Någon sorts HR-människa med examen i ekonomisk styrning. Bor med tonåringar och två batpigs i ett dåligt samvete av trä ett par kilometer från centrum i en liten stad.
Om stället
Här är det blandat. Bara så man vet. Det hänvisas från alla möjliga håll också.
Igår var vi iväg till Ljungsbro på på morgonkvisten för Wilmers hockeyträning. Speciellt för igår var att det spelades match mellan barnen och deras föräldrar. Detta betyder att även mammorna var välkomna på isen. Som enda mamma deltog undertecknad. Ett halvt pass klarade mina tår och min stil (pälsboa 😉 ) innan det var dags att kliva av isen. Ingen sörjde detta skulle jag tro, då jag inte bidrog med särskilt mycket mer än som ett underhållande inslag.
Lagom hann vi hem och äta lunch och hämta de två små som varit hos mormor och morfar under tiden vi övriga roade oss på isen, innan det var dags för ytterligare en hockeysväng. Denna gång var det Anton som skulle spela en liten miniturnering i Cloetta Center. Ossian och Didrik fick följa med medan Wilmer tillbringade en stund hos en kompis, för att ansluta senare.
Rögle som ska spela mot LHC i kväll anlände medan vi var där och vi fick trängas med dem i omklädningsrummen en stund 😉 Under tiden gjorde jag en liten reflektion;
Christoffer – målvakt, typ två meter lång Bumblebee – transformer, typ jättestor
Jag är inte helt hundra idag. Min mage brukar säga ifrån då det blir lite för mycket för den. Det bubblande en del igår med. (Om någon vill ha djupare informarion; skriv en kommentar 😉 )
I morse var vi och tittade på ett underbart fint luciatåg. Det var Ossian och Didrik och deras kollegor hos dagmamman som bjudit in. Jag hade kameran med mig och tog några fina bilder som kommer här senare. Kanske på självaste luciadagen 😉
Nu sitter jag här och ska börja kolla lite på slutcaset, Hotell Eklund, som kommer att följa mig under God Jul, Gott Nytt och trettonhelgen. Men så blev jag störd av tvn som olyckligtvis råkade stå på 😉 Oprah möter expresidentkandidaten John Edwards fru för att tala om hennes makes otrohetsaffär(er?), vilka han naturligtvis inte ville känns vid till en början. Ganska intressant hur vissa människor (hennes man i detta fall) ljuger och ljuger tills sanningen är bevisad och då bara potionerar ut precis så mycket sanning som är absolut nödvändigt. Och dessutom säger att de ångrar sig när de egentligen bara ångrar att de slarvade till sig ett avslöjande av deras ‘misstag’. Och hur bygger man tillit efteråt? Det ska Oprah svara på efter pausen 😉 Intressant ämne. Mer om detta vid senare tillfälle.
Fiiiii ***! Att jag följer Idol kan ingen ha missat. Igår hann jag inte se vilka som gick vidare, men nu hittade klippet nedan så jag måste göra en liiiiten uppdatering till fast jag just skulle bli seriös här. Det här var nog den absolut pinsammaste situation jag sett någon gång på tv.
I går kväll kollade vi på det nya programmet Inlåst som startat på tv4. Ett gäng killar som redan har en ‘historia’ få leva under fängelseliknande förhållanden i tolv dagar innan de blir utsläppta till sina (förhoppnigsvis förändrade) ordinarie liv igen. Alternativt kan de välja att hoppa av när helst de behagar.
Jag tyckte att det var lite mycket ‘tv-produktion’ över programmet, vilket gjorde att det blev en aning osmakligt med tanke på att det handlar personer som inte ännu är vuxna. Sedan tycker jag också man på sätt och vis utnyttjar människor i trångmål. Mammor (och pappor) som famlar efter ett halmstå.
Och.
