när flytten närmar sig på riktigt gör vi inte mer nytta än att man kan ta sig fram här hemma.
Barnen är lediga från fredagsdagis idag. Har en massa grejer jag måste fixa med. Ska försöka fixa barnvakt en stund på eftermiddagen för då har jag ett viktigt möte.
”Jag vill komma dig så nära” säger Didrik nu. Så nu ska jag kramas.
Jag jobbar och är skitful i håret
Jag är sjuk igen. Helt jävla makalöst. Igår började jag få ont i halsen igen på samma sätt som jag hade då jag var sjuk för ett par veckor sedan. Tyckte även att halsen såg misstänkt halsflussig ut. I morse var det sämre och i kväll har jag frossbrytningar ocksä. Jag har inte så jätteont i halsen som man kan ha då man har halsfluss men jag är ganska säker på att det är det ändå. Dock trodde jag att jag skulle vinna på att låta det läka ut själv förra gången men det kom tillbaka i alla fall.
Idag har jag jobbat. Se bildbevis ovan. Sedan på stråklek med Wilmer och ett möte på musikskolan efter det. Wilmer har bestämt sig för att han vill spela altfiol nästa årskurs. I natt sover Anton och Wilmer över hos mormor och morfar. Fredrik ska börja tidigt i morgon så för att underlätta för mig på morgonen..
Snabbt stabilt och jätte-, jättebra. Helt enkelt.
Krya på mig nu! Ger mig själv en klapp på kinden.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, ful blir snygg, Hälsa, Hus och hem, husbygge, personligt
Fy för alla surdegar som ligger här och pyser och jäser.
Anton har fått gå till mormor en stund och jag har varit iväg på ett möte om vårt hus. Jag är glad att jag inte är inblandad i de sista vändorna där. Nu är de oense om en del grejer som har med carporten att göra. Vi får se hur det går.
På (om)vägen svängde jag förbi IKANO och köpte ett nytt verktyg till mitt hår. Nu kan jag ha vågigt.
Ska dra och hämta Wilmer nu. Sedan ska jag åka och kolla hur det är med Anton. De små ska hämtas snart och sedan är det kväll. Redan.
Anton är sjuk igen.
Helt makalöst sjuk vår det har varit här hemma hittills. Har aldrig varit med om dess like.
Anton har feber. Inte så jättemycket men ändå så mycket att skolgång idag inte var aktuell. Han har afteblåsor i hela munnen också. Kanske kan det vara därför han har feber.
Jag kan ju lägga ner vad än det var jag hade för planer för idag. Ett möte har jag som jag måste gå på efter lunch. Men det löser sig.
Vår utflykt till Norrköping igårvar trevlig. Vi hängde i gymnastiksalen på Fredriks jobb en stund sedan gick vi och köpte glass. Med oss hade vi trevligt sällskap. Så det var perfekt.
Nu ska jag styra upp det här hemma. De små barnen ska lämnas till dagmamman.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, personligt, Resor och utflykter
Februar 2011
Söndag idag. Solen lyser med sin frånvaro.
Vi har planerat en liten utflykt till Norrköping idag. Utflykt är verkligen vad det är. Eller snarare flykt. Det finns mycket att fly från här hemma nu. Disk, tvätt och damm.
Inatt kunde jag inte sova. Jag låg vaken till halv fem. Kan bli en trött dag idag alltså.
Magsjukan går för fullt på fredagsdagiset igen. Man skulle lätt kunna ta det för ett aprilskämt men så är inte fallet. Vi gick dit men hem igen. Det var inte bara vi som gjorde så idag.
Ärligt talat förstår jag inte hur de bär sig åt för att ha magsjukesmitta i huset i flera månader. Jag är helt införstådd i att det finns många olika virus som går runt men jag har även hört att föräldrar ljuger och säger att deras barn har feber och förkylning istället för att berätta att de har magsjuka hemma och sedan lämnar syskon i alla fall fast man inte ‘får’. Dessutom lämnar en del barnen till dagis igen innan de är helt friska och smittfria. Sunkigt.
Ossian och Didrik har hoppat i sängen och ätit glass och banan sedan vi kom hem. Det blir lunch på M idag tror jag. Ska försöka att få lite nytta gjord också.
Nu barnkanalen.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt, skolan
Livsnödvändigheter
Det är lite mycket nu.
