Gray´s – det verkar som att jag har missat något trots allt

Varför har jag inte följt denna teveserien från början? Jag har sett något halvt avsnitt här och var men aldrig fastnat så att jag fortsatt kolla vecka efter vecka. Kan ha varit att jag inte gillade idén med att den där manliga doktorn var gift och samtidigt hade henne vid sidan om sitt äktenskap (för visst var det så?). Jag brukar inte gilla sånt. Har svårt att se det vackra i sådan kärlek.
Men förra veckan då jag låg och var sjuk i mina föräldrars hus så kollade jag på lite youtubeklipp och blev så sugen på att se serien från början. Det finns en box va?
Söndag – dags att ta tag i saker

Jag vet inte varför men idag mådde jag inte så bra när jag vaknade. Vet inte om det fortfarande är infektionen som spökar. Troligtvis är det så. Det rostade frukostbrödet luktade inte alls gott i min näsa i alla fall.
Idag måste vissa saker skötas. Helt enkelt. Tvättid väntar under eftermiddagen.
Ska försöka generera lite energi.
Och så var hon tillbaka

Nu mår jag bättre på riktigt. Maten slinker ner lättare även om aptiten lämnar ytterligare att önska.
Igår kväll hade vi hockeyavslutning i Hangaren. Det var trevligt. Barnen åkte i rullisar och skateboard i ramperna och åt korv och festis. Jag var ganska trött men fick en fin komplimang viskad i mitt ena öra vilken jag kan leva på ett tag. Inte fullt så ofta det händer sådant nu som förr. Kanske blev jag ännu lite friskare.
Idag har det varit hockey. Gårdagens avslutning till trots. Jag har pallat gå för fullt hela dagen. I morse var vi i Cloetta Center för Antons träning. Sedan hem för lunch. Iväg till huset för att spana in genom fönstret lite på plattorna som håller på att komma på plats. Efter det till sportaffären för att köpa en ny hockeytrunk till Anton eftersom den gamla är sönder. Sedan match mot Mjölby i C-hallen med Wilmers och Ossians lag. Ikväll blev det snabbmat från M.
Nu vila.
Fredagmorgon – fredagsdagis – fredagshälsa
Att lämna barnen i morse på fredagsdagis blev en riktig pärs. Fick stanna och vila på parkbänk två gånger på vägen dit trots att dagis är så nära att jag ser det från fönstret hemma. När jag kom hem var jag helt slut och mådde illa. Känns lite som ett bakslag men efter att ha haft helpension och heltidsservice under flera dagar och sedan slungas in i det vanliga vardagen då man måste sköta sig sjäv och andra blev nog ett lite stort steg att ta på en gång efter att ha varit så saggig som jag var. Men jag är övertygad om att nyckeln till frihet finns i kylskåpet. Tyvärr är aptiten usel. Jag kan knappt tänka på de grejerna jag har ätit under veckan som gått och jag känner inte för något annat heller egentligen. Men jag kämpar på.
Nu har jag intagit sofflocket igen. Det känns helt ok så länge jag håller mig här men det måste bli bättre så att jag orkar annat också. Igår eftermiddag kändes det ändå ganska ok. Efter en kopp oboy hoppas jag att det kommer att göra det nu också.
Jag har en del att göra idag. Ett par jobbsökargrejer. Men jag kommer att ta det lugnt. Ikväll är det lite hockeyavslutning för Wilmers lag så då ska vi till Hangaren. Ska försöka hänga med.
Nu annat. Och vila.
Jag ser ljuset
Utanför fönstret är det vår
Jag är hemma i vårt eget hem igen. Känner mig lite starkare. Inte lika snurrig längre. Det tar sig. Men känner mig inte direkt glad. Det känns som att de senaste dagarna mest flutit ihop till en grå massa. Lite melankolisk nästan men jag tror att det är övergående.
Jag sitter här själv. De små är med pappan på simskolan och de två stora ville gå hem till mormor och morfar en sväng. Det fick de så klart fast jag gärna hade velat ha dem hemma och krama dem. Men det hinns med. Jag tar vara på tiden för vila en stund istället.
En positiv sak också då. Idag pratatade jag med vår snickare om ditt å datt vilket resulterade i en liten sväng förbi nya huset för att lämna ett papper. Nu tyckte jag inte alls att väggarna såg sådär gula ut som jag tyckte förra gången jag var där. Taklisterna är ju faktiskt målade med takfärgen som är kritvit. Därav ser väggarna mörkare ut är taklisterna. Jag jämförde med färgen runt fönstren och då såg väggarna vita ut. Så det är nog som det ska.
Konstaterar slutligen att vår soffa är bättre. Och mjukare. Än den jag legat i några dagar.
Japp – det är jag och Drottning Silvia

