Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, musik, personligt, samhälle
Två saker denna morgon.
Jag vaknade väldigt tidigt i morse. Jag brukar göra det på lördagar. Klockan var fem. Det är inte första gången jag kollar på dubbelavsnitt av Dr Phil en lördagmorgon 
Tycka vad man vill om Dr Phil men i ett och annat avseende är han en klok man. Jag minns att han provocerade skiten ur mig för en sisådär tio, femton år sedan då han dök upp hos Oprah. Med lite mer livserfarenhet i bagaget har min uppfattning om honom förändrats.
Det första av dagens två avsnitt handlade om män som misshandlar kvinnor. Män som har bristande impulskontroll. Som skyller ifrån sig och framstår som allmänt dumma. I synnerhet då de hamnat i Dr Phils stora fåtölj Och jag blev så jävla förbannad så har kommer ett amatörpsykologiskt utlåtande: Män(niskor) som misshandlar saknar förmåga att kontrollera sina reaktioner. Jag kan se två alternativa anledningar till detta.
Antingen är det något fel på dem helt enkelt. De har någon form av begåvningshandikapp som gör att de inte förmår förstå att de gör någon annan illa och att de själva framstår som allmänt korkade. De är därmed även på grund av biologiska förutsättnignar förhindrade att kontrollera sina impulser. Därmed är de befriade från ansvar från sina handlingar och borde sättas i förvar. Övervakning på livstid. Eller så får de lära sig mekaniskt att kontrollera sig. Om det går. Troligtvis inte.
Alternativ två är att det någonstans har brustit i fostran. De misshandlande människorna har inte fått lära sig att hantera sina impulser. Någon som burit ansvar för dem från början har brustit i ansvar. Eller så har något annat i det sociala kring människan blivit fel. Någon eller några har missat mycket viktiga saker. Och man kan fundera på vem eller vilka som bär huvudansvaret.
Ett tredje alternativ iofs; som kanske är det troligaste, är att problematiken är en fläta av biologiska och soociala faktorer. Men hur man än vänder och vrider på det så hamnar de flesta förklaringar i någon av de två kategorierna ovan. Nog om detta.
Kanske blir det en lite konstig mix i detta inlägg men jag vill dementera ett rykte här. Då jag kom till barnens fredagsdagis frågade deras fröken om vi, alltså jag och Fredrik, ska separera. Det var någon fröken på en annan avdelning som sagt att det var så. Jag tyckte att det var bra att hon frågade rent ut. Dock blir jag ganska sne då de går och snackar en massa sådant på dagiset. Råder det minsta tvivel så ska de väl ställa frågan till oss innan de snackar runt? Herreguu, jag vet ju knappt vad folket som jobbar där heter.
Separationsryktena dementeras å det bestämdaste. Dock kan jag inte låta bli att fundera på var de kommer ifrån. Säkert finns det en och annan som läser här som förstår varför jag funderar på detta 😉 Jag har dock lärt mig att ta struntprat med jämnmod. Finns det någon därute som går och hoppas på någon av oss två så måste jag tyvärr besvika er 😉
Nu fiolkonsert i biblioteket!
Tjing!
Vaknar till ett nytt Sverige. Ett land som valt att släppa in det lortiga patrasket i de fina salongerna. Täcket är tungt denna morgon.
Jag gillar att vara svensk. Jag är glad att leva i ett land där de flesta människor ändå har det bra (och visst finns det invändningar mot det men jag väljer ändå att konstatera att förutsättningarna är goda att få ett bra liv i vårt land). De politiska partierna som sitter i riksdagen har alla för avsikt att att alla människor ska ha det bra (om än med olika idéer om hur detta skall ske). Man kan rösta rödgrönt eller på Alliansen. Whatever. I detta avseende saknar det helt betydelse.
I dag är jag dock lite sorgsen. Anledningen är att jag är besviken. Jag som alltid har gillat att vara svensk har kommit till insikten att en ganska stor procentandel av mitt folk inte kan vara särskilt smarta. Jag gillar inte känslan ty jag är inte den som brukar sparka nedåt men tyvärr har 5,6% av mitt folk valt att slösa bort den enda möjlighet de har till att påverka landets politik på fyra år på ett populistiskt parti som helt saknar god människosyn, ideolgi och utrikespolitik.
