Jag har börjat vänta på den stora krisen. Nåja.. kanske lite för tidigt ännu. Men det kan inte vara fel att vara väl förberedd. Jag brukar ju vara det ibland. Å andra sidan så läste jag någonstans om det här med (40-års)kriser igår.. att de ofta har att göra med att man har uppnått de flesta av sina mål i livet (hus, barn, bra jobb och sånt) och inte har något direkt att kämpa mot längre (och att det numera ofta handlar om 30-årskriser eftersom man ofta uppnår ‘alla sina mål’ tidigare nu än förr). Kanske är det så. Vad vet jag. Egentligen.
Men så läste jag ledaren (Marika Formgren) i Corren i morse: ”22-åringar är generellt snyggare än 35-åringar, och festar ofta mer. 35-åringar har har å andra sidan oftast tryggare försörjning, stadigare relationer, färdig utbildning och mer livserfarenhet än 22-åringar. Så trots att 22-åringen är snyggare har 35-åringen ett mer avslappnat förhållande till den egna kroppen och mer pengar att festa för.” So.. where does this leave me?
Slutsats (preliminär ) : Kris: Ja! Typ: Okänd. Dock ej traditionell.
Igår
- fint väder
- båt
- grill med familjen Frall (tack för trevligt sällskap som vanligt!)
Idag
- dugga 9 – 12 på Yris med Diiiidrik
- bååååt – fixande av fönster och puts å tvätt
Imorn
- bååååt – jubb
(hmm.. vet inte om den här bloggen är döende eller bara lite sjuk för tillfället…)
Hur glad är inte jag då 🙂 ? Nu när jag äntligen lyckas blogga från mobilen.
Eftersom jag drack kaffe i (går)kväll så är jag vaken i natt. Eftersom jag har sett alla gamla avsnitt av Ally Mc Beal (tv4 02.00 typ) så känns det ganska ointressant att kolla på det. Då kan det lätt bli en liten blogg 😀
I dag då jag städade så gick jag på lite extra med trasan. Jag gned och vände och vred. I hallen stod min gamla pall. Med betoning på gammal om man sätter det hela i förhållande till min ålder. Och att det handlar om en pall. Det är min farfar som har byggt den. Han är borta sedan många år. Han gick bort då han var.. 77 tror jag.. och han skulle ha fyllt hundra år i år för han var född 1909. Farmor och farfar bodde i Arbrå i Hälsingland. Vi har bott i Östergötland under hela min uppväxt.
På underidan av min pall kan man se följande textrader:

Jag tycker att det är rättså charmigt att bokstäverna är så svarta och fina efter så många år. Tjugosex år gamla bokstäver. Det måste ha varit en bra penna han hade att skriva med 😉
Jag minns den där dagen han byggde den. Jag hade beställt en pall. Det skulle vara ‘en trebent pall fast med fyra ben’. Min syrra ville ha en trägubbe. Farfar svarvade en. Hon döpte den till Marängen och målade den röd…
Idag har jag städat. Och städat. Och städat. För att jag och de andra medlemmarna i det här hushållet ska stå ut här hemma. Det var just det jag inte gjorde längre. Stod ut alltså. Så nu pågår ett stort städprojekt. Så det så.
Jag hatar snusk. Det är ungefär det västa jag vet.
Corren har spanat in skoltoaletter.
När jag gick på högstadiet fanns det en toa i källaren, just utanför uppehållsrummet, som överhuvudtaget inte gick att sätta sin fot på för den stank så jävligt. Det måste varit något fel på avloppet för i bland stank hela skolan på grund av den där toan. I åttan stank det i mitt skåp också så att jag inte ens kunde ha mina böcker och kläder där. Nu så här tjugo år senare så fattar jag inte hur jag kunde acceptera att det var så. Fy fan.
Att lärarnas toaletter har både doftspray och handsprit (se artikel) orkar jag inte ens kommentera.








