Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, musik, personligt, samhälle
Två saker denna morgon.
Jag vaknade väldigt tidigt i morse. Jag brukar göra det på lördagar. Klockan var fem. Det är inte första gången jag kollar på dubbelavsnitt av Dr Phil en lördagmorgon 
Tycka vad man vill om Dr Phil men i ett och annat avseende är han en klok man. Jag minns att han provocerade skiten ur mig för en sisådär tio, femton år sedan då han dök upp hos Oprah. Med lite mer livserfarenhet i bagaget har min uppfattning om honom förändrats.
Det första av dagens två avsnitt handlade om män som misshandlar kvinnor. Män som har bristande impulskontroll. Som skyller ifrån sig och framstår som allmänt dumma. I synnerhet då de hamnat i Dr Phils stora fåtölj Och jag blev så jävla förbannad så har kommer ett amatörpsykologiskt utlåtande: Män(niskor) som misshandlar saknar förmåga att kontrollera sina reaktioner. Jag kan se två alternativa anledningar till detta.
Antingen är det något fel på dem helt enkelt. De har någon form av begåvningshandikapp som gör att de inte förmår förstå att de gör någon annan illa och att de själva framstår som allmänt korkade. De är därmed även på grund av biologiska förutsättnignar förhindrade att kontrollera sina impulser. Därmed är de befriade från ansvar från sina handlingar och borde sättas i förvar. Övervakning på livstid. Eller så får de lära sig mekaniskt att kontrollera sig. Om det går. Troligtvis inte.
Alternativ två är att det någonstans har brustit i fostran. De misshandlande människorna har inte fått lära sig att hantera sina impulser. Någon som burit ansvar för dem från början har brustit i ansvar. Eller så har något annat i det sociala kring människan blivit fel. Någon eller några har missat mycket viktiga saker. Och man kan fundera på vem eller vilka som bär huvudansvaret.
Ett tredje alternativ iofs; som kanske är det troligaste, är att problematiken är en fläta av biologiska och soociala faktorer. Men hur man än vänder och vrider på det så hamnar de flesta förklaringar i någon av de två kategorierna ovan. Nog om detta.
Kanske blir det en lite konstig mix i detta inlägg men jag vill dementera ett rykte här. Då jag kom till barnens fredagsdagis frågade deras fröken om vi, alltså jag och Fredrik, ska separera. Det var någon fröken på en annan avdelning som sagt att det var så. Jag tyckte att det var bra att hon frågade rent ut. Dock blir jag ganska sne då de går och snackar en massa sådant på dagiset. Råder det minsta tvivel så ska de väl ställa frågan till oss innan de snackar runt? Herreguu, jag vet ju knappt vad folket som jobbar där heter.
Separationsryktena dementeras å det bestämdaste. Dock kan jag inte låta bli att fundera på var de kommer ifrån. Säkert finns det en och annan som läser här som förstår varför jag funderar på detta 😉 Jag har dock lärt mig att ta struntprat med jämnmod. Finns det någon därute som går och hoppas på någon av oss två så måste jag tyvärr besvika er 😉
Nu fiolkonsert i biblioteket!
Tjing!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, husbygge, musik, personligt, shopping
Bilden illustrerar nutid.
Idag är det studiedag. Alla barn är hemma hos mig. Det enda som är inplanerat är en tur till skolan för Antons fiollektion. Det har börjat helt ok. Halva styrkan har ätit frukost. Dataspelen har startat och Didrik springer runt och gör ‘mååååål’ med en kvarglömd (nja 😉 ) Julgranskula i plast. Fast det är bättre än att han släpar runt med min systemkamera på golvet. Det gjorde han förut. När han inte fick sparka på tangentbordet på min laptop blev han sur och började snacka om att ‘pappa är på jobbet’. Trallallallalaaa det är så roligt jämt 🙂
Mitt tålamod med att leva utan tvättmaskin och diskmaskin har börjat rinna ut. Sedan nyår försöker jag att koncentrera mig på att stå ut. Egentligen är det inga fel på närmiljön i sig. Det är det praktiska. Kranarna i lägenheten fungerar inte särskilt bra heller. Borde felanmälas men det orkas inte.
Bilden ovanför visar en av vår bostads stökigaste hörnor. Kartonger, ren tvätt och kanske lite halvren (vadvetjag). Mina halvnya skor står där i hörnan. Det blev ett par Sorel Caribou till sist. Efter att jag funderat, letat överallt och räknat fann jag en internetbutik i USA som plötsligt hade ett gäng par. Jag gjorde min beställning blixtsnabbt. Nästa dag var de typ.. slut. Jag klickade på måndagen och på torsdagen knackade DHL på dörren. Dagen före julafton. Kanske har jag beställt en något för stor storlek. Jag har använt dem med rejäla raggsockor då det varit kallt. Det har funkat bra. Tyvärr finns modellen inte i halvstorlekar. Det är lite synd.
