Filed under: Allmänt, Bilder, ful blir snygg, Hälsa, konsument, personligt, shopping
I bland känns det som att min kropp har missat något. Jag fyller 35 i vår. Då man är 35 ska man inte ha några tonårsfinnar längre. Det har jag tyvärr ändå.
Jag har provat det mesta. Generellt är det så att det som är effektivt mot finnarna torkar ut huden. Det kanske funkar då man är femton. Då är huden ung, elastisk och har troligtvis ett litet överskott av fett. Då man är 35 är det minsta man behöver att torka ut huden mer.
Jag har funnit Formula 10.0.6. Egentligen tror jag att produkterna är till för ung hy men jag tycker att de funkar för mig. Trots att jag snart är 35. Jag har använt ansiktstvätten Best Face Forward och ansiktsvattnet So Totally Clean. Jag gillar båda dessa. Det känns rent och fint och huden känns balanserad. Inte torr, narig och rynkig. Jag har även använt scrubkrämen One Smooth Operator. Den är också bra men tyvärr så tycker jag att huden blir finnigare då man använder scrub.
Produkterna kostar runt en hundring stycket. För tunna portmonäer alltså.
Bara ett tips om det är någon mer som lider av evigt ung hy.
Foto: jag själv
Helt galet. 19 personer har rapporterats döda (men det kommer väl att revideras innan någon hinner trycka på den här länken). Vad är egentligen meningen med att rapportera sådan siffror? Det är ju bara fånigt.
Jag minns tsunamikatastrofen på annandagen 2004. Just i det skedet då man hade börjat fatta allvaret och omfattningen. Då teve hade börjat skicka ut rapporter om att inga svenskar var skadade. Jag kommer ihåg kartan de visade på teve som redovisade hur många som var döda och saknade i de olika drabbade regionerna. Jordbävningens epicentrum var just väster om sumatra i indiska oceanen. På indonesien stod det en nolla på kartan. Helt galet. Inga rapporter hade kommit från det området. Inte så konstigt skulle det visa sig.
Det som händer nu är verkligen en jättekatastrof. Nyss kunde man de en stor virvel i vattnet som sög in båtar och grejer som befann sig på vattenytan. Fascinerande och otäckt.
Just nu är jag glad att jag bor i Sverige.
Förutom att hänga med barnen på fredagmorgonen så följer jag det här. Väldigt otäcka bilder på teve. Nu kan man se tsunamin träffa stranden just i detta nu. Och då bryter fyran fär reklam. Byter genast till BBC World News..
Här kan man också se bilder.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Mat, personligt
Äntligen fredag. Optimismen flödar trots allt. Åtminstone nu på morgonen. Jag tror att det framför allt beror på att hälsostatusen är bättre än den varit på ett tag. Det är klart att det finns saker som hade kunnat vara bättre. Jag hade kunnat haft lite mer pengar. Och så hade min förmiddagsrisifrutti kunnat stått kvar i kylen men den försvann tyvärr ner i magen på någon igår kväll. I bland råder lite delade meningar om vilken kylskåpsmentalitet som ska råda här hemma. Ska det vara ‘jag tar väl vad jag vill i mitt eget kylskåp’ eller ‘kolla gärna om det är ok att man tar något speciellt som man inte själv har köpt’?
Idag är Anton tillbaka i skolan fast han har lite ont i halsen och är rosslig. Ossian verkar bli bättre och bättre men hostar en del. Jag tror inte att han hade någon feber igår så han är absolut på gång idag. Men båda småttingarna är hemma hos mig. På måndag hoppas jag att alla ska vara tillbaka i ordinarie verksamhet.
Senare ska vi gå till förrådet och hämta kartonger så att vi kan börja packa ner lite saker. Det är trots allt bara en månad kvar tills vi flyttar in i det nya huset nu. Det är en fruktansvärd röra i den lägenhet vi bor i. Vi har ju bott här sedan november och insptirationen att göra fint här har aldrig riktigt infunnit sig. Inte så konstigt kanske eftersom vi snart ska härifrån igen.
Jag har tre svartsäckar med tvätt också. Vet inte vad jag ska göra med dem. Tvätta dem. Ja. Det är bara så tråkigt att vara beroende av den allmänna tvättstugan. Kanske ska börja med att boka en tvättid.
Återkommer.
Didrik och Ossian hade en ljus stund i den stökiga soffan förra veckan
Ikväll har Anton och jag varit i Ljungsbro. Han är frisk och pigg och ska gå till skolan i morgon. Vi åkte ut till Ljungsbro för att kolla in sen sita hockeyträningen innan Team Sportia Cup på söndag. Det kändes lite viktigt.