Jag vill alltid se det goda i människor. Här ser jag inget gott. Den enda ursäkt jag kan hitta till att lägga sin röst på detta parti (och fortfarande trots allt vara en människa vari något gott är att finna) är att man är korkad. Eller lurad. Bittert konstaterar jag att det måste vara så.
För hur är det annars möjligt? Hur? Att Sverigedemokraterna, denna äckliga finne på den svenska politikens näsa, lyckats att lura så många? Tror dom att någonting alls kommer att bli bättre nu?
Lotta funderar.
SVT zoomar Fredrik Reinfeldt fälla en tår under vigseln i Storkyrkan i Stockholm. 1 – 0 till Alliansen.
SVT zoomar Maria Wetterstrand under bröllopsmiddagen i en illasittande klänning med armbågarna på bordet. 2 – 0 till Alliansen.
Förra veckans opinionsundersökningar visade fö ett statistiskt säkerställbart försprång för.. Alliansen.
Själv slog jag tidernas läsarrekord under bröllopshelgen på det här inlägget. På något sätt hade jag lyckats bli rankad som nummer ett på google bildsök om man sökte på Prins Daniel. Det var många som gjorde det. Kan man säga.
..på om denna dom egentligen är rimlig..
För om hon inte handlade i god tro så hade det ju funnits andra sätt att bli av med oönskade träd på. Särskilt då de med stora delar står på ens egen tomt 😉
Egentligen har jag inte tid att hänga här men jag var tvungen att ta del av lite nutid på en lättillgänglig sajt 😉
Naturligtvis blev jag uppretad. Som alltid.
Sverigedemokraterna har hängt ut en massa folk på en blogg (en pinsam rackare som jag inte länkar till) vilka var högljudda under ett torgmöte som partiet hade i Landskrona. Bland annat en sexårig flicka som de menade ‘visade avsky för demokrati’. Bloggen länkar även till en ‘fantastisk fotograf’ som ‘satt ihop ett ark av människor som gör Landskrona till ett åtlöje’.
Utan att göra någon värdering av detta partis huvudsakliga politiska budskap över huvud taget kan man fråga sig; vem är det egentligen som påverkar de demokratiska förutsättningarna?
Är det en sexårig flicka, hennes pappa och en hög med andra som höjer sina röster mot något som de inte gillar?
Eller är det företrädarna för detta politiska parti som fotograferar människor, bland annat minderåriga, och hänger ut dem och skriver ned dem på internet? Och därefter även försvarar detta med ett hotfullt; ”då kanske föräldrarna tänker till nästa gång”. Underförstått; ‘oj, oj, håll er hemma då vi pratar om ni inte gillar det vi säger för annars kanske ni får era liv förstörda genom att bli uthängda på nätet!! ‘ I sann förtryckaranda.
En demokratins väktare?
Vi har inte fått respons på vår uppsats och det verkar inte hända mycket där. Dock står det utanför min förmåga att påverka nu så jag får ägna mig åt annat. Peddauppsatsen väntar men jag har svårt att svänga om mot den nu när vi har har jobbat så intensivt med ekonomistyrningsuppsatsen och inte är ute på andra sidan ännu. Så att säga. Jag har till och med suttit i solen en stund. Med helt rent samvete.
Så jag surfar in på arbetsförmedlingens hemsida. Något vettigt måste jag göra, tänker jag. Jobb behöver jag ha nu så varför inte börja på folkets förmedling. Klickar på fliken ‘Skriv in dig’. Läser. Och får intrycket att jobb inte är vad de tycker att jag ska ha. De tycker att jag ska ha bidrag av olika slag.
Är det någon som vill ha denna biogasanläggning som granne? Jag har startat en grupp. Gå med!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt, samhälle, skolan, teknik
Wilmer och Trulle
Trulle bor i skolan men han tycker om att göra besök hemma hos sina vänner. Just nu är han hemma hos oss. Ikväll ska han få cykla till simskolan. Wilmers uppgift är att skriva om deras gemenamma äventyr i Trulleboken.
I går var vi hos bilreparatören med vår bil för att visa upp alla fel som är på den. Han sa till oss att vi skulle börja med att byta däck Det ska jag fixa idag för pappa har köpt nya däck som vi ska få monterade. Den artonde har vår bil fått tid på meckarstället. Nu idagarna kommer nog vår nya regskylt också.
