Torsdagsreflektion – Didrik fem månader

Denna veckas torsdagsreflektion representeras av Didrik, fem månader gammal just i dag. Bilden är tagen idag på morgonen. Utan blixt vilket inte är så lätt med en rörlig bebis. Didrik skulle kunna vara min ‘reflektion’ varje vecka egentligen för han ‘hänger’ med mig mest hela tiden. Det kanske skulle bli lite tjatigt dock. Men just i dag när han blir fem månader och jag har en extra stressig dag får det bli en kombination av femmånadersbildern och torsdagsreflektionen. Didrik är frisk från sin feber nu vilken han haft ett par dagar.

Nyfödd
En månad
Två månader
Tre månader
Fyra månader
Morgonstress
Nu skulle jag lagt ut min torsdagsreflektion egentligen men det få vänta till ikväll. Det tog för lång tid att rensa bort gelén från filtret i torktumlaren efter gårdagens blöjtvätt.
I dag blir det jobb på Nolima och simskola. Bråttom nu!
Tjing!
Hur trevligt blir det egentligen då man tvättar en blöja i tvättmaskinen?
Det kan jag berätta. Extra mycket just idag. Det har hänt förut så jag visste innan också att hela tvätten och tvättmaskinen blir full med små vita gelékluttar men det var nog sex år sedan det hände senast. Dock var det inte jag som lade in den i maskinen. I och för sig var det ingen annan som gjorde det med flit heller. (Hur mycket oförsiktighet behövs för att det ska bli tillräckligt nära ‘med flit’?) Allra längst inne i maskinen tillsammans med ett par jeans med ett par kallingar som såg ut att vara inslängda i maskinen utan vidare anbick satt den. Den vägde nog ett kilo. Minst. I alla fal snurrar den mörka tvätten sin andra runda nu. Utan blöja denna gång.
I dag har jag tre (och ett halvt) uppdrag
- Makrokursen – orienterande genomgång av nyanländ litteratur
- CV (-fiii fan. vad har jag gjort?)
- Pedagogikuppsats (-asså.. tipsa mig om ett bra ämne innan jag ger upp..)
Det där ‘halva’ är den där telefonen som ska fixas..
På morgonen tog jag en uppfriskande (?) prommis för att lämna barnen med påföljande frull tillagad av morsan. I dag var det Wilmer som ville gå. Annars är det alltid ett jäkla tjat om bilen om jag bestämt att vi ska promenera. Egentligen orkade jag inte gå idag. Jag får nästan inte upp ögonen på mornarna nu. Man skulle kunna tro att jag fått klister i dem. Men det är ju nyttigt att röra sig (eller?) så man kan ju knappast säga nej till barnen om de vill motionera (eller?). Hur som helst är det mycket lättare att promenera när Wilmer (son of the d****?) får ha sin sparkcykel så att han kan leka att jag är en bil och han är en motorcykel samtidigt som vi går (och jag slipper gå genom hela samhället med honom tjurande och skrikande att han hatar mig och att jag är en bajskorv och en tjocksmock tjugo meter bakom mig).

Låt den rätta komma hit – helst i ett paket med posten
Min gamla Samsung skriker mig i örat hela tiden (‘Ja´vill dö! Ja´vill dö! Låt mig vila i frid!!’) och samtalen går inte fram utan hamnar hos telefonsvararen. Ut med det gamla och in med det nya! Vilket det nu blir. Återkommer om detta…
Vardagen kryper sig in under huden
Nu är det bara så tråkigt. Februari. Smaka på ordet.. det låter som en blandning av ‘feber’ och ‘faan jag vetinteva´’. Det är tur att Ossian fyller år snart så att något lyser upp tillvaron lite. Detta är hans månad så jag ska inte säga fler osnälla saker om den.
Dagarna bara rullar på och man ‘överlever’. Lämnar barnen på morgonen. En snart-treåring som skriker och vill äta en second breakfast och skriker igen och vill inte klä på sig och skriker igen och vill inte gå till dagmamman. En femåring som hamnat i en försenad oralperiod och bara vill bita på (och sönder) prylar och slicka på allt (sin bebislillebror till exempel) och suger på tummen helt plötsligt. En sjuåring som är olydig (!!). Men jag är så glad för dem alla så klart.
Hjärnan skriker efter intellektuella samtal. I bakgrunden skvalar tv:n med Oprah som låtsas att hon inte förstår hur aktiemaknaden fungerar.
Nya skolböcker. Dyra skolböcker. Tentor. Uppsatser. Betyg. Jobb. Trist.
Äta mat. Stå upp och äta för bebisen skriker. Amma.
Sova. Sängen full av barn. Tänk om den varit lite större. Ont i ryggen. Amma. Dags att börja smaka gröt snart! Februari. Tråkigt.
Imorgon. En ny dag. Igen…
Bra karl (hmm.. dam) reder sig själv
Nuförtiden finns det företag där man kan få egna böcker upptryckta. Kanske är det det enda sättet för oss normalbegåvade att bli publicerade 😉 Jag har läst om flera bloggare som valt att låta trycka sina bloggar.
Hmm.. undrar om jag ska välja min rumsrena blogg eller om jag ska plocka fram den hemliga som avslöjar allt.. Den senare skulle nog sälja bättre 😉 Eftersom böckerna så dyra så behöver man nog något smaskigt att locka med 🙂 *beställningar kan lämnas i kommentarsfältet 😉 *
Didrik i Po.P och 10-gruppen
Nu tycker jag att det börjar se trist ut här så jag hänger ut bebisen lite. Han har på sig lyxiga julklappskläder.
