Jag hörde det här på radio idag.
Filmregissören Roman Polanski har satt på (eller nåt?) en trettonårig tös i USA för en himla massa år sedan och nu har han blivit gripen.
Gubben är nu 76 år. Brottet ska ha begåtts för en sisådär 31 år sedan. 76 – 31 = 45. Det betyder att Farbror Roman var 45 bast då han gjorde det.
Snuskgubbe.
Filed under: Allmänt, äckligt, Barnen, Familj, Hälsa, kultur, Livet på sjön, personligt, sport, test
Fotbollen gick bra. Tallis vann det mesta mot Linghem (Ulle vi var precis vid ert hus ju.. jag tog en runda men det var kolsvart så jag fick önska mig själv ‘bättre lycka nästa gång’).
Masten på båten ligger fint brevid Roxen och väntar på att bli inburen i skjulet i väntan på nästa sommar. Det gick bra. Anton och Wilmer var med och Ozzy och Dee var hos mormor och morfar under tiden.
Höstblåsorna verkar ha lämnat barnen för att bosätta sig i halsen på mig istället (ja, helt säkert… med sådana där små knallröda prickar som Wilmer hade). Häpp!
Nu vilar vi med godis och ishockey för att vi ska orka med Kulturnatten i Norrköping som vi ska besöka senare.
Om någon är intresserad av stora siffror kan man ta sig en titt här 
Filed under: Allmänt, Böcker, Familj, Jobb och plugg, Kändisar, kultur, musik, personligt, Resor och utflykter
Dee kollar på I drömmarnas trädgård. Vilket mästerverk. Suck. Som sagt.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Kändisar, kultur, Mat, personligt, Resor och utflykter, TV
Idag – lördagsreflektioner :
Det blev en liten tur till Motala idag. ‘Båtens dag’ var det där. Synd att säga att det var så mycket båtar där bara. Det var Motala Express, Kung Sverker, ett par segelbåtar och en svävare från SSRS (forerver yours by the way). Kanske ska man räkna in motorbåtarna som stod på land också. Och allmogebåtarna (ekorna?). Ja.. det var kanske lite båtar ändå. Det regnade och blåste så det blev ett restaurangbesök. Räksallader och hamburgertallrikar.
Mer då; om man är medlem i LSS måste man vakta hamnen en natt varje sommar. I natt är det vår tur. Jag vaktar soffan i min ensamhet. Åsså vaktar jag barnen förståss.
Jag fick kolla på Robinson i kväll utan att någon hade några invändningar. Lite bökigt har det varit med ungarna men jag har löst det bra tycker jag. Den ene gapar så den andre vaknar. Det är väl som det ska antar jag. Jag har ätit lite onyttigt här på slutet. Det blir tydligt när man kollar på de definierade Robinsonkropparna. ‘Din mage är mjuk’ sa nå´n av ungarna till mig häromdagen. Det stämmer. Dock ligger vikten bara just på ‘godkänd blodgivare’ (brukar inte lämna blod dock eftersom jag inte skulle bli godkänd godkänd ändå) så det är inte där problemet ligger. I alla fall så sa den där muskelbruden Angela (som för övrigt blev utröstad idag för hon var så jävla gnällig och trodde att hon var hungrigare än de andra) att det är jobbigare för kroppen att bränna muskler än att bränna fett. Det stämmer väl inte? Jag trodde att det var jobbigare för kroppen att bänna fett. Ja, ja.. go sweet Lukas! Nu så. God natt.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, kultur, Mat, personligt
Jag vet att jag haft med den här förut någon gång. Den är så rolig bara.
Prövar något nytt samtidigt
De finska monsterrockarnas.. Han sitter brevid och bestämmer vad jag ska skriva nu. Först hade jag tänkt att rubriken skulle vara ‘Anton hjärta Lordi’. Men så fick jag inte skriva. Sedan tänkte jag skriva ‘Anton tycker om Lordi’ men det fick jag inte heller. Han tjuvläser nu. Han vill poängtera att det är musiken han gillar. För man kan väl inte gilla monster. Eller kan man det?
Monstren kommer i alla fall till Linköping i slutet av mars och då har vi bokat biljetter så att monsterdiggaren kan få sitt lystmäte. Det ska bli en överraskning
Do jo laav mi eller?
Filed under: Allmänt, Bilder, bloggande, debatt, kultur, personligt, torsdagsreflektion
På bilden: En klassisk ‘dagens outfit’- pose. Fotograf: Jag själv.
