En studie (som vem genomfört?) visar att morsor med gott om flis ammar längre än fattiglappsmorsor.
Intressant tycker jag. Och fortsätter att vara kärringen mot strömmen.
Jag ammar Didrik fortfarande. Han är drygt ett år nu och jag har inga planer på att sluta ännu på ett tag. Han är ganska självständig ändå, äter gärna mat, och det funkar bra hos dagmamman så jag ser ingen anledning att sluta då han fortfarande är så liten. De andra av våra barn är ammade runt ett och ett halvt år. Och fattigare morsa än jag får man nog leta efter 
Jag vet att det är vanligt att man har åsikter om det ena och det andra då det gäller amning. Därför vill jag bara påpeka att det är ok för mig att man gör hur man vill med amningen. För min del kan man avstå från amning helt om man vill. Non of my business. Säkert finns det någon som tycker att jag är riktigt äcklig som ammar en ettåring också. Helt ok.
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Mat, smakligan
Mamman och Didrik.
Didrik gillar verkligen blåbärspaj och vaniljsås (skulle säkert funka med vilket fabrikat som helst, eller hembakat) 😉 Någon dryck ‘med ciderkaraktär’ till 🙂 Skall serveras i vinglas (tjocka från IKEA)! Kex som tilltugg.
Måltiden belönas med fem slabbiga, skrattande Didrikfejjor
En annan favorit som håller i längden är:
Serveras varje dag till frukost och kvällsmat (men seriöst mamma, nu har vi fyra paket så vi klarar ett tag framöver).
Mer smakliga HÄR!
Notera bulan han har i pannan (övre bilden). Hörnor på TV-bänkar kan vara ack så hårda.
Filed under: Allmänt, bebis, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Mat, personligt, Resor och utflykter
..en burk ravioli (eller babiola som Ozzy kallar det, och han kommer att vråla rakt ut då han får veta att jag tagit den sita 😉 ) med min goe bebis, funderar jag på när jag ska skriva mer om våra sommaräventyr. Om jag alls ska.
I går var vi i Söderköping. Najs med grill å sånt. I veckan har jag jobbat lite. Det ska jag göra även i det snaraste. Och så försöker jag att komma igång med uppsatsen.
Tjopp!
Det märks knappt att jag mest skriver här för att den här bloggen ska hålla näsan över ytan tills vardagen drar igång på riktigt va ? 😉 Just nu noterar jag mest för egen del. Men det kommer att bli bättre när det blir lugn å ro (=när jobbet startar och ungarna börjar på sitt igen). Idag hade jag faktiskt tänkt att uppdatera med lite vardagsbetraktelser men nu tjatas det om Yatzy här så jag prioriterar familjen även ikväll.
I går var i alla fall Ester och Stina här på förmiddagen och vi var i Sandvik och badade på eftermiddagen. Det var ok men inte toppen. Stranden alltså. Ester å Stina var bara trevligt såklart 🙂
I dag har jag varit i morsans och farsans trädgård och ungarna har slabbat med vatten och badat i poolen där. Ikväll var familjen här och grillade.
Och så har jag skrivit en rad HÄR..
Nu Yatzy.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Fest och kalas, Hus och hem, Mat, personligt, Resor och utflykter
Ok. Äntligen lite tid över.
Förra helgen var vi i Glommen som ligger en liten bit utanför Falkenberg. Kreativa farbror Ragnar har fixat en googlegrupp för släkten P och anordnat en släktträff i deras nya fina sommarhus.
Familjen Jeppsson-Persson lämnade city of Linkeboda tidigt på lördagmorgonen för att hinna fånga några timmar av solens strålar (vilka behagade sträcka sig ända ned till markytan en sista dag innan regnvädret bröt ut). Didrik fick smaka sand och salt för första gången.
Vi hade hyrt en liten stuga på en stor hästgård som låg just intill där vi skulle ha kalaset på kvällen. Det var jättefint. Inte alls så mycket spindlar som i Rödingen. Efter incheckning var det partytime. Verkligen jättekul att träffa alla farbröder och fastrar och kusiner med respektive och deras barn. Partytält och grill och lite vin och barnen lekte kvällen lång (eller i alla fall tills någon fick en kubb i skallen och en annan somnade stående vid en stol ). Farbror Hans började jaga dem runt partytältet lagom till de började knoppa av en efter en.
I stugan sov vi gott natten lång för att nästa morgon återvända till partytältet för en fantastisk frukost. Ossian drabbades av kärleken till jordgubbsmarmeladmackor och numera är det mest sådana han önskar att äta.
Efter frukost och en stunds avkoppling väntade grönakaninstället några mil norrut.
Anton är en modig gutt som åker allt han får med begränsning av sin höjd över havet. Ossian lika så. Wilmer är lite mer försiktig. Likt mor sin. Jättetrevligt (men dyrt) tyckte alla så där blev vi kvar till halv tio på kvällen då vi återvände hem. Nästa morgon vaknade vi inte förrän barnens kompisar började ringa på dörren 🙂
Alla var jättenöjda med resan. Det mesta var perfekt faktiskt. Vissa i familjen efterfrågar nu en flytt västerut. Tänk om det vore så enkelt 😉
..för att tillverka jordgubbskräm med 11% jordgubbar? ICA lyckas tydligen. Resultatet? Tja.. barnsmak 😉
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Livet på sjön, Mat, personligt, Resor och utflykter
Kul rubrik va?
Ska försöka mig på en liten (och sen) redogörelse.
