Det fanns en tid då Sverige var bra på en del grejjer. Landet var `top 10´ och man skröt upp allt möjligt. Nu verkar det mer som att man lever på gamla meriter i det här landet och tror att man är bra på grejjer fast det har blivit mycket sämre.
Pappersvarianten av vår lokaltidning Corren hade i går (fredag 4/7 -08) ett litet reportage där man samlat några personer som var relativt nyinflyttade från utlandet för att prata om hur man upplever Sverige och Linköping. De hade en och annan kul kommentar men det jag fastnade fär var detta (han som citeras är professor i zoologi vid Linköpings universitet):
Jag tycker att det är sorgligt men träffande. Precis så upplever jag att det är när man har kontakt med sjukvården. Särskilt då primärvården. Kanske inte riktigt lika mycket när det gäller barnen som när man själv är sjuk. Nu är jag sådan som aldrig söker vård ”för att bara kolla upp” eller så. Jag vet för det mesta att jag behöver medicin eller så är jag så sjuk att jag inte vet var jag ska ta vägen typ. Möter man då en person som utgår från att man överdriver så är det ju klart att den människan tycker att man gott kan vänta ett par dagar. När man legat med 40.6 i en vecka och vet att man har lunginflammation så kan de dagarna vara ödesdigra (I know). Dock upplever jag nästan alltid läkarkontakten som positiv när man väl fått komma dit. (Då det gäller mig själv så är det ofta en ursäktande läkare som ser ut att tänka ”Vad i hela friden håller de på med där ute i växeln..?”)
Undrar just varför det blivit såhär. Handlar det om ekonomi? Organisation? Ja..vad?
I natt har jag sovit non-stop. Vaknade 07.13. Så länge får jag aldrig sova på vardagarna för då ringer den förbaskade väckarklockan som jag glömmmer stänga av jämt. Ungarna hade svårt att somna i går kväll för de hade sovit i bilen från Arkösund. Anton hade ont i huvudet och fick Alvedon och somnade kanske halv tolv eller något.
I alla fall drömde jag den värsta dröm jag drömt på jättelänge precis innan jag vaknade. Den lämnade en obehagskänsla kvar som inte verkar släppa. Kanske ska jag inte gå in på detaljer här för det kan väl vara onödigt men det handlade om `personer från förr´. Dömmar är ju lite märkliga på det sättet att de ibland blandar ihop personer som inte har med varandra att göra och från olika tidpunkter. Sedan skapar de ett mönster som rör sig kring ett visst tema (eller vad man ska kalla det). Det handlar säkert om att hjärnan bearbetar saker… jag tror inte att det är värre än så faktiskt. Jag tror inte på det där med drömtydnig. Typ; drömmer man om.. ja.. någon särskild sak så betyder det att.. något.. Det där med symboler och sånt. Njae. Däremot kan man säkert drömma drömmar som slår in i verkligheten för att hjärnan så att säga `förekommer en´ (knepigt kanske). I så fall så tror man att man drömmer något som slår in fast det egentligen handlar om omedvetna (eller medvetna) föraningar. Den drömmen som jag drömde i natt lämnade känslan `..what goes around comes around..´ efter sig. Dessutom påminnde den om att vissa människor inte verkar ha något samvete. Att man tror att `det kan väl inte vara möjligt´ bara för att det det inte är möjligt för en själv. (Jag är lite sugen på att berätta om den men jag låter ändå bli… tror jag..)
Nu börjar ungarna vakna så det är dags att röra sig lite.
Nu när jag vaknade låg Ossian lite mystiskt stilla borta på sin madrass. Han hade några kostiga ljud för sig.. hmm.. Wilmer avslöjade vad han hade gjort för han hade nämligen lämnat en del spår efter sig. ”Han har russin på kudden..” Jag frågade om han ätit russin och han svarade ”naaaaaee”. Jag måste säga att han är ganska dålig på att hålla sig till sanningen i förhållande till sin ålder. Tur att vi inte hade mer russin hemma heller för han hade tömt förrådet helt. Hade kanske blivit lite tråkigt i magen då. I går sov han ingen middag vilket resulterade i att han däckade klockan typ; sex.. Annars brukar han vara den som är svårast att väcka här på morgonen..