Vet inte hur det är med Silvia men jag har ingen feber längre och halsen är bättre idag. Känner mig pigg. MEN. Tyvärr bara så länge jag ligger kvar här på soffan. Så fort jag reser mig upp känner jag mig som en flaggstång i blåsväder. Tyvärr brukar jag bli så då jag varit rejält sjuk i några dagar. Orkar inte gå in på detaljer här. Det måste bli bättre idag.
Det ser ut att vara väldigt soligt ute idag
Läs mer om Drottning Silvias hälsotillstånd HÄR.
En strålande utsikt
En vägg i mina föräldrars vardagsrum
Soffan hade gärna kunnat få vara en meter längre. Det finns sängar här i huset men de står tyvärr på övervåningen. Jag ligger kvar här i soffan. Att flytta upp på övervåningen är otänkbart. Det är alldeles för mycket snarkljud där om nätterna.
Vågar knappt säga något om hälsostatus ännu. Konstaterar bara att febern verkar vara borta. Men jag känner mig skitsvag. Hade jag inte varit vaccinerad så skulle jag ha nog ha trott att jag hade fått svininfluensan. Men utifrån symptombilden kan slutsatsen dras att det rör sig om NÅGON form av influensa.
Försöker att äta ordenligt så jag ska bli piggare. Vill hem till barnen.
Tjingaling!
Hälsning från en sjuk mamma

Usch å fy. Idag blir det då inte någon bild på mig själv.
Den här infektionen jag har går i vågor med olika symptom. Varje dag har det varit något nytt. Natten till igår hade jag 39,5 i feber. I morse då jag vaknade kände jag direkt att det var halsfluss på gång. En liten koll i spegeln bekräftade det jag redan visste. Dock har jag bara en vit liten blajja. Den gör visserligen skitont och hela halsen är självlysande röd men då det inte är mer utbrett så känner jag att det kan få läka ut själv. Jag brukar göra det då det inte är värre än så här.
Mådde sämst på förmiddagen idag. Visste redan i morse att jag var tvungen att ta mig iväg till husbygget idag för att prata med plattläggaren men kom inte iväg förrän på eftermiddagen. Då var han inte där. Upptäckte dock att det satt ett skrovligt fönster i badrummet fast det egentligen skulle ha suttit ett vanligt slätt fönster där. Men jag SKITER i det. Orkar inte bråka med de där människorna mer nu.
Efteråt åkte jag med mamma till MAXI. Korkad som jag var gick jag ur bilen och följde med in. Då höll jag på att tuppa av där. Jag känner mig svag för jag har inte ätit något på tre dagar. Har inte haft någon aptit. Men jag borde bli frisk snart. Eller..?
Jag är kvar i mina föräldrars hus. I morse tänkte jag att jag kanske skulle gå hem idag men jag orkar faktiskt inte. Det låter kanske lite märkligt att jag ligger här och är sjuk men vi bor så himla jobbigt och rörigt och det är enklast för alla att jag stannar kvar tills jag orkar göra det jag ska. Det är en förmån att kunna vara här. Precis vad man behöver då man är sjuk.
Men jag längtar efter familjen. En stor kram från mamma!
Jag bjuder på en riktigt risig bild av mig själv

