”Då, när det är värst och inget hjälper
Brister som i jubel trädets knoppar
Då, när ingen rädsla längre håller
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden”
~KB 1935~
30 mars 2019. Före Verandan. Det var en supertrevlig kväll.
Jag håller på och byter telefon. Det låter såklart inte som något större projekt för en normalt fungerande person men för en samlare som jag med över 75 000 foton på hårddisken på telefonen som inte är sparade till iCloud är det ett ett litet jobb som dessutom innebär ett högst ofrivilligt gräv. Det kommer upp bilder som jag vill se för att jag blir glad av dem och bilder som jag blir både glad och lite ledsen då jag ser. Sedan finns det bilder som bara gör mig ledsen och som jag absolut inte vill se igen.
I alla fall. Ville ju dela lite av det glada här. Kanske kommer det mer. Vem vet.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, iPhone, personligt, skolan, sport
På bilden: Världen är din. Sluta jaga och låt den komma till dig.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, iPhone, personligt, Resor och utflykter
Bloggen fyller elva år. Tiden går fort. Livet går fort.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, iPhone, personligt, Resor och utflykter, sport
Göteborg. Underbara Coldplay på Ullevi i slutet av fasansfullt svarta och ledsna juni månad. Bitterljuvt.
Bråvalla. Anton, jag och en härlig, god vän till mig. Antons dragplåster Skepta han kommer och han går. Snabbt. Jag är trött och ledsen men gör mitt bästa.
Nyköping. Ossian på lyxig innebandycamp. Fem dagar. Utvecklande och härligt.
Alla är där.
Barnen badar i ”havet” i Nyköping.
Varamon. Med sanden mellan tårna händer det. Framåt. Hela. Tiden.
Min trädgård är en campingplats. Barnen tältar i sommarvärmen.
Råssnäs. Anton dinglar med benen från tian. Jag är med men skitig och trött.
Virum. Alla gillade älgarna och slogs om potatisbitarna för matning.
Söderköping. Anton och Wilmer klättrar ner för Ramunderberget på utsidan. Ringer nedifrån och meddelar att de inte kan komma upp igen. Skitungar.
Kissen. Han drog men kom tillbaka. Inte självmant dock. Nu sårig, halt och full av löss.
Vimmerby. Ossian och Didrik har fyra dagar på Bullerby Cup. Jag är introvert och pendlar. Tack till Red Bull och Galantis.
Välkommen augusti!
Så tänkte säkert min katt Laban Persson då han drog ut genom en öppen dörr natten mot den tjugonde juli. Nu är han försvunnen.
Barnen är så ledsna.
Vi letar utan framgång sedan fyra dygn. Vi har vandrat i skogen, lockat, rasslat med matpåsen, hämtat kattfällor på djurhemmet, grävt gångar under stängsel och ställt ut vattenskålar, haft en id-hund som spårat. Nu känns det som att vi gjort allt vi kan. Det sägs att man inte ska ge upp. Men.
Jag har haft mycket motgång på senare tid. Det här behövdes inte.
På bilden: Laban snart sju år.
Ja. Vad ska jag säga..
Didrik har målat ett hjärta på gatan. Det ser ut som att det är ett hål i det. Kanske en infart. Eller en utfart.
Jag suger på grillning. Den fina glöden kom efter att korvarna var brända och klara.
Nu 41.
En ny vän flyttar in. En gammal vandrar vidare.
Didrik odlar nya intressen.
Ossian vill bli rik.
En tidig lördagmorgon har Anton ont på ett annorlunda sätt. Jag sover på pinnstolen bredvid honom på akutmottagningen i vargtimman.
Didrik vinner choklad på marknaden vid sin nya skola. Han får applåder av alla runt omkring.
Didrik spelar fotboll. IFK Norrköping.
Plötsligt ska allt bort. Det flitigt odlade håret. Skönt tycker Wilmer.
Jag funderar
Planterar en kärlekspelargon.
Funderar igen. Fast med lockigt hår den här gången.
..och siktