Tillbaka..
..efter elva dagar och exakt 3400 kilometer (!!) i ***bilen.
Mer om detta kommer. Måste bara sträcka lite på mig först 
Måndagkväll
Bilen är lämnad på reparation. Huset är städat (i flera dagar). Lotta Engberg plågar mitt högra öra. Solen har strålat idag. Anton har haft en otursdag. Wilmer har lekt med grannpojken (som för övrigt väntade till tjugo över åtta innan han ringde på dörren i morse.. men han är urgullig så det gör inget). Ossian har cyklat och varit med mig och köpt pizza bara för att få en klubba av pizzabagaren. Didrik bara finns. Och han är underbar. Det är de alla. Jag har handlat och gjort en del annat viktigt.
Jag har dessutom skrivit
Vill man ha lösen så får man skicka ett mejl till mig (*pekar åt vänster*). Lite halvdålig mejlkoll nu på sommaren dock.
Blogginspirationen tryter också.
Grattis Jepps – 30+ idag

Jeppsson fyller 31 idag. Big day! Den har (förutom hemma vid glasstårtan) firats i skogen (i finspångstrakten). Där gjordes diverse fynd.


Är det någon som känner igen tänderna??
Jag har kapitulerat
Inför vädergudarna 😦
Fy.
Ser ni någon plaska runt i ett par sådana här (*pekar nedåt*) tjusiga gummistövlar så kan det vara jag 😀 

BVC-besök för Didrik
Läkarbesök vid tio månader. Bebisen väger numera drygt nio och ett halvt kilo, är sjuttiotvå centimeter, kryper, reser sig mot möbler, pillar upp skräp från golvet med sina små pinsettfingrar osv.. Allt väl alltså.
Doktorn tyckte att han hade tendens att ‘stå på tå’. Det gjorde ju Anton också, och han gjorde det dessutom mycket mer än vad Didrik gör. Han höll på och trippade på tå ganska länge men det försvann med tiden. Wilmer och Ossian har inte gjort så. Dock gör Didrik på samma sätt som Anton gjorde. När han står så knölar han ihop tårna (griper med dem liksom) och står på dem. Som gjort för balett 😉 Doktorn tyckte också att Didrik vände in ena foten lite då han kröp. Jag tror att det beror på att det var den foten han sköt sig fram med då han ålade. Vi får väl se. Han är helt symetrisk i kroppen och han kryper helt symetriskt i alla fall. No worries 🙂
Ossian var också med på BVC. Han tyckte att det var roligt att kolla då lillebror blev vägd och mätt. Och han skötte sig bra. Kors i taket 😉 för han är ingen kakbit just nu..
Ok vänner. Dags att hålla tungan rätt i mun´..
Inte mycket har hänt under veckan som gått. Jag har jobbat lite, vi har städat och vi har gjort ett par små utflykter. En till Norrköping för att vädra ungarna i en jumpasal, en till Omberg och en till Berg för glass på ett café där.
Dock har en lite kul grej hänt som kan vara värt att skriva en rad om. Det var just i samband med den där lilla trippen till Omberg. På vinden hämtades ‘bebisryggsäcken’ som vi brukar ha vid sådan utflykter. I ett av facken på den låg min gamla Sony Cybershot som jag trodde att kolmårdsskogarna åt upp för mig för två år sedan (exakt nu i juli) då vi var där för att leta svamp.
Så nu kan jag bjuda på lite bilder från den trippen (som ju fanns på minneskortet) och från vår Ombergsutflykt i förrgår;

Anton och Wilmer har plockat svampar och bär i Kolmården. Anton var fem år och Wilmer var tre år.

Ossian satt i ryggan. Han var ett år.

Ossian i kolmårdsskogen iklädd blå hatt.

Didrik på Omberg i förrgår. I samma ryggsäck och samma blåa hatt 🙂

Ossian på Omberg. Betydligt större. Och sur.. men ändå..

Anton på Omberg. Större.

Wilmer på Omberg. Också större.
Kul va? Hoppas att alla hängde med 
Veckans citat
”Det är inte bara ni som bestämmer. Jag bestämmer över huset!”
– Ozzy P –
Utlovad rapport om förra helgen
10 juli 2009, 20:56
Filed under:
Allmänt,
Barnen,
bebis,
Bilder,
bloggande,
Familj,
Fest och kalas,
Hus och hem,
Mat,
personligt,
Resor och utflykter
Ok. Äntligen lite tid över.
Förra helgen var vi i Glommen som ligger en liten bit utanför Falkenberg. Kreativa farbror Ragnar har fixat en googlegrupp för släkten P och anordnat en släktträff i deras nya fina sommarhus.
Familjen Jeppsson-Persson lämnade city of Linkeboda tidigt på lördagmorgonen för att hinna fånga några timmar av solens strålar (vilka behagade sträcka sig ända ned till markytan en sista dag innan regnvädret bröt ut). Didrik fick smaka sand och salt för första gången.

Vi hade hyrt en liten stuga på en stor hästgård som låg just intill där vi skulle ha kalaset på kvällen. Det var jättefint. Inte alls så mycket spindlar som i Rödingen. Efter incheckning var det partytime. Verkligen jättekul att träffa alla farbröder och fastrar och kusiner med respektive och deras barn. Partytält och grill och lite vin och barnen lekte kvällen lång (eller i alla fall tills någon fick en kubb i skallen och en annan somnade stående vid en stol
). Farbror Hans började jaga dem runt partytältet lagom till de började knoppa av en efter en.
I stugan sov vi gott natten lång för att nästa morgon återvända till partytältet för en fantastisk frukost. Ossian drabbades av kärleken till jordgubbsmarmeladmackor och numera är det mest sådana han önskar att äta.

Efter frukost och en stunds avkoppling väntade grönakaninstället några mil norrut.

Anton är en modig gutt som åker allt han får med begränsning av sin höjd över havet. Ossian lika så. Wilmer är lite mer försiktig. Likt mor sin. Jättetrevligt (men dyrt) tyckte alla så där blev vi kvar till halv tio på kvällen då vi återvände hem. Nästa morgon vaknade vi inte förrän barnens kompisar började ringa på dörren 🙂
Alla var jättenöjda med resan. Det mesta var perfekt faktiskt. Vissa i familjen efterfrågar nu en flytt västerut. Tänk om det vore så enkelt 😉
Tack för kul kalas!
Dags att dra vidare till kaninstället!
Grattis till Didrik som blir tio månader idag. Får se om jag hinner uppdatera med bild i kväll, annars får det bli i morgon.
Återkommer!
Af kvinnohand

Fint va? Big boss är sjuk vilket innebär en del för mig tidigare okända uppgifter. Inte lätt. Kanske skulle jag ha köpt mig en sån här:

Undrar om han vet hur paketbandspänningsapparaten funkar 😉