På vägen hem handlade vi mat på Mc Donalds. Allt efter Ossians önskemål. Han har inte ätit så bra de senaste dagarna eftersom han varit sjuk så när han började prata om Chicken Mc Nuggets så var det lätt att ge efter.
I morgon ska Ossian och Didrik vara hemma. Ossian har varit ok idag. Jag har inte provat febern eller gett någon Panodil. Däremot har han varit väldigt trött. Som ganska länge mitt på dagen men somnade i alla fall gott ikväll. Fredagar betyder dagis så därför får aven Didrik vara hemma.
En bra sak är att Wilmers läpp verkar läka fint trots att han bara kunde ta fyra doser av sin antibiotikakur. Igår fick vi ett brev från sjukhuset att hans resmiss kommit till Allergicentrum. Där ska de utreda om han inte tål Heracillin.
En väldigt dålig sak är att vår bil inte mår bra. Eller den har mått dåligt i hjullagren i över ett och ett halvt år men vi har förnekat detta faktum. Nu har vi tvingats se sanningen i vitögat eftersom man inte kan föra ett normalt samtal i bilen längre på grund av oljudet. Vi har även insett att det kan bli total katastrof om hjullagret går sönder på riktigt. Expertis menar att man lika gärna kan skrota bilen i så fall. Det känns som att denna bilen äter hjullager. Vet inte hur många den mumsat under tiden vi haft den. Äventyr med vår bil kan man läsa om exempelvis här. De som följt bloggen vet att h**bilen har varit uppe otaliga gånger. Man kan säga att även den är en story of love and hate 
Nu kväll.
Jag har sju prenumeranter. Skulle gärna ha fler. Fint för egot 😉 Klicka här!
Edit: och nu är det rätt länk också
HV71 har ju vunnit SM guld i hockey både en och två gånger de senaste åren. Det laget är ett typiskt exempel på det som jag skrev om häromdagen; att det blir ointressant då samma person eller lag vinner hela tiden. Därav blir jag så glad nu när AIK helt oväntat leder över HV71 med 2-0 i matcher i elitserieslutspelets kvartsfinalomgång. Hoppas att det fortsätter så för då blir slutspelet mer spännande framöver.
Nu kan jag inte påstå att jag egentligen bryr mig särskilt mycket om AIK för övrigt. Är dock omåttligt road av klippet nedan. Och av kommetarerna som följer. Uppmärksamma särskilt i slutet av klippet då han pratar om schtämmningen, hur mycket han påminner om Fred Asp med hans iller Göran (del 1 och del 2)
Ossian tog ett skumbad igår kväll
Omväxling förnöjer.
Nu har jag haft dem alla fyra här hemma i omgångar den senaste veckan. Har de inte varit sjuka själva så har de varit hemma för att någon annan varit sjuk.
Idag är Ossian hemma med mig. Han hade fortfarande betydande feber igår kväll. Vet inte hur det är idag. Han verkar pigg men inte frisk. Han hostar och snorar väldigt myket.
Anton har sovit hos sin mormor och morfar inatt. Han vill så gärna göra det. Han var väldigt mycket bättre igår än han var i förrgår. Idag hoppas jag att han är helt bra för då kan han gå till skolan i morgon. Tyvärr missar han både fiollektion och ishockeyträning idag. Men det är inget att göra åt.
Nu ska jag klä på Didrik och gå och lämna honom hos hans dagmma vid åtta. De ska gå iväg och ha gymnastik idag. Det brukar de göra på torsdagar. Wilmer har redan åkt till morgonfritids. Både Wilmer och Anton älskar morgonfritids fär de får vara i gympasalen och spela spökboll (?).
Allvaret väntar.
Det är Anton Hysén som ställer sig frågan.
Han är den förste svenske fotbollsspelaren på hög nivå som kommit ut ur garderoben. Som gay. Jag tänker först; vilket raggningsknep! Men så är det naturligtvis inte.
I idrottsvärlden är det medeltiden fortfarande då det gäller detta. Det kan tyckas vara skitfånigt att det blir en sådan hets då en kille talar om öppet att han är bög. Pinsamt. Men det verkar vara så på riktigt. Extremt hetronormativt. Toppidrotten befinner sig där det övriga samhället befann sig för 20 år sedan typ.
Starkt gjort av killen att komma ut. Nu finns det en förebild. Svaret på frågan ‘var alla andra är’ kommer kanske snart.
Men.. heja Anton 🙂
..trojan i datorn på mindre än en månad.
Förra gången min dator fick System Tool var den 11 februari 2011. Då slet jag hårt med att få bort det. De beskrivningar över hur man ska göra funkade inte på min dator. Det virusprogram man rekommenderar hittade inte den dåliga filen. Jag hade bra hjälp av den trogne vännen Teeeeeby men vi lyckades inte lösa det. Men efter hans vägledning och en natts sömn vågade jag laborera lite själv i regedit. Helt plötsligt var det bara borta och jag fattade inte själv vad jag egentligen gjort för att få bort det.
