Nu kan jag nästan lova att den ena ormen endera har dött och förintats, blivit uppäten av den andra ormen eller rymt och försvunnit. Jag har verkligen inte sett den på flera dagar.
Ossian är sjuk. Jag kände det på mig i morse och jag sa det till dagmamman också. Han var lite märklig men han hade ingen feber så han fick gå ändå. Jag trodde nog att han skulle komma i retur ganska snabbt men han blev kvar hela dagen och var pigg när jag hämtade. Han ville inte gå hem alls för de var ute och lekte. Fast i kväll då han hade badat så skakade hela han av frossa då han skulle kliva ur badet. Efter en stund kunde man se på ögonen att han var sjuk. Då hade han nästan 39.. Hoppas att han blir frisk fort.
Det är problem i Antons skola. Kan inte skriva så mycket utan att lämna ut någon och det vill jag inte. Fredrik är mycket engagerad i detta för tillfället. Jag också i och för sig men är inte lika handlingskraftig som han då det inte gäller just vårt barn specifikt denna gång. Däremot tycker jag inte att det är fel att ta tag i situationen ändå för vårt barn är ju den miljön varje dag så det berör oss alla. Det som slog mig stenhårt i dag var att hur i hela friden så många kan vara medvetna om problemen och de som har det egentliga ansvaret står som frågetecken. Eller (gud förbjude) låtsas att det gör det… Åh.. skulle vilja skriva mer om detta för i dag råkade jag faktiskt ut för en situation som gjorde mig hjärtligt förbannad på grund av detta. Tur i alla fall att det är fler som reagerar. Man tror ju att de VILL att föräldrar ska bry sig men man kan ju börja undra…
Nu börjar jag vara trött…
Natti!
5 kommentarer so far
Lämna en kommentar
Lottas Dagbok 
Problemet löst med ormen nu.. Den var i terrariet i alla fall. Levande men väl gömd.
Kommentar av Lotta 03 mars 2008 @ 22:52Ni får sätta GPS eller ko-skälla på snakesen!!!
Vad jobbigt ni verkar ha det på skolan. Men vad jag minns från mina tider när jag jobbade där på skolan så var det lite körigt då med.
-Lotta, det är tusan 12 år sedan vi jobbade där!
Jag är ledig måndag och tisdag nästa vecka, vi kanske kan se om vi kan träffas då.
Jag ska försöka slå en signal…jag är så dålig på att komma till en sån enkel sak som att ringa.
Kram Ullis.
Kommentar av Ulle 03 mars 2008 @ 23:05Ja.. ja är flexibel. Vi kan höras av. Nu vet ju jag när du är ledig om inte annat.
Ja.. jag kan säga så mycket som att det är en liten flicka som upplever sig mobbad av tre specifika flickor. Den utsatta har varit borta jättemycket från skolan och har fått diverse fysiska symptom av sin utsatthet. Fredrik har pratat med mamman och har hennes fulla stöd i att gå vidare med detta i skolan eftersom hon känner att ingen hör henne (så att säga). I dag har han haft en kontakt med skolan som han fick genom att lämna ett meddelande i en röstbrevlåda. Han blev alttså uppringd av en annan lärare som sa att det gick bra att ta problempratet med henne. Så när jag kom idag och skulle hämta fick jag en skrapa av en av Antons klasslärare som upprepade gånger sa att han `gått lite fel väg´. Jag vet att det finns ett möte inbokat angående den här problematiken om ett par dagar men ändå skakar hon på huvudet och säger att hon inte har en aning om var detta kommer ifrån. Tror faan när hon just kommit tillbaka från en utlandssmester på tre veckor. Jag är uppriktigt förbannad ska jag säga. Jag kan ju inte hänga ut någon här men det är en person som du säkert känner. Hon var på 98:an när jag gick där men var inte på Ekdunge samtidigt som vi. Hennes initialer är GK.
