Filed under: Allmänt, Bilder, Familj, Hus och hem, husbygge, iPhone, personligt
På bilden: Vårt vardagsrum.
Idag då det är lördag efter en vecka då jag slitit rätt bra känner jag mig RIKTIGT förbannad på det. Hyllorna har stått mitt på golvet sedan den veckan vi var på hockeylägret. Det är nästan en månad sedan.
Min plötsliga irritation på morgonkvisten beror i huvudsak på en kombination av två saker:
– Att det är asjobbigt och i princip helt omöjligt rent praktiskt att rodda ett sådant här efterblivet byggprojekt samtidigt som man ska jobba heltid och ta hand om fyra ungar.
– Att man har mage att börja snacka om att fakturera innan man ens är klar. Jag menar; vad är man värd för pengar då man utsätter en familj för detta? Byggtiden på detta huset har överskridit limit med ungefär hundra procent. Helt i onödan. Det arbete som skulle varit gjort i april är förhoppningsvis klart snart men jag betala för att det har kostat andra människor en massa pengar att de fattat dåliga beslut? För oss är det ju rent krasst så att vi kommer att få ett gott resultat men på dubbla tiden. Vill inte ens höra ordet faktura. Annat än på mitt jobb.
Funderar allvarligt på att anlita en advokat nu. En bra en, som kan förklara för dem som behöver höra det att om man bryter ett avtal så ser förutsättningarna annorlunda ut. VI borde FÅ betalt för att vi står ut med att bo denna jävla röran.
Men ehh.. ha en bra lördag!
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, iPhone, Jobb och plugg, personligt, Resor och utflykter, skolan
På bilden: Didrik har somnat.
Rubriken till detta inlägget är en typisk iPhone-mening. Alltså en ickemening. Det ska stå sista kvällen men det blir knölen för telefonen tycker att det passar bättre. Alla son har en iPhone vet vad jag menar.
Jobb hela dagen. Sedan en tur till IKANO för att fixa en present för att Ossian ska på kalas i morgon på Flygvapenmuseet. Fixade en del annat också. En kalender med stoooora rutor bland annat.
I dag då underverk skulle ske här hemma har inte mycket hänt. Möjligtvis är en ny ledstång monterad. Annars inget.
Imorgonbitti åker Wilmer på fotbollsläger i skärgården. Han och Anton sover hos mormor och morfar inatt. Det mesta av min kväll har gått åt till att packa Wilmers väskor.
I morgon kommer Fredrik hem. Han är efterlängtad.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Bilder, Familj, Hus och hem, husbygge, iPhone, personligt
På bilden: Den nakna sanningen.
Såklart försöker vi hålla rent men det är omöjligt. Det kliar i ögonen då jag sitter i soffan.
Målarna som kommer och går här hemma med start klockan sju på morgonen vet knappt vad de är här för. De spacklar och slipar för brinnande livet på det som de tror är rätt ställe. Personligen tycker jag att de kunde ha skippat gipset och hängt spacklet direkt på reglarna för väggarna består mest av spackel ändå.
Jag är skapligt irriterad på detta husbygget. Särskilt idag.
– Posted using BlogPress from my iPhone
På bilden: Jag är jäkligt trött.
Idag har Fredrik åkt till England. Så jobbigt. Fick veta i fredags att han skulle åka idag och inte på onsdag som han sagt tidigare. Det är tur att detta är den sista konferensen han åker på. Det har han lovat.
Imorse var mamma här och hjälpte mig med morgonbestyren. Sedan har jag jobbat hela dagen. Mamma och pappa har hjälpt till att lämna och hämta på diverse fotbollsträningar och mamma har fixat mat åt oss.
Anton sover hos mormor i natt. Ha mådde inte riktigt bra ikväll så han fick sova där. Han är så himla orolig för allt just nu. Jordens undergång till exempel. Eller döden. Vad som händer då man dör eller att jag ska dö. Han pratar om det varje dag. Jag mår dåligt över att han håller på sådär och att han är orolig. Han vill absolut inte sova ensam och hos mormor få han sova med sällskap hela natten. Just nu duger inte Wilmers sällskap som han brukar ha. Han kommer ner från övervåningen då Wilmer har somnat och har ont i magen. Min säng är full sn Didrik och Ossian och jag tänker slagga i soffan. Anton ville nog också sova här men det går inte. Jag har otroligt svårt att sova och sällskap förbättrar inte situationen.