Idag kom den igen, den fasansfulla masken. Valde att inte deppa ihop. Hämtade lånedator snabbt. Felsäkert läge. Körde det rekommenderade programmet Malwarebytes Antimalware vilket inte hittade något denna gången heller. Slängde ungefär femton nonsensgrejer som lagt sig på skrivbordet precis som förra gången. Googlade med lånedatorn och hittade sökvägen. In i regedit. Friskt vågat allt vunnet. Vips! Borta.. Nu vet jag ungefär vad av det jag gjorde förra gången som gjorde nytta.
Om någon behöver en närmare beskrivning av hur jag trollar bort System Tool så går det bra att mejla mig på loppan76[at]gmail[dot]com. Eller kommentera under det här inlägget. Det är nämligen inte säkert att man får bort det så lätt som det kan verka då man googlar runt på nätet. Bland annat finns det ett youtubeklipp som beskriver hur man gör och det sättet funkade inte alls för mig.
Så är det.
Det tar på krafterna.
Det gick bra på vårdcentralen. Ossian är på bättringsvägen. Bra läkare. Pratade en del krupp. Fick mig genast att känna mig som en bättre mamma. Om nu samtalet med sköterskan i morse fick mig att känna mig som en sämre. Konstaterade mest det som redan konstaterats tidigare. Att nästa gång blir det sjukhuset. Läkaren sa att Ossian sannolikt drabbats av två infektioner. Först magsjuka och sedan en förkylningsinfektion. Nog om detta.
I eftermiddag har jag haft lite tid att fixa med jobbsökande för båda sjuklingarna har varit med morsan. Kom ett litet kliv framåt. Bäddat för flera steg framåt. Sedan fick jag en uppenbarelse. En sak som jag så jättegärna skulle vilja göra. Jag brukar ju aldrig ångra saker jag gjort. Men jag kan ångra saker jag INTE gjort. Så är med facit i hand. Jag vet att jag hjar massor av utbildning men jag känner att det är en fåle jag saknar i mitt stall. Får se.
Nu hämta barn.
Jag vet inte om det är tredje gången idag jag skriver att Anton vaknade och var sjuk inatt. Detta innebar att jag också vaknade och gick upp en sväng för att sköta om honom. Det är väl ingen nyhet att jag brukar vakna på nätterna även då hela familjen är frisk och att jag då följer diverse serier som återkommer varje natt. TV11 är ett fynd. Jag vill inte kolla på kriminalserier och Arkiv X och annat läskigt. Inte heller se nyheterna om och om igen. Det ska vara lättsmälta, icke ångestframkallande program som inte kräver något av hjärnan.
På TV11 kan man numera se BB dygnet runt (nja). Så inatt var det ett gammalt BB-avsnitt som stod på tablån. Gäsp. Sedan kollade jag lite på Ola-Conny. Ullared på femman alltså. Ganska kul ibland.
Gekås i Ullared är för övrigt ett företag som lyckas peta in gratis marknadsföring både här och var. Då vi gick på stan i Norrköping i lördags sa Anton: ”Mamma vet du! I Familjen Annorlunda som är på teve, där åkte dom till ett jättestort gult hus som hette Ullared. Där gick dom och shoppade en hel dag. Fy så tråkigt! Dom vuxna tyckte att det var roligt men barnen tyckte att det var jättetråkigt.” Jag tyckte att det var en ganska rolig kommentar.
I vanliga fall brukar jag somna efter Gordon Ramsey vadhansprogramnuheter på femman. Trist är det i alla fall. I natt kollade jag dock på något som jag inte vet om jag borde ha skrattat eller gråtit till. Det var någon dokuvariant där de samlat par där mannen var otrogen hela tiden. Det var unga par där tjejerna egentligen hade kunnat lämna de där skitstövlarna till karlar men ändå envisades de med att hålla ihop med dem. Efter att de suttit i någon sorts gruppterapi där dessa män avslöjat att de haft sex med andra gick de tillbaka till sina mans- respektive kvinnohögkvarter. Där ägnade sig tjejerna åt att vara förkrossade över det deras karlar gjort mot dem. Karlarna å sin sida skattade, bråttades med varandra och var helnöjda. Hela programmet avslutades med att paren tävlade mot varandra med ett egenkomponerat cheerleadingnummer. Helt galet men uppfyller alla kriterer som räknades upp ovan. Behöver jag tillägga att det var en amerikansk produktion? Nae. Jag trodde inte det 😉
Natten som kommer ska jag försöka sova istället 😉
Lottas Dagbok 