Med en svag koppling till ovanstående; igår var jag på möte i skolan i egenskap av representant för föräldrarna i området som har dagbarnvårdare som barnomsorgsalternativ. Det var ett intressant möte. Den nya rektorn är faktiskt bra måste jag säga. Hon genomför åtgärder på ett sätt som man många gånger borde genomfört åtgärder på då det gäller skola och barnomsorg. Tyvärr får en del familjer inte sina förstahandsval av barnomsorgsalternativ på grund av det, men i bland är prioriteringar ändå nödvändiga. Kanske återkommer till detta.
På mötet diskuterades även ‘problemet’ med fotografering och sociala medier. Detta med anledning av att man snart kommer att genomföra ett jippo med korvgrillning och grejer där alla barn från förskolorna i området kommer att delta och troligtvis en massa föräldrar som kommer att fotografera. Förskolans dag. Diskussionen gled in på andra spekter av sociala medier och i synnerhet bloggande. Då var det en tjej som berättade att hon hade en väninna som blivit av med sin sjukskrivning på grund av sitt bloggande. Det var någon handläggare på försäkringskassan som hade tyckt att hon orkade lite för mycket efter att ha läst på bloggen 😉 Så kan det gå. (…och jag känner att jag är så glad att jag inte har något att dölja.. mer än att jag kör omkring på vinterdäcken fast vi snart är i mitten av maj, men den smällen kan jag ta ifall det är någon polis som läser här och vill sätta dit mig för det..)
Hmm.. en sak som stör mig lite också; vår tomt som vi faktiskt äger nu används som deponi för fyllmaterial och parkeringspalats för en grävmaskin för tillfället. En bekant till oss som har ganska bra koll på det mesta hade uppmärksammat detta och tyckte att vi skulle ta kontakt med den aktuelle (blivande) grannen och meddela att vi kommer att ta ut hyra för att han använder vår tomt som avlastning. Jag kommer troligtvis inte att göra så för det skulle inte vara någon bra start för det nya grannskapet. Särskilt eftersom vi kommer att ha en samfällighet sedan. Men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på det.
Nu är det dags att återgå till slutspurt inför pm3.
Inte för att jag vill röra om i någon gryta eller så.. men jag tycker att en viss kategori frågor kanske behöver nyanseras en aning. Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva om det. Det blir bara fel. Jag nöjer mig med att konstatera att det finns många pappor som är bra. Jag vill verkligen inte bli osams med någon av dem.
Amanda Widell tycker såhär. Och Sanna Lundell tycker såhär. De får en hel del del kritik. Jag kan inte låta bli att småle lite åt vissa präktiga, självgoda och tunnelseende kommentarer de får från människor som ser vissa saker som ‘en självklarhet’ osv. Och mammor som ‘verkligen inte tycker att en man som arbetar på dagarna ska behöva gå upp på natten’. Jag undrar vad en man som tycker att den som jobbar utanför hemmet ska gå upp och ta hand om barn på natten skulle göra om han fick barn med en kvinna som har den inställningen. Kanske är det ena en produkt av det andra och det andra en produkt av det första s a s 😉 Sorgligt i så fall.
Personligen tycker jag att det är bra att belysa tillrättavisande mammor och pappor med fina ursäkter även från detta perpektiv. Även om det bara är ett fenomen som förekommer i vissa fall..
Vad gör du just nu?
Många är vi som svarar på frågan en eller flera gånger varje dag. Vad gör du just nu?
Många är även de som inte gör det. Som inte har tagit ställning, inte reflekterat över den eller av olika anledningar helt enkelt valt bort att göra det.
Jag kan tänka mig en hel del anledningar till att man inte finns i boken. Det kan var att man har bristande datakunskaper, har ett jobb som tar väldigt mycket tid och som inte ger tillgång till skärm, att man tillhör en generation där de flesta ev ens vänner inte finns i boken osv. Dessa anledningar kan relateras till ickemotivation. Dock är ingen av dem egentligen ett hinder om man verkligen vill. Man kan ju finnas där utan att vara särskilt aktiv. Som jag själv var tidigare.