Jag har inte tagit mig tid att fundera så mycket på den nya bebisen som ska komma. Nu har jag börjat vakna varje natt vid samma tid (02.10) och inte kunna somna om. I och för sig har jag vaknat på nätterna länge men det är först nu man ser det där mönstret.
För att återgå till rubriken då.. Det är ju liksom omöjligt att undgå att det är någon där inne nu. Den sparkar och när alla sover och fjärrkontrollen till tv:n är borta kan man inget annat göra än fundera. Denna gång känner jag mig mig ganska trygg i att veta svaret på frågan i rubriken. Jag känner mig ganska säker på ungefär vad det är för en liten rackare som ska komma ur. Min känsla är att en liten pojke kommer att titta ut någon gång i början av september (kanske den 4:de.. eller så..). Han kommer att väga ungefär 3,7 kilo och vara typ; 52 lång, ha en liten intryckt haka och inte ha så mycket hår. Några mörka fjun runt nacken eller över hela huvudet men det kommer snabbt att trilla bort och lämna utrymme för ingenting för att långt senare ersättas av en ljus matta som inte blir heltäckande förrän i fyraårsåldern. Han kommer att få ett namn som alla tycker är knasigt först men som kommer att passa honom utmärkt och långt senare kommer ingen att förstå varför de tyckte att det var knasigt från början för ”det är ju `han´”. Han kommer att sova gott och inte skrika så mycket bara han får mycket mat. Han kommer att växa snabbt och bli en mjuk liten `tjockis´. Han kommer att ha tre aktiva, smarta, duktiga brorsor som kommer att ta hand om honom och `lära honom allt de kan´. Han kommer att matvägra tills han fyller ett och sedan kommer han bara att vilja äta pure tills han är ett och ett halvt.
Det har hänt att jag tänkt att det faktiskt kan komma någon annan sort den här gången men det känns bra att på något sätt ändå ha en bild av hur det ska bli. Kanske är jag naiv men jag känner mig rättså säker på min sak.. (kanske kommer jag tt få äta upp detta..)
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Hus och hem, Husdjur, Mat, Resor och utflykter, shopping
Fredrik jobbar på kanalbåten Kind den här helgen och den kommande veckan (trots att han har semester)vilket innebär att han åkte i fredags och kommer hem ikväll (tror jag). Så igår var det barnen och jag från morgon till kväll.
Dagen började bra och rullade på helt ok fram till lunch. Mina ungar älskar att åka och handla på hamburgareaffären. Vilket vi gjorde efter önskemål. Blodpuddigen ligger nu frusen i frysen.
Tyvärr drabbades `vi´ av Hin håle efter maten så eftermiddagen gick i det nervösa sammanbrottets tecken. Wilmer vill åka till Valla (lekpark med lite djur och sånt). Jag hade pratat om det tidigare men inte lovat något. Jag könde dock att det var en del annat vi behövde göra så jag avstyrde Valla. Det avstyrde tyvärr inte Wilmers tjat. Jag bestämde att vi skulle ta en runda på Tornby (affärscentrum utanför stan) och kolla om vi kunde hitta någon billig möbel till altanen nu när det är rea överallt. Det gjorde jag dock inte. Wilmer satt i baksätet på bilen och sjön sin nya ”hata tjocka fula mamma som inte vill åka till nåt roligt”-sång. Den smittade även av sig på Ossian. Jag behöver knappt säga något om hur det var på Ö&B, Rusta, Jysk och IKEA. IKEA var värst. Där blev dessa en del av min räddnig. MIn obefintliga pålånbok blev inte glad. När vi kom fram till kassan och skulle betala hittade jag inte mina kort. Kallsvettig grävde jag runt i väskan för att till sist hitta dem i alla fall. *pust* Då hade barnen rivit halva IKEA (och det vill ju inte säga lite).
