I dag brakar det loss! Anton är med såklart. I år tror jag dock att kameran får vara hemma för jag har för mycket annat att släpa på. En favorit i repris från förra året kommer här..
På bilden ovan: Bandylycka…
Jag är utmanad av trebarnsmamman. Sju saker om en själv. Jag har valt ett axplock knasiga saker;
- På den `gamla goda tiden´ då jag `gick ut´ typ.. tre gånger i veckan var det ALLTID någon som kom fram och sa att jag såg ut som Nina Persson I The Cardigans. Detta är något som för mig är helt obegripligt (men lite kul för jag brukade säga att hon var min syrra. Jag heter ju också Persson så om de inte trodde mig så kunde jag visa leg 😉 ) Det måste ha varit något med håret…
- Jag har delat en kanelbulle med Kranken från PS sista sommaren. (Roberto Jelinek hette han tror jag. Alla över trettio minns.) Jag var typ.. tretton..
- Jag har gjort en plastikoperation. (Pytteliten)
- Jag har aldrig flygit och åkte tåg för första gången när jag gick i åttan. Min pappa gillar volvobilar och vi hade nog minst sju under tiden som jag bodde hemma och sedan har han haft lika många till (men nu har han av någon anledning bytt till Merca) så det fanns ingen anledning till att resa på annat sätt .. Flygningen har jag lyckats slingra mig från hittills men det kommer inte att hålla för evigt.
- Jag har varit gravid i nästan 168 veckor och ammat i 50 månader (still going..)
- Jag har pluggat vid fem olika universitet och en högskola utan att komma fram till examen.
- Jag har skrivit under annat namn än mitt.
Utmanar alla som känner sig (ut)manade.. 😉
Jag måste bara kommentera en liten tanke som flög genom mitt huvud när jag satt och kollade på `min´ (i alla fall) platta tv (med urkass bild) på sjukhuset igår. Det handlar om politiker (så du får blunda nu Maria om du hittat hit trots rubriken 😉 )
Per Nuder (Görans sidekick under ett antal år, finansminister på slutet, ni vet?) blev intervjuad av Malou von Sievers i tv4-programmet Efter tio. Utan att lägga några direkt politiska värderingar i detta skulle jag vilja säga att jag upplevt Nuder som en riktigt trist typ tidigare. En vithårig slipsnisse som varken sagt bu eller bä egentligen. Eller det är just det.. att det kanske han har gjort egentligen men framstått som så trist och okarismatisk att man liksom stängt av öronen innan man satt på dem. Men nu satt han där i fåtöljen hos Malou och var `sig själv´ i egenskap av författare av en bok som i och för sig handlade om politik och Göran Persson men talande utifrån sig själv och varande sig själ helt enkelt. Plötsligt framstod han som intressant, sympatisk, mänsklig och trevlig. Jag vet att jag funderat på liknande sätt tidigare med andra politiker som avslutat sin politiska karriär för att `sitta i morgonsoffan´ med nya projekt. Då tänker jag som så.. att de borde skriva `boken´ innan de satsar på politiken. Det skulle öka möjligheterna till en framgågsrik politisk karriär. Utifrån det perspektivet skulle chansen vara större att folk lyssnar på vad man säger som politiker eftersom det finns en positiv grundinställning till ens person (eller kanske tvärt om iofs.. om man vänder på kakan).
Nu krånglar kräk&bajs-paketet…
Anton är på bättringsvägen men nu har bebisen fått feber. Trots att jag haft febriga små bebisar tidigare så känner jag mig lite.. osäker.. Eller egentligen är jag väl inte direkt osäker på vad jag ska göra men han är så liten och skör. Lite obehagligt är det allt. Men visst har inte RS-säsongen startat ännu va´? Febertermometern är försvunnen också så jag har fått skicka mor till Apoteket för att skaffa en ny. Logistikboken ryser nog ihjäl snart av isen som jag lagt den på idag 😉 Men med två sjuka ungar är det mig aningen övermäktigt.. Bebisen ligger rakt över magen på mig som ett säkerhetsbälte så jag kommer inte från soffan. Knäpper jag upp så vrålar han så att trumhinnorna slår ihop mellan ögonen på oss övriga (dvs Anton och undertecknad). Han verkar i alla fall gilla att suga på napp nu.. Det gillar vi!
Nu börjar slutet av månaden att närma sig då räkningarna ska betalas och det är ju som vanligt inte utan att man funderar över huruvida pengarna ska räcka till eller inte.
Jag hittade ett litet test här. Jag fick följande resultat: ”Du har en sund och vettig inställning till pengar – grattis! Fortsätt så.” Hmm.. det är möjligt att det stämmer att jag har det men det hjälper tydligen inte pengarna att räcka bättre. Jag skulle så gärna vilja ha gott om flis men uppenbarligen räcker det inte att vara sund och vettig i sitt förhållande till dem och att det rasar in en slant varje månad…
Nu ska ju barnen ha vinterkläder och skor och allt annat som hör vintern till. Fredrik tog sönder sina sista brallor i morse så han höll på att få gå byxlös till jobbet.. Måste bli ett par nya där. Mina `behövanden´ får nog vänta ytterligare en månad. Jag kan nog tänka mig att vänta ett år till med att gå och klippa mig (det var två år sedan sist) men jag pallar inte trasiga skor för fötterna blir så jäkla blöta och jag hatar att frysa..
Om man funderar på det ett slag så är vi nog ganska ekonomiska här (vi måste ju) åtminstone med avseende på vissa saker. Just det där med håret är en sådan sak. Jag går ju som sagt aldrig och klipper mig. Boysen har långt hår som kanske klipps någon gång om året eller så. Fredrik kör trimmerfilla. Vi köper aldrig kläder till oss själva och barnen ärver ju av varandra och morsan kommer med lite grejjer ibland. Fredriks mamma handlar på Ullared och har påsar med sig ibland. Dyr mat är sällsynt. Dessutom handlar mamma mat och blöjor då och då.
Frågan är då vart pengarna tar vägen…
..lägger upp samma bild (pekar neråt) två gånger och inte upptäcker det förrän efter ett och ett halvt dygn trots att du har läst dina egna blogginlägg femtielva gånger…
(Klipper bort en nu..)
Wilmer med Ossian tio dagar gammal.
Syskonbilder från mars 2006.
En fantastiskt fin helkroppsbody från Småfolk fick `little D´ av mormor och moster Stina i present. Så här snygg kan man vara i den:
Morgonens `photoshoot´ bjöd också på dessa vackra ögon:
Lottas Dagbok 