Den grupp som jag tänkte fokusera på i detta inlägg är de som faktiskt tagit ställning och valt att inte finnas på facebook trots att man har kunskap, tid och skärmtid och så vidare. I denna grupp finns naturligtvis vidare grupperingar och jag inbillar mig att man finner en (om än kanske liten) gruppering här. Och då tänker jag på dem som har saker att dölja. De som försöker att upprätthålla ett dubbelliv som lever i olika verkligheter, som har olika approach i olika sammanhang. De som troligtvis har en ständig inre spänning eller rädsla för att dessa olika verkligheter ska råka krocka med varandra i något sammanhang. Ja.. ni fattar, men jag ska utveckla mig ytterligare.
De kommunikationer vi har att frossa i idag framstår som ett smörgåsbord av möjligheter för en person som exempelvis vill ha, i förhållande till sitt civilstånd, ickelegitima kontakter. Att snabbt slänga iväg ett sms eller ett mejl hit eller dit är både enkelt och svårupptäckt. Det är skillnad mot tidigare då inte dessa kommunikationsmetoder fanns. Då barriärerna var mer svårgenomträngliga och även den benägne kanske tvingades avstå.
Som genom ett av evolutionen utvecklat fenomen har facebook dykt upp. En motreaktion utifrån denna smala evolutionsanalogi. Till en början trevande men som genom en explosion fanns väldigt många människor där. På facebook är det mycket svårt att upprätthålla ett eventuellt dubbelliv. Alla invigda förstår vad jag menar. Tänk själv en person som lever i ett förhållande. Kanske har barn. Osv. Ja, i alla fall lever ett liv där det är djupt förknippat med skam att göra snedsteg. Personen har andra signifikanta som inte vet om varandra. Personen i fråga och dessa olika personer har troligtvis vissa.. diskurser.
Vilken mupp som helst kan räkna ut vad som skulle inträffa om denna person startade ett konto på fejjan. Vänförfrågningarna skulle börja trilla in från höger och vänster och katastrofen skulle vara ett faktum 😉 Trots att man kan låsa det mesta, ja i princip allt, från utomstående på facebook så kommer dina satements och kommentarer alltid att synas för dem som du accepterat som dina vänner. Så egentligen är inte synlighetsargumentet giltigt alls efter som man kan stänga allt från allmän insyn. Det enda argument i denna kategori som håller är att man inte vill att de man har accepterat som sina vänner inte ska ha tillgång till de kommentarer som de andra vännerna lämnar på eventuella statements (..svar på frågan Vad gör du just nu?)
Det kommer med all säkerhet bli allt svårare för denna grupp bedragare att finna argument som folk verkligen köper, för att inte finnas på facebook. Så om den ökade tillgången på kommunikationsmedel bidragit till en hel del ont så.. ska det i all fall bli spännande att se hur facebook utvecklas 😉 Kanske finns de som kommer att köra på linjen med olika falska namn kopplade till olika facebookkonton Haha.. Det fanns ju de som aaaaldrig skulle ha någon mobiltelefon eller mejladress heller men nu kräver samhället nästan att man har det.
Slutsatser: Medlen skapar gärningsmannen/gärningskvinnan. Ökade möjligheter medför ökade.. möjligheter 😉 Den som påstår att man avstår från facebook för att man inte vill ge allmänheten tillgång till privatlivet vet inte vad den pratar om. Den som har avsikter att ha komplicerade relationer med olika personer som man inte vill ska ha kännedom om varandra eller ens egna relationer till de andra, bör hålla sig borta från faceboook. För sitt eget bästa 😉 Så länge de kommer att gå att hålla sig borta.
Nu på morgonen då jag åkte för att lämna ungarna så hörde jag Glenn Hysén (den gamla fotbollsspelaren 😉 ) prata i radio om ett välgörenhetsprojekt som jag tycker verkar riktigt charmigt.
Det går ut på att man ska rota fram gamla fotbollsskor som är urväxta eller som man inte längre använder av andra anledningar, som ska skickas till Sydafrika för att möjliggöra för barn/folk där att kunna lira lite fotboll. Man ska lämna in dojorna på Stadium. Om man vill kan man skriva sin e-postadress på sulan så får man kanske veta var skorna till sist hamnar. Mycket kul 🙂 Om man gör detta så får man 200 spänn rabatt då man köper nya skor
Syftet är bland annat att motverka HIV/Aids i ett land där 18% av befolkningen bör på denna smitta. Läs mer HÄR!
Organisationen som ligger bakom projektet heter Star For Life.
Lottas Dagbok 