Min torsdagsreflektion denna vecka behandlar bloggandet som fenomen.
För någon vecka sedan småpratade jag lite med min syster på msn. Hon hade hittat något på nätet som hon gillade och skrev ett litet meddelande om detta. Jag tror att det var en blogg för i samband med detta skrev hon också; ‘Jag är inte så mycket för det där med bloggar..’. Och så kan det naturligvis vara (och det ju helt OK att känna så!). Även om det är helt onaturligt för MIG 😉 För mig är bloggar som mat. Variationen saknar begränsningar och det borde finnas något som faller alla i smaken (och man kan inte leva utan dem ;-)). Man får vara kritisk till det man läser men det får man ju vara när det gäller vad man stoppar i sig också.
Jag har också funderat en del kring det där med sambandet mellan hur många som läser bloggen (om man nu kan sätta likhet mellan detta och hur många ‘besök’ man har på sidan), och vad man skriver om. Om man kollar runt på olika topplistor så tycker jag att det verkar vara de bloggar som exponerar författaren mest som ligger högst i rankningen. Naturligtvis har jag funderat kring varför. Det finns säkert svar på det någonstans 😉 Sedan har jag analyserat min egen statistik och märkt att vissa ämnen generar jättemånga läsare. Jag kan må lite illa av det faktiskt. Alltså VILKA ämnen som lockar läsare. Jag har också kommit på mig själv med att aktivt undvika att använda vissa ord och uttryck för att slippa ‘besök’ som söker efter sådant som är relaterat till det avsedda.
Slutligen har jag funderat kring vilken makt man har då man har en blogg som ‘går bra’. Det är inte särskilt svårt att få många läsare till sin blogg om man vet vilka trådar man ska dra i (även om det kan lite tid). Jag vet. För jag har testat. Detta gav upphov till funderingar kring varför jag egentligen håller på med detta. Balansgång. Jättekul med många läsare, men till vilket pris.. om ni förstår vad jag menar? Hmm.. det gäller i alla fall att inte stöta sig med en författare till en blogg som ‘går bra’. Då kan man råka illa ut om man har otur 😉
Detta blev långt men detta inlägg hade jag ändå tänkt skriva så jag tyckte torsdagsreflektionen var ett bra forum. Hoppas att någon orkar läsa.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, kultur, Mat, Melodifestival, musik, personligt, Resor och utflykter, TV
Jag har lärt mig nyttja tiden effektivt sedan jag blev fyrabarnsmamma. Nu verkar alla ha somnat in efter någon timmes rajtantajtan vid fyra på morgnkvisten. Detta ger tid till en liten vargtimmesblogg 🙂
Didrik är febrig igen. Han var det i går eftermiddag också men svarar bra på febernedsättande (man får hålla i skinkorna i över en halvtimme för att vara på den säkra sidan). Han har en förskräcklig hosta också. Det har Ossian med. Jag hörde honom hosta upp ett glas vatten på övervåningen nyss. Hoppas hans feber gått ned. I går var den en bra bit över fyrtio. Men han svarar också bra på febernedsättande. Jag är lugn.
I går tog vi en tur till Norrköping för att gå på en utställning på Arbetets museum. Det kanske låter vansinnigt men sjuklingarna låg nedbäddade i vagnen och deltog efter förmåga. Det var en skitrolig utställning med bland annat en massa tidstypiska prylar från olika årtionden.
På kvällen åt vi sushi och kollade på mello. Sushin var god. För övrigt har jag ingen kommentar.
Snart är det dags för folket här att kliva upp. I dag är det hockey för Wilmer om han fortfarande är kry när han vaknar, och innebandyturnering för Anton som är friskförklarad sedan ett par dagar men forfaranded lite hostig och snuvig. De får delta erer förmåga. Vi vuxna ska vara med…
..dagen till ära. Här finns en del kul. Klockan är kvart i sex och jag har varit vaken i två timmar redan.
I alla fall har jag konstaterat att jag är född i drakens år.. eller det visste jag i och för sig redan. Däremot har jag enligt den asiatiska tideräkningen redan hunnit fylla 33. Jag håller mig nog till den västerländska…
Undrar just om det kommer någon städfirma hit och plockar i ordning inför kvällens besök. Jag väntar med spänning 😉
Lottas Dagbok 