Dels är det huset. Det har sysselsatt mig på heltid under gårdagen och på halvtid idag. Ossian har varit sjuk ett par dagar så han har svansat med. Idag var han tillbaka hos dagmamman men igår var vi vid huset han och jag. Åkte därifrån med en bunt uppdrag att lösa. Löste dem. I morse kom mer. Nu har det lugnat sig. Blir nog ett möte på måndag.
Det har varit lite jobb under veckan. I måndags och idag. Storstädning, produktpärmar och brochyrklistermärken. Bra där.
Sedan är det en annan sak som jag gått igång på kollossalt. Typiskt en sådan grej som jag inte kan skriva om här. Kommer inte heller att skriva om det på den andra bloggen. Jag gillar inte att vara kryptisk på bloggen egentligen. Men nöjer mig med att fråga mig; hur svårt ska det behöva vara? Hur. Svårt. Ska. Det. Behöva. Vara?
Har varit på affen och skaffat ett serotoninkit. Se bild ovan. Ska se om det hjälper. Bara barnen somnar snart.
Nu kväll.
En älskad liten pojke
Onsdagmorgon.
Vaknar till ytterligare en dag. Otroligt trött men kanske lite mer tacksam än jag brukar vara en vanlig onsdagmorgon. Kanske med lite mer insikt i livets skörhet än jag brukar vara en vanlig onsdagmorgon.
Det händer varje dag. Unga människor dör. Familjer blir kvar för att klara sig utan en viktig medlem. För det mesta berör det bara de närmaste. Ibland berör det en hel värld. Eller en hel bloggvärld.
Orättvist är ett ord som ofta används. Jag tycker att det är fel ord. För hur skulle någonsin rättvisa kunna skipas? Ofta ställs frågan ‘varför just jag?’ mer sällan eller kanske aldrig ‘varför inte just jag?’. Det kan aldrig bli rättvist.
Linda skriver inte längre. Och jag tänker; det hade kunnat vara jag.
De sociala medierna har skapat en ny arena på många sätt. Med lätthet kan man komma nära. Följa. Påverkas. Tillgången på texter, bilder och livsöden serverade i små askar är obegränsad. De senaste åren har jag tagit del av de mest hjärtskärande livsöden man kan föreställa sig och sett foton på små, svårt sjuka barn under deras sista timmar i livet. Real time. Jag har läst om ensamstående, missbrukande mödrar utan anhöriga vars kroppar tynat bort och gett upp. Och det har varit på riktigt. Riktiga människor. Riktiga liv. Eller fragment av riktiga liv som fladdrar förbi.
Man kan välja om man vill titta eller blunda. Ingen skugga ska falla över den som väljer att klicka vidare. Ibland har jag gjort det. Om man väljer att titta står man försvarslös inför den ocensurerade verkligheten. Väljer man att titta så väljer man att se en bit riktigt liv. Att låta en bit av andra människors riktiga liv komma en nära. Inte alltid ett lätt val.
Om man väljer att titta så är det svårt men även bra på ett sätt. Det föder en kontinuerlig ödmjukhet inför livet och påminner om att ingen människa är odödlig. En helt vanlig dag för mig är livets sista för någon annan. Enkelt.
En påminnelse. Om livets skörhet.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, husbygge, Husdjur, Jobb och plugg
Provisoriskt boende. Nu är det provisoriskt på riktigt. Solen ligger på hårt på eftermiddagen. Idag hängde vi upp ett lakan. Kolla in julkulan som hänger kvar framför fönstret. Den är vårt orienteringsljus.
Det är härligt att våren har gjort intåg på riktigt nu. Ljust på kvällen också eftersom klockan är omställd till sommartid.
Idag har jag varit och jobbat. Trött har jag varit men fixade jobbet utan problem. Ossian är krasslig så han har varit hos mormor.
Ikväll var vi iväg och kollade på nya huset. Jag förstår inte hur de ska hinna bli klara. Men det kanske de gör. Hoppas det. Det ser fint ut när man glor in genom fönstret.
Anton har varit väldigt arg och ledsen ikväll. En konflikt om en målarbok gick så långt att han rymde hem till mormor och morfar. Min prins. Jag for och hämtade honom med bilen illa kvickt.
Nu natt.
Lottas Dagbok 