Inatt drömde jag om vårt hus. Jag drömde att Fredrik och hussäljaren hade lagt vita, blanka klinkersplattor i hela nedre våningen. Jag kom in och såg vad de gjort och blev vansinnig på färg och strukturval (i drömmen var det inte alls fint). Kommentaren jag fick som svar var; ”Varför är du så jävla sur??” Och så drömde jag att jag hade ett stort hål i huvudet också. Mitt i pannan. Skitäckligt.
Nä. Nu utfodring igen. Sedan ska jag ringa och beställa färg till vårt hus 🙂
Anton fick en stor klubba på sitt kalas.
Så var det måndag igen. Snön är mer brun än vit och mer blöt än kall. Jag arbetar vidare. Låter kanske lite hemligt men det är nog bäst så. Ska ta en snabbis till affen nu och köpa något att käka. Veckan som kommer har ett och annat att erbjuda. Och på lördag ska Anton spela fiol i hörsalen på biblioteket. Inga hockeysammandrag i världen kan hota detta högtidliga tillfälle
Inspirerad av morgonens skjutsarresa runt staden med elgitarrererna från Bandit susande i öronen, väljer jag att låta Anton kika ut ur lucka två. Denne fantastiske fiolspelande lille pojke som snart fyller nio år och som kom försent till skolan imorse för att vi försovit oss till 07.52.
På önskelistan inför födelsedag och jul (som i hans fall nästan sammanfaller med varandra) står biljetter till IRON MAIDEN (??) i Göteborg i sommar
Bilden till höger är tagen efter att Anton kommit hem från konserten med Lordi som han besökte i mars 2009. Inlägget kan man läsa här.
Personligen hoppas jag på att han ska utveckla sin musiksmak med tiden 😉
Filed under: Allmänt, Barnen, Familj, Hälsa, Mat, musik, nyheter, personligt
Försökte få till en bild på barnen som spelade stråkar igår kväll men det gick inte så bra. Det gör inte så mycket för det var ingen bra bild ändå. Men barnen var duktiga. Charmiga Wilmer är ju fortfarande sjuk men han orkade med att gnida på fiolen en stund. Han var väldigt nervös innan men glad efteråt. Då åkte vi och käkade pizza och kebab 🙂
Då vi skulle åka hem hade klockan blivit ungefär halv nio. Då var det en massa polisbilar och helikoptrar som var ute och for. Dessutom såg vi en bandvagn från räddningstjänsten. Då vi kom hem läste vi på nätet att man misstänkte att ett litet flygplan störtat här i närheten. Efter en liten stund bekräfades att man hittat ett störtat plan och att piloten var avliden. Mer om det kan man läsa exempelvis på blaskan och Corren.
Idag ska Wilmer och jag dra till Nolima och städa. Pengar behövs :mrgeen: Tur att Wilmer fick så mycket pennor och kritor och ritböcker på sitt kalas. Han ritar frenetiskt just nu och jag hoppas att han ska fortsätta med det en stund då jag städar också.
Nu allvaret.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Hus och hem, husbygge, musik, personligt, sport
Vår grund en dunkel kväll för ett par veckor sedan.
I morgon kommer vårt hus. Då är det stomresning. Av någon anledning känner jag mig ganska nervös. Mest för hur huset ska se ut. Idag har vi varit och träffat snickaren som ska bygga. Imorgon ska vi bjuda honom och hans kollegor på mat 🙂 Vår entreprenör hade plattat till hela vår tomt. Jättefint.
Just nu är Anton på hockeyträning i Ljungsbro. Det är vi som kör denna gång. Samåkning 🙂 Wilmer är på stråkllek. Mormor och morfar sitter och lyssnar i korridoren. Själv sitter jag i soffan i fem minuter med Didrik och Ossian. Jag har varit och rivit på vinden en del. Massor av grejer har forslats ner till lägeheten som nu ser ut som en soptipp 👿 På söndag går huvudlasset. Sedan blir det till att sova på tredje våningen igen. Känns sisådär. Men, men.. sedan får vi ju ett nytt hus
Jag har även varit och hämtat mina nya glasögon som jag beställde förra veckan då huvudvärken var som värst. Kanske kan de råda bot på det sista molandet. Vet ej.
Lottas Dagbok 