Vi åkte till Vadstena på förmiddagen på Midsommaraftonen. Mamma och Pappa hade kört dit sin husvagn och ungarna skulle sova hos dem i den. Persson och Jeppsson fick en lekstuga att sova i. Rödingen var namnet på den och den stod granne med Laxen och alla de andra fiskarna
Campingplatsen var lite.. bonnig.. eller vad man ska säga (och jag vet att jag kanske låter lite snobbig nu men jag kan ta kritik 😉 ). Och jag menar inte bonnig på det där midsomriga dragspel-basfiol-å-flöjt-viset, utan snarare bonnig som i ‘Ultima Thule sjunger Du gamla du fria’- och ‘hurru-du-kan-du-inte-kolla-så-att-inte-Lennart-har-tuppat-av-på-dass’-viset. Kanske inte riktigt vår stil. Dessutom åt servicebutiken upp tusen spänn för mig under de två dagar vi var där. Helt otroligt. Jag misstänker att den där butiken var inne i Rödingen och grävde efter pengar i min väska då jag sov. Det måste i så fall varit under natt nummer två för natt nummer ett sov jag inte. Då låg jag vaken och lyssnade på ‘Lennart’ då han pratade och skrattade då han gick på dass (vilket låg granne med Rödingen förutom Laxen och deras vänner). Och vädret tänker jag inte ens kommentera.
Nu har jag neggat färdigt OK?
Maten var god. Barnen var söta i sina skjortor. Sällskapet var trevligt.
Midsommardagen hade en hel det trevliga grejer för barnen att erbjuda. På förmiddagen var vi i Vadstena och kollade på den fina hamnen som ligger i vallgraven runt Vadstena slott. Barnen balanserade på muren som ligger vid Vätterns strand. Sedan råkade vi hamna på en högmässa med biskop Martin Lind i Vadstena klosterkyrka. Vi följde tonerna av Den blomstertid nu kommer och hamnade där. Han sa en del rättså intressanta saker men det kanske får bli ett eget inlägg någon annan gång.
Väl tillbaka på campingplatsen var det pannkakslunch och minigolf för ungarna. Ett bad i Vätterns iskalla vatten fick det också bli (behöver jag tillägga att jag själv stannde på land?), och Ossian och Wilmer och jag tog en sväng med tuff-tuff-tåget (som faktiskt också hette Rödingen). Sedan tog Ossian och jag en runda med tuff-tuff-tåget. Tur att tuff-tuff-tåget inte gjorde fler rundor. Ossian hade kunnat åka typ 17 rundor.
Sedan fick jag panik och ville åka hem. Jag var fett trött på Rödingen och bara tanken på att sova i den en natt till höll på att ta kol på mig. Det var inte så att ‘gräsmattan’ i förtältet erbjöd några direkta möjligheter för Didrik att röra sig vilket innebar att jag släpade på honom mest hela tiden. Jag var trött (efter en sömnlös natt med ‘Lennart’-prat). Rödingarna sade därmed go´natt till ungarna (utom Didrik) och letade på en krog. Sedan gick vi och sov gott i Rödingen. Nästa morgon åkte vi hem och vek tvätt ett tag.
På eftermiddagen på söndagen var vi ute med båten. Då fick vi lära oss vad som händer om man skickar iväg sina ungar i en gummibåt som sitter fast i ett snöre om man har ytterligare en unge med sig som sitter kvar i moderskeppet och knyter loss gummibåten. Tur att vi var överens i förväg om vad vi skulle göra om detta inträffade (haha.. för det skulle ju aldrig hända.. naerå.. sällan.. hehe.. eller också inte), nämligen att inte säga något om att de inte satt fanns längre. Det sprack. För när vi väl stod där och vevade och ropade åt Anton att han skulle ‘ro så fort han kunde’ tillbaka till storbåten så lyfte han upp åran med det blöta snöret hängande runt sig och sa ‘men halllå.. snöret är här’. Han lyckades till sist att ro tilllbaka till vår båt (vilket egentligen bara innebar att hans pappa slapp bada). Han var duktig. Och han hade lite hjälp av svallisarna från båtarna som var på väg in i hamninloppet (vilka iofs tedde sig livsfarliga för Wilmer vars leende för övrigt stelnat redan innan han rullade några meter närmare båten på dess vågor). Slutet gott allting gott.
I går kväll (och nu är jag utanför midsommarhelgern, jag vet) var vi i hamnen för att käka kvällsmat i båten. Det verkar som att den där gummibåtfadäsen satt några små spår för i går vågade de inte ro långt bort från moderskeppet i sin gummibåt. De var till och med rädda för fisken som slår i hamnen. Nu behövde de dock inte oroa sig för att inte snöret skulle vara ordentligt fastknutet. Den läxan är lärd. Vi åkte till Berg för att bada också men där var vattnet grönt av algblomningen som tydligen har börjat. Så vi fick åka och äta glass istället.
Idag har ungarna lekt i trädgården på Yris. Ossian och Wilmer har gått sin sista dag hos dagmamman och Anton och jag har käkat pizza. Jag har jobbat lite med min uppsats också.’
Då så. Här kommer en bild på Wilmer som badar fötterna i Vättern.
Tillägg: Lennart är ingen som var med i vårt sällskap. Hans namn få representera.. ja det mesta.. bara
Dagens vanligaste rubrik skulle jag tro
Jag hoppas att min blir bättre än förra årets. En stuga väntar på oss vid Vätterns strand. Sill, grill, färskpotatis och kanske en och annan jordgubbe 😀
Ha det fint vänner!
Lottas Dagbok 