Inte för att jag tror att det gör någon människa gladare. Jo kanske kan det göra mig själv lite gladare.
Men.
Jag mår jättedåligt.
Ser för bedrövligt risig ut.
Och känner mig deppig.
Så. Bilden talar sitt tydliga språk.
Usch.
Jag är sjuk
Vet inte vad det är. Det är väl barnen som har smittat mig. Mår skit helt enkelt. Det började redan igår kväll.
Nu ligger jag och vilar och hoppas på bättring. Hoppas att det går fort. Jag blir så deppig då de andra är ute och gör kul grejer och jag inte kan vara med. Längtar efter barnen men inser att jag inte skulle orka med att de klättrade på mig just nu.
Jag är i mina föräldrars hus. Jag har inte sovit på hela natten. Så fort jag stängt ögonen så har jag vaknat med ett ryck. Jag tänkte försöka vila ut nu. Det går inte så bra.
Suck.
Sweet manboy @IKANO
Var iväg till IKANO en sväng för att handla ett par grejer. Vi är bjudna på fest i morgon kväll och hoppas att Didrik ska vara kry nog. Men det ser bra ut. Vi satsar på att kunna gå.
IKANO var fullt av småtjejer. Efter att ha följt den ringlande kön genom hela övervåningen fick jag svaret på varför.
Jo. Där satt melodifestivalvinnaren Eric Saade och skrev autografer.
Dollface.
Jag fick ingenting handlat. Får åka tillbaka imorgon.
Väggarna i vårt nya hus är INTE vita
Vi tog oss ut för att kolla hur huset ser ut invändigt. Det var mitt mål i morse. Att jag skulle palla det. Vi kombinerade det med hämtning av Wilmer i skolan.
Nu var det målat invändigt. Välgjort. Som allt annat i huset.
Problem bara.
Det skulle vara vitt.
Jag lade ner mängder av energi på att det skulle bli rätt. Genomgick helvetets kval. Inte lätt att välja eftersom det inte fanns ett färgprov att uppbringa i den här staden på det husleverantörens färgleverantör rekommenderade.
Klargjorde med önskvärd tydlighet för färgkillen hur det skulle se ut. Det skulle inte vara grått. Väggen skulle inte se gul ut mot listen. Väggen skulle vara vit. Inte stockholmsvit. Utan VIT! Valde den färg som färgkillen rekommenderade utifrån min beskrivning. Asså är det något fel eller? Jag ÄR tydlig. Det vet jag.
Jag vill inte ha några ANTIKVITA väggar i mitt hus. Jag vill ha VITA. Nu är de ljusgula. Eller gräddvita. Eller nån annan jävla färg. Väggarna ser gula ut mot de stockholmsvita listerna. Jag som inte ens ville stockholmsvita lister eftersom jag tyckte att det egentligen var en för gulaktig vit nyans.
Jag tror att jag ger upp snart. Visst är det fint att få flytta in i ett helt nybyggt hus. Den möjligheten skulle jag INTE vilja byta bort. Mot något annat faktiskt. Men det hade varit bra och något hade kunnat bli rätt också. Det här med färgen går ju inte att ändra på. Pallar liksom inte börja med att måla om.
Men jag vill inte ha antikvitt. Jag vill ha VITT.
It aint over till it´s over – om vintern, hälsan, pengar, japankatastrof, hus och katt
18 mars 2011, 10:39
Filed under:
Allmänt,
Barnen,
Bilder,
Familj,
Hus och hem,
husbygge,
Husdjur,
miljö,
personligt,
samhälle,
skolan,
TV
Från köksfönstret. Till vänster syns fredagsdagis där våra barn inte är idag heller.
Snö igen. Strunt samma. Vi sitter ju bara här inne i alla fall.
Anton var feberfri på morgonen idag. Han hostar väldigt illa fortfarande och är ganska snorig men nu borde han vara skolfärdig till på måndag. Om inte så få vi söka sjukvård. Tyvärr har han missat något av de nationella proven den här veckan. Hoppas att det löser sig på något sätt.
Didrik känns lite varm i pannan men är väldigt pigg ändå. Jag har inte provat febern med termometern men jag tror inte att han har så mycket.
Ossian är också hemma eftersom det är fredag. Det finns fortfarande magsjuka på fredagsdagiset. Igår hade det varit någon som kräktes där tydligen. Usch. Nu har Ossian med all säkerhet haft den där sjukan redan för de andra dagmammebarnen är ju på fredagsdagis och det har ju varit andra barn som varit sjuka efter att ha varit där. Men han kan vara hemma i alla fall. Tänkte hämta Wilmer tidigt också.
Nu på morgonen har jag ringt och beställt ett nytt mastercard. Jag fick ett nytt förra veckan men lyckades blanda ihop koderna så jag slog in fel kod för många gånger. Känns inte bra för nu har jag inte tillgång till pengarna på kontot. Går omkring med skrynkliga tjugor som inte räcker till någonting i jackfickorna.
Tänkte försöka masa oss iväg för att ta en titt inne i vårt nya hus senare idag. Tydligen är målningen klar typ. Nu ska de börja lägga golv nästa vecka. Det närmar sig flytt.
Hörde på nyheterna i morse att de har lyckats dra fram en kabel till det där härdsmältande kärnkraftverket i Japan. Samtidigt kan man läsa om en del andra framgångar i försöken att hindra en total katastrof. Håller tummarna nu.

