Gränsliden 126. Köket 0902010 kl 17.
”Mamma.. om jag gör såhär med överläppen, lovar du att inte hänga ut mig med bild på när jag kladdar med maten då?”
Gröt var inte populärt. Jag tror inte han svalde en enda sked…
Eller nåja.. jag gjorde det igår. Innan bebisen insjuknade. Det kommer nog att ta ett tag att lära sig detta. Men jag tycker jag kan menyerna bättre på denna redan är jag kunde på min gamla Samsung (men det betyder ju egentligen inget)..
Den här är tagen utan blixt i dagsljus precis innanför fönstret. Jag knäppte innan jag kollat på några inställningar så den är väl inte av någon superkvalitet. Han ser livädd ut och det beror på lampan han får rakt i ögonen innan kameran tar bilden (lampan som för övrigt av någon anledning får mig att tänka på filmer om andra världskriget och vilken jag vet går att stänga av). Ja, ja.. han är i alla fall söt. Bättre bilder kommer när jag har övat lite.
I remember way back, way back when
I said I never wanna see your face again
‘Cause you were loving, yes, you were loving somebody else
And I knew, oh yes, I knew I couldn’t control myself
And now they bring you back into my life again
And so I put on a face just like your friends
But I think you know, oh yes, you know what’s going on
‘Cause the feelings in me, oh yes, in me are burning strong
But I will never be your stepping stone
Take it all or leave me alone
I will never be your stepping stone
I’m standing upright on my own
You used to call me up from time to time
And it would be so hard for me not to cross the line
The words of love lay on my lips just like a curse
And I knew, oh yes, I knew they’d only make it worse
And now you have the nerve to play along
Just like the maestro beats in your song
You get your kicks you get your kicks from playing me
And the less you give, the more I want so foolishly
But I will never be your stepping stone
Take it all or leave me alone
I will never be your stepping stone
I’m standing upright on my own
– Duffy & Steve Booker
Jag vet att jag dissat henne förut. Det är glömt och förlåtet. Åtmistone för tillfället.
Läs Lisa Magnussons krönika om polisen här!
Amen
Jag har två utmaningar som ligger och gror nu.
Den ena handlar om ovanor, och jag funderar på vad jag skall våga aktualisera utan att det blir självuppfyllande profetsior 😉 Jag slipar på den lite..
Den anadra går ut på att man ska skriva tio sanningar om sig själv som inte läsarna vet om. Kan bli svårt. Alltid finns det någon liten läsare där ute som vet 🙂 Nae.. skämt å sido. Jag slipar på den också.
Båda kommer från Trebarnsmamman!
Jag har ingen aning om vad detta egentligen handlar om. Jag såg det först nu och det verkar vara något stockholmskt men jag kan inte låta bli att kommentera det ändå.
Personligen skulle jag aldrig kunna lägga min soppåse på det där berget som ligger i trappuppgången. Varför gör man så egentligen? Det är precis som att lägga en bajsblöja bland i hushållssoppåsen som man vet inte kommer att vara full och bäras ut nästa dag och gå där i stanken och vänta. Jag antar att det är någon sorts stöd till sopåkarna. Men finns det inte gränser för vad man står ut med. Jag vet att strejker till viss del handlar om att mäta hur viktig en viss insats är (‘Nu ska ni minsann få se hur det blir då vi slutar göra vårt jobb!’) men inte kan det väl vara värt att bo i det där snusket.
Dessutom blir det tydigt hur känsligt systemet är. Det blir totalt kaos när sopgubbarna slutar arbeta…
Pappers-Corren reder ut begreppen idag;
En smörgås består av ett lager bröd. Den äts från tallrik med hjälp av bestick. Den är kall.
En macka är dubbel och ska kunna ätas med en hand. Mackan ska kunna stoppas i en ryggsäck och den kan vara antingen varm eller kall. Den ska kunna ersätt en lunch.
Så det så.
Ursäkta men har vi inte fått nog av sådant här nu? Jag tycker synd om alla bra poliser som dras ned i skiten av dessa rötägg. Man kan ju undra vad som är felet. Visserligen är ju ämnet hett nu efter det som inträffat nere i skåne och media är hungriga på mer, men förhoppningsvis gräver man fram så pass mycket att det kan tvinga fram någon typ av förändring någonstans. För det verkar ju behövas. Och varför i hela friden läggs alla utredningar ned?
Är det någon som vågar sig på en gissning? Vad ska detta bli?
Tyvärr finns inga prispengar men vad gör det när man har chansen att få äran att gissa rätt 😉
Lottas Dagbok 