Efter IKEA åkte vi hem och lämnade påsen med en blomkruka och ett paket battterier. Sedan åkte vi till affären för att handla. När vi kom fram var korten borta igen. Grävde i väskan men den här gången hittade jag dem inte. Vi åkte hem igen och jag hittade dem i den blå IKEA-påsen där jag hade slängt ner dem i stressen på IKEA. Sedan åkte vi till Tempo-Tallen och handlade. Ungarna levde om men fick ändå glass för det hade jag ju lovat men det var ingen som förtjänade någon glass vid det här laget.
Kvällsmaten här serververades inte föränn klockan åtta på kvällen för jag gjorde ett försök att städa köket samtidigt som alla barn var spridda för vinden utanför huset. Inte lätt. Ossian hjälpte vår snälle granne som höll på att klippa vår häck utanför. WIlmer körde trampbilstävling med sin nya kompis Alicia. Anton tog det lungt undantagsvis. Kylen är i alla fall fin och ren nu.. och sopskåpet. Under tiden ungarna badade tog jag badrummet på nedervåningen också så där är det rent nu. Det rummet hinner jag nog få städa ytterligare en gång innan jag är igenom hela huset. Morsan var här i fredags och hjälpte mig vika undan tvätt och städa ur hallen (vinterkläderna!!!). Det tar en jäkla tid men ska man göra det ordentligt och dessutomm har barnen med sig samtidigt så blir det ju så…
Ingen somnade före tio i går kväll. Inte ens WIlmer. Dock sov alla före halv elva. Jag vaknade halv tolv efter att ha sovit en timme (i vanlig ordning). Då passade jag på att laga hamsterns hjul som var trasigt.
I morse sov vi lite halvlänge och vi har ätit frukost nu och jag ska inte utlova några aktiviteter (`ÅKA VALLA´ ekar fortfarande mellan väggarna här) för det står städning på schemat…
Jag kommenterar det inte bara..! Jag gör inte det. Gick till jobbet idag släpande på cykeln. Den fick åka cykelambulans til Y-vägen ikväll.
Anton är på Trädgårdföreningen med fritids idag. Fredrik har tagit åskmolnet Wilmer och solstrålen Ossian till Bosses Glassbar på eftermiddagen.
I dag är jag trött.
Tjing!
.. så nu får vi se om hon blir nöjd denna gången..
Nu följer ett par dagars jobb på Nolima (för att förtjäna den lyxiga lunchmaten jag blev bjuden på/mutad med 😉 förra veckan)
Alla barn är utlånade till höger och vänster idag (utom lille O för honom vill ingen låna ännu). Viktors mamma ringde och ville hämta Wilmer på garagelokalen i morse så det fick göra. Sedan ringde Alexanders mamma och ville hämta Anton på fritids så det fick hon göra. Det är så kul att de har kompisar. Tur att alla bor här i Tallboda…
Nu måste jag ta en lite dusch så jag hinner plocka upp alla i tid..
Tjing!
Här har det inte käkats en endaste lite gubbe på midsommaren så i kväll när jag var till affären passade jag på att köpa några. De var verkligen jättefina. (Jag har plåtat dem men tyvärr tillåter inte lånedatorn någon fotohantering så ni får tro mig på mitt ord.) Inte en enda var dålig.
Jag jobbar vidare med lite kompletteringar på min marknadsplan. Jag känner mig inte alls nöjd så det tar nog minst en halv dag till.
Jag funderar på att slänga in en beställning på Adlibris för det är ett par böcker som jag är lite sugen på att läsa nu…
Åhh… jag önskar att jag hade haft min egen dator (med fotoprogram) nu för Fredrik sitter på andra sidan bordet i ungarnas Bamsesolhatt och ser ut som värsta knarklangaren.. haha..