Imorgon är det jobb igen. Nu ska jag hänga tvätt och sedan vila.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, iPhone, personligt, Resor och utflykter, sport
På bilden: Ossian har valt sina egna kalaskläder. Han fegade ur på kavajen sedan för han tyckte att han såg ”för mycket vuxen ut” i den.
Det har varit en väldigt fullbokad helg. Igår var det isträning och Fredrik och jag gjorde en liten tur till IKEA. Sedan försökte jag ta igen mig lite. Hade dock väldigt svårt att sova under natten till idag. Vaknade ur konstiga drömmar och låg och kollade på väderleksrapporten. Sista gången vaknade jag till spöregn vid halv sex.
På förmiddagen var Didrik och jag och kollade på Wilmers fotbollssammandrag här i Tallis. Fredrik gick dit först för han trodde att han skulle vara parkeringsvakt men det visade sig att jag kollar fel i schemat. Han for till ishallen för Antons hockeyträning med Ozzy som släptåg istället. Så kvar blev jag med en dyblöt Didrik som vår gode amerikanske vän fint hade uppmuntrat till ett dopp i en vattenpöl.
Efter sammandraget for vi hem och Wilmer gick till en kompis och lekte. Anton och Fredrik eskorterade Ossian till barnkalas på brandstationen i Ljungsbro där de alla hade kul en stund och fick massor av godis med sig hem.
Efter kalaset for Fredrik och Ossian på fotbollsträning medan vi övriga packade ihop oss för en match i Hjulsbro Antons fotbollslag. Det blev en bra match som Tallboda van med typ 11 – 3 eller så. Fick gapa lite på en av tränarna som passade på att skjuta en fotboll stenhårt på Ossian så att han blev liggande kvidande i gräset. Och inte kunde han bemöda sig att gå fram och fråga hur det gick för Ossian. Fantastisk idrottsledare.
I morgon åker Fredrik till England. Fram till i fredags trodde jag att han skulle åka på onsdag. Då kom han på att han glömt att tala om att han ska åka på måndag. Det blir en jobbig vecka.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Familj, Hus och hem, husbygge, iPhone, Jobb och plugg, personligt
I natt drömde jag en av de värsta drömmar jag drömt i hela mitt liv. Och den hade en klockren symbolik.
De som följer bloggen vet att vi just byggt hus och att det varit väldigt mycket strul med bygget under perioden från just innan vi flyttade i och fram till nu (minst). De flesta vet nog också att jag just börjat jobba. Dock är det inte så många som vet att mitt arbete är relaterat till fastigheter. Men det är det.
Tillbaka till mitt nattliv då.
I drömmen bodde Fredrik och jag i en lägenhet i ett flerfamiljshus. Det var något konstigt med huset. Typ någon förbannelse som vilade över det eller så. Jag kunde inte gå ut ur huset. Då jag försökte gå ut så var det som att en magnetisk kraft drog mig tillbaka in. Fredrik kunde gå ut och in som han ville men då jag skulle gå ut så sögs jag tillbaka. Känslan var obeskrivligt otäck och jag vet inte hur länge jag hade hållit på och kämpat för att ta mig ut innan jag faktiskt lyckades komma utanför dörren på huset. Det är den delen av drömmen jag minns bäst. Då började jag sjunga högt i sömnen så att jag väckte Fredrik. Huset försökte att dra mig tillbaka i ena armen men jag fick tag i linningen på Fredriks brallor. Samtidigt såg jag hur en stor grävmaskin grävde upp tallarna i skogen bredvid. De skulle gräva upp husförbannelsen på något sätt. Just då vaknade jag. Eller Fredrik väckte mig för att jag låg och ylade. Jag minns att jag sjöng för att jag var glad för att jag hade kommit ut ur det där huset. Då jag vaknade hade jag ont i armen som huset hade dragit i. På riktigt. Det tog en lång stund innan jag somnade om igen.