Vår katt kollar på Pim och Pom på tv. Pim och Pom är två små katter. Han går fram till rutan och kollar om han får vara med och leka. Det går inte så bra för honom. Inte för teverutan heller. Anton tror att Laban behöver sällskap. Kanke är det så.
Fett trött på´t – och en döfånigt uttalande av EU:s energikommissionär
17 mars 2011, 20:18
Filed under:
Allmänt,
Barnen,
Familj,
Hälsa,
Jobb och plugg,
miljö,
nyheter,
personligt,
politik,
samhälle
Ser ut som skit just nu
Usch. Ungarna är fortfarande sjuka. Måtte de bli helt friska snart. De är sådär jobbigt halvsjuka så att man inte får någon rast eller ro.
Didrik och Anton har varit med mig på Nolima och städat. Det var ett bra tag sedan det blev städat där nu eftersom jag har haft sjuka barn hemma i en månad eller mer. Det blev dubbelt så dyrt för arbetsgivaren idag för städningen tog dubbelt så lång tid som vanligt. Men den var akut.
Städningen gick under omständigheterna väl. Anton satt fint och kollade på film hela dagen. Didrik har hjälpt mig att städa. Fredrik som skulle komma och avlösa mig med barnen vid två råkade visst komma halv fyra istället. Men jag reder mig.
Stopp i toan blev det idag så rörmokaren fick komma och fixa. Tack å lov inte mitt fel. Plötsligt började det bubbla i båda toaletterna då jag höll på och städade. Och sedan var det helstopp. Kissnödig halva dagen tills rörmokaren kom.
På väg hem så hämtade vi bilen som vi lämnade in igår. Nu är den tyst och fin. Och vi är ännu fattigare.
Väl hemma väntade disk. Jag är så jäkla trött efter den här dagen så jag orkar knappt se disk. Disken väntar fortfarande.
Dock inte tröttare än att jag orkar störa mig lite på EU:s energikommisionär Günther Oettinger. Han verkar ha fastnat i de tankegångar som jag hade igår. Han nöjde sig dock inte med att sitta och flina åt sig själv framför dataskärmen som jag gjorde utan gjorde ett fint litet uttalande i egenskap av EU:s energikommissionär. Skrattar både åt honom och mig själv nu. Han talar om apokalyps och missbrukar ordet som katastroffilmsmakarna. Apokalyps har inget med undergång att göra utan betyder uppenbarelse. Apokalypsen är Uppenbarelseboken som är den sista av Bibelns böcker. Det rör sig alltså om Guds ultimata seger över ondskan. Günter kanske har tittat lite mycket på film. Möjligvis behöver han hjärntvättas lite. Som jag själv.
Nu disk.