Vad kommer att hända med dessa killar sedan? Kommer tolv dagar av tv-produktion förändra djupt rotade beteendemönster? Kommer de att bli bjudna på Bindefedtkalas och kallas för Inlåst-Dennis och Inlåst-Emil osv? Eller kommer de helt enkelt att fara hem och fortsätta att göra det de gjorde innan. Alltså göra livet surt för andra människor. Och tv4 håvar in casch på deras och deras föräldrars bekostnad.
Men jag kollar nästa vecka. Det var ett kul program 😉
I dag får det bli jobb med upppsats här hemma. Jag ska beställa en bok också.
Alla är friska och i skola och hos dagmamma idag. Dee sover på altanen och ska lämnas vid kvart över elva som vanligt.
I morse var jag så fruktasvärt trött så jag satt i trappan och skrek fula ord innan jag lyckades släpa mig ner och få i mig lite äppeljuice och vaknade till. Anton är lika morgontrött som jag. Vi har ett speciellt samförstånd där, han och jag. Alla som studsar upp och hoppar in duschen och säger ‘go´morron’ för att i nästa andetag gnälla ‘men jag är liiika trött’. No way leverpastej. Anton å jag, vi döööör på morgonen 😉
Snart är det Mårten-gås också. Trevligt. Fram till dess får vi nöja oss med den här tidningsAnkan 😉
Linda Skuggeskriver på Aftonblajjan om varför hon driver på sina ungar med avseende på organiserade aktiviteter. Tycka vad man vill kan man göra om det och tänker inte gå in på detaljer men jag smålog lite åt det hon skriver om vad hennes tränare sa om hennes kropp då hon började träna; att hon var bara skelett och hud 😀 Det är ungefär så som jag alltid sett ut. Mina föräldrar tycker att man ska spela musik. Helst i någon orkester. Inte alls min grej kan tilläggas men mycket träning har det inte varit i mitt liv innan jag blev stor nog att styra mig själv.
Jag känner väl kanske inte att man måste pusha ungarna precis. Våra är rättså aktiva ändå och jag tror att de skulle klara sig gott utan extra träning nu när de är så små. Ingen har några problem med vikten åt endera hållet och deras hälsa är god. Så det är inte därför våra barn får hålla på med aktiviteter. Snarare handlar det om att bygga för framtiden bådehälsomässigt och socialt. Dock tycker inte jag att det är något som är absolut nödvändigt. Men så länge de tycker att det är kul så tror jag inte att det är skadligt heller. Nu när Anton börjat skolan och har läxor så måste man tänka på att det också måste hinnas med också.
Linda skriver också om hur hennes tisdageftermiddagar ser ut. Ett späckat schema kan man säga. Tänkte redogöra för ungefär hur vårt kommer att se ut denna höst. Men jag känner att jag inte kan det riktigt ännu för vi vet inte hur det kommer att bli med hockeyn. Troligtvis blir det något varje dag. På torsdagar kommer det att krocka för då har vi simning hela eftermiddagen och kvällen (Didrik, Ozzy, Wilmer). Men det är det enda vi vet säkert ännu. Det kommer nog att bli hockey också varannan torsdag (Anton) för övrigt kommer Anton nog att ha en fast hockeydag i veckan och två träningar som hoppar mellan två olika dagar. Wilmer kommer nog att ha varje hockey söndagmorgon med tider växlande mellan åtta och halv tio. Sedan blir det innebandy vid två på söndagarna nu när fotbollen slutat för Wilmer. Sedan har ju Anton innebandy på fredagkvällar mellan halv sex och sju, men den kanske kommer att flytta sig på grund av att en hockeyträning troligtvis kommer att ligga på den tiden varannan vecka. Och så ska väl Ossian gå på skridskoskola såsmåningom.
Ja.. det blir en del och det är inte helt lätt att få ihop men det beror mer på att vi har många barn än att de har många aktiviteter. Men man vill väl ändå ge dem samma möjligheter trots att de har flera syskon?
Fast som sagt; inte är det en absolut nödvändighet trots att att aktiviterna bidrar med mycket.