I bland är det jobbigt det där med sömnen. Men det är en annan historia.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Den här bilen rullade in klockan 08.39 imorse. Snubben skulle tydligen mura igen ett stort hål i grunden på vår carport. Han sa iofs inget själv men jag hörde ett rykte i köket.
Är i ishallen nu och då jag körde hemifrån vid kvart i elva var han fortfarande kvar.
Hmm.. blir spännande att komma hem sedan..
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt, sport
Så har ännu en vecka gått. Snabbt.
Idag då jag skulle köpa folköl på Willys tyckte kassörskan att jag skulle visa leg. Då hade jag svårt att hålla mig för skratt. Hade dock inget leg utan talade om för kassörskan att jag minsann är trettiofem år och att mitt körkort tyvärr ligger i bilen. Då bad hon om ursäkt. Ett hett tips till alla fjortosar som vill köpa folkisar. Säg att ni handlar till förtiårsfesten 
Börjar komma in i jobbet. Skönt.
Didriks fot verkar bli bättre och bättre. Nu vet vi ju att han har en fraktur. Hade vi inte fått det beskedet skulle jag ha varit fundersam men med de förutsättningar som råder så tycker jag ändå att det ser bra ut. Han är halt och så men verkar inte ha så ont.
Huset blir allt bättre men det är så fruktansvärt dammigt här. Ikväll har vi haft gäster i alla fall. Trots damm.
I helgen väntar diverse aktiviteter. Hockey, fotbollssammandrag och barnkalas. Skjutsning alltså.
Nu lite vila.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Idag är det ett år sedan jag hittade den lille blöte, nyfödde kattungen som jag sedan matade med en liten pipett en gång i timmen dygnet runt under flera dagar för att allt mer glesa ut mellanrummen mellan måltiderna så pass att jag fick sova en hel natt efter två veckor. Vägning på köksvågen varje dag.
Ett på gränsen till omöjligt uppdrag och knappt förenligt med ett normalt liv. Risken att trycka ned kattvällingen i lungorna med lunginflammation som följd var stor. Och om tiden mellan måltiderna blev för lång kunde den dö. Den var med mig överallt de första veckorna. Som den lille bebis den var.
Frustrationen var stor över hur man kunde göra så mot en kattmamma som väntar ungar. Bara ta sitt pack och flytta. Lämna henne kvar att föda sina ungar vid en dörr som var stängd. Utanför en lägenhet som var tom.
Men ägaren fick lov att ta hand om de friska kattungarna. Det såg jag till den där morgonen för ett år sedan då jag åkte till hans jobb med kattmamman och de friska kattungarna i en bur och ställde den på disken i bensinmacken där han jobbade. Den lille halvdöda fick följa med mig. Den hade aldrig klarat sig utan mig. Den hade varit död på en timme. Det är jag säker på.
Nu är han inte längre halvdöd. Idag fyller han ett år. Laban heter han och han firar sin födelsedag med surströmmingsskiva på Yrvädersvägen. Vi hoppas att han snart kommer hem till oss!
– Posted using BlogPress from my iPhone
Filed under: Allmänt, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, iPhone, Jobb och plugg, personligt
På foten alltså. Didriks. Den som vi var på akutröntgen med i söndags förmiddag och fick besked om att den var frisk. Idag ringde doktorn som vi träffade på jourcentralen och sa att ett ben uppe på foten är helt av. De hade haft hans plåtar uppe på något möte tydligen. Men man gör inget med frakturen utan det ska läka helt på sex veckor.
Idag har det varit en massa jobb. Det är så dagarna ser ut nu.
Ikväll har vi varit i Sörping vilket vi brukar vara någon kväll vid denna tiden på året. Fredriks jobb bjuder.
Här hemma får jag panik av allt slipdamm. Jag blir verkligen provocerad på riktigt. Det känns som grus i ögonen efter fem minuter i soffan. Sängen är inte att tänka på. Fy.
Nu dusch. God natt.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Tre hockeyträningar, ett ledarmöte, en förmiddag på akutröntgen, trevliga gäster för grillvinochcheescake och en fotbollsträning. Tja, fel ordning men ungefär så.
Nu jobb.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Lottas Dagbok 