Jaja.. nu kanske man ska vila lite… eller något…
Undrade Wilmer idag när vi blivit stoppade på sedvanligt midsommardagsvis på väg hem från Arkösund där vi varit för första gången i år för att sätta ett klistermärke på båtskrället för att slippa få böter. Det var väl inte helt oväntat att det skulle hända och vi. hade pratat om det tidigare under resan för att ingen av oss hade något körkort med sig. Hade jag haft det hade det varit jag som fått blåsa. Det var tur att Fredrik inte var på väg hem efter en `tur på sjön´ med `grabbarna´ för i så fall hade han nog varit lite mer nervös skulle jag tro. I alla fall fick han inga böter för att han inte hade körkortet med sig och blåsningen var det ju inga problem med.. Men barnen blev lite nervösa för poliserna tog verkligen med honom bort till sin bil och lät honom blåsa där. Jag är allt lite nyfiken på varför de gjorde på det viset. När jag har blåst tidigare har jag aldrig ens behövt lyfta på rumpan…
- Ingen mer sådan där auramigrän. Har dock fått beskedet att nästa gång det händer ta kontakt med sjukvården akut för att bli undersökt i samband med anfallet (för att få diagnos antar jag).
- Godkänd på e-handelskursen i Örebro! Efter att ha skickat pm:et fyra gånger eller något. Han blev liksom aldrig nöjd med hur jag skickade det och från var (blackboard är tydligen ett måste liksom att man skickar från rätt ställe på blackboard). Lite krångligt då jag fått åka skytteltrafik till Y-vägen för att den här lånade laptopen inte funkar med blackboard. Nu är det läge för en extra kraftansträngning på Växjökursen.. sedan är jag klar. Kör jag på tentan så kan jag ändå inte göra något åt det förrän i augusti.
- Anton har avslutat fotbollsskolan idag. Det räckte gott med tre dagar. I morgon ska de fira midsommar på fritids. Hans strumpor luktade inte alls lika illa idag. Jag fick annars ett kul tips av coccospappan här nedan om att man skulle hälla `fulöl´ i strumporna…
- Just nu ser det inte så ljust ut för Sverige i fotbolls EM.
- I morgon är det sommarlunch med Nolima. Jag har jobbat så lite i vår så jag tycker knappt själv att jag förtjänar att vara med.
- I dag sägs våra dagmammor upp. Har haft ett långt samtal med rektorn under eftermiddagen. Hon har inget lätt jobb…
- Fredrik jobbar på Kind i dag (för alla som inte vet är det en kanalbåt som slussar lite på kindakanal och utfodrar folk i en restaurang under tiden). Han skulle jobba i köket.
- Faan… nu gjorde de nästan självmål…
- Trött…
Anton går på Linköpings fotbollsskola just nu. Jättekul tyckte vi och anmälde honom någon gång i Mars. Satte in en femhundring på Tallboda IF:s konto. Sedan gömde vi bort det. Kvällen före avspark friskades dock vårt minne och vi kunde i går morse skicka iväg Anton på sin första fotbollsskola. Han var såååå trött igår när han kom hem och ville inte gå tillbaka ´förrän nästa år´ (haha..). Men efter en natts sömn så åkte fotbollströja och kortbyxor och strumpor på igen. Han sprang omkring här i morse och ojjade sig över att det ´luktade skiiit´. Jag kunde också känna någon lite diffus lukt men jag tyckte nog att han överdrev lite.
Under tiden som jag lämnade de små hos Marita satt han utanför ´höghuset´ och väntade. De små skulle fira midsommar i dag så de var på gott humör och hade sina nya fina (rea)kortbyxor på sig. Ossian hade bestämt sig för att hans ´ringafååån´ skulle få följa med till Marita i dag och den skulle dras i sitt snöre hela vägen. Så Anton hade en god stund på sig där utanför.. att hitta på bus.
När jag hade lämnat och kom ut hade ha ´studsat´ upp sin nya fotboll i ett träd. Kul… fick tjuvlåna en sopkvast för att få ner den. Det kunde i och för sig ha varit värre. Han kunde ha sparkat upp den på ett tak eller något. När vi var på väg därifrån och han strosade lite halvt moloket bakom mig hörde jag honom säga: ”Mamma.. mamma kolla.. mamma… jag gjorde bara såhääär…” Då tänkte jag på Emil i Katthult igen. Och hans soppskål….