Det finns andra problem också. Anton (och typ alla de andra ungarna) blir dagligen utsatta för plågor (ja.. ursäkta uttrycket) från ett barn som verkar vara mycket utåtagerande (obs. jag vet att han inte kan hjälpa det) det är näsblod och slagsmål jämt och i dag berättade Anton att den här killen hade sparkat honom på pungen! Det är grejjer med den där killen hela tiden och jag undrar om de egentligen gör något åt det. Ska man behöva å pungen söndersparkad när man just fyllt sex liksom?
Vi och flera andra föräldrar vill ha ett möte och diskutera våra barns dagliga miljö. Att ett barn är utsatt berör oss alla. Sedan blir jag så jäval arg på den där `sopa-under-mattan` attityden.. och är de rädda för rektorn eller?
FY FAAN.. *OCH DETTA ÄR HELT SANT!* JUST NÄR JAG SITTER OCH SKRIVER DETTA HÖR JAG KONSTIGA LJUD FRÅN HÖRNAN BREVID SOFFAN!! GISSA VAD SOM LIGGER DÄR OCH KRÄLAR RUNT!! ASSÅ NU JÄÄVLAR.. TERRARIET STOD PÅ VID GAVEL EFTER ATT HAN VAR DÄR OCH LETADE PÅ DEN ANDRA. NU ÅKTE HAN UPP UR SÄNGEN IGEN KAN JAG SÄGA. DESSUTOM MED MAGE ATT VA SUR!
Kommentar av Lotta 04 mars 2008 @ 00:27Det verkar vara en tuff tid ni har framför er.
Men det är väl bara att kämpa och försöka stå på sig antar jag.
-Fredrik har ju väldigt mycket skinn på näsan, det vet vi ju. 🙂
Jag tror jag vet vem du hade samtalet med på skolan. Jobbigt sånt där.
Har ormen blivit ett skosnöre än??
-Tur att man inte är rädd för ormar om man ska hälsa på hos er, verkar finnas en risk att man kan få en orm i knät…eller i skon! 🙂
Theodor tjatar om ett husdjur och han är inne på en hund. (Blir ingen) Tufva hatar hundar, är livrädd för dom och han försöker övertala henne.
I helgen gjorde han ett nytt försök. Han sa -”Tufva du vill ha en hund va? Dom är så söta!”
Hon svarar -”Nej, jag vill ha en bebis, dom är söta!”
Ja, ja…Vad säger man!!!
Kram Ullis.
Kommentar av Ulle 04 mars 2008 @ 23:31Tjena!
Åhh.. det är så kul att läsa dina kommentarer!
Inget skosnöre ännu men risken är överhänande nu. Den har hållit sig inne sedan natten till igår nu. Vi har ju två men det är bara den snällare av dem som rymmer. Den lite ettrigare visar sig sällan. Om man skulle få en i skon skulle man nog bli lite biten. Fredrik har ju blivit biten och det ser ut att göra lite ont. Men de är ju inte farliga. Man kan ju kolla skorna innan man stoppar dit tårna.
Den här sistagången den rymde var det lite läskigt för det var ju vid.. ja.. mitt i natten. Det var ju helt tyst här annars och så börjar datorskadden liksom slå mot golvet. Ruggigt. Tänk om jag sovit och satt ner fötterna på den på morgonen eller så. Eller vaknat med den på magen… fy!
Jag vill också ha en hund. Men det är lite för mycket jobb för vår familj just nu. Håller med Tufva om att bebisar är söta. De fäller ju inte så mycket hår heller. Sedan behöver de ju inte gå ut och kissa mitt i natten. Å andra sidan låter de ganska mycket och kräver att bli matade dygnet runt 😉
På frågan ”Vad säger man?” finns ju olika svar. Jag är ju för att säga ja till det mesta. Säg ja till båda!
Kram!
Kommentar av Lotta 05 mars 2008 @ 07:40