När vi kom fram till Tallbovallen och jag skulle hjälpa Anton att ta på sig skorna kom förklaringen till den trevliga odören som spridit sig hemma under morgonen. Jag visste inte att sexåringsfötter kunde lukta så.. illa… (”Men.. hallå.. tvättar ni inte hans strumpor! Vad är ni för föräldrar!” ”Jooo.. i dag blir det tvättmaskinen.. med förtvätt!”)
Wilmer började dagen med en repris på gårdagens Teletubbie-utspel. Denna gång var det dock Dora ”bajskorv” utforskaren som fick sig en dos fyraochetthalvtåringsagression. Jag måste säga att det tyder på en viss.. ja.. jag vet inte.. för han ger sig verkligen på de mest `befriade´ figurerna som visas i TV för barn just nu.
Den gångna veckan har barnen druckit upp fem liter Eldorado äppeljuice och ätit 375×3 g Kellogs multigrain Loops-flingor. Detta enbart till frukost och kvällsmat. Och nu snackar vi sådan kvällsmat som man äter typ; vid halvåttatiden på kvällen fast man har ätit lagad mat tidigare på kvällen…
Vi har i alla fall sovit gott i natt också. Men de somnade i vanlig ordning mellan halvtio och tio..
Måste säga att fotbollen suger när Sverige förlorar. Men Zlatan är kung ändå!
Vi åt lunch på yrvädersvägen. Ungarna åt potatisbullar och jag åt kyckling. Sedan kom Alexander och hans mamma och Nicole och preatade skit en stund. Sedan åkte Anton och Alexander i väg till Alexander så Wilmer och Ossian och jag gick till affären. Där köpte vi såpbubblor och en flygande drake som plåster på såren och för att Wilmer inte skulle (fortsätta) vara så jäkla sur för att Anton fick gå till Alexander. Ossian somnade en stund och Wilmer och jag provade grejjerna. Han hade riktigt kul en stund. Han fick ett par ny solbrillor också som han är riktigt mallig över. Sedan åt vi mat och jordgubbar.
Fotbollen suger!
I kväll ha ungarna nästan klöst, slagit och skrikit ihjäl varandra. Nu sover nog alla snart…
That´s about it…
I morse vaknade jag till Wilmer som satt i soffan och snackade med Teletubbiesarna som dansade runt i rutan i sedavanlig lördagsmorgonsordning. ”Hej era dumbommar” hörde jag honom ropa. Personligen kan jag ju inte påstå att jag tycker att har fel. Det tyckte dock Ossian som vaknade upp och ropade: ”Nääääää” när brorsan ondgjorde sig över hans kompisar i rutan.
Anton fick jag väcka som vanligt och vi åt frukost på altanen. Det var precis så att man kunnde sitta ute utan att frysa (=lida). Det rostade brödet blev i alla fall kallt rättså fort. Redan vid frukostbordet började bråket. Nu har de lugnat sig men det verkar som att de kompenserar för att de lekte så bra igår kväll.
Till lunch ska vi gå hem till morsan och farsan och äta lunch. Sedan kommer Antons bästis Alexander och leker en stund. Vi övriga får väl softa lite. En kopp kaffe vore gott. Det var länge sedan nu.
En grej som är jobbig är att jag fick min marknadsplan tillbaka från Växjö igår(kväll). Naturligtvis var det en del att grejja med på den. Jag hade räknat med att det skulle ta ett tag till innan den kom tillbaka så att man hade hunnit ta igen sig lite emellan. Men det är väl kanske bra att få det överstökat. Det värsta med de kompletteringar hon vill ha är att de inte känns sådär solklara liksom. De kräver lite fundering. Det orkar jag knappt nu. Just nu skulle jag behöva ett välbetalt arbete som.. fy.. vill inte nedvärdera några yrkesgrupper.. men något som inte kräver så mycket tankekraft…
Time to do some fixing här hemma 😉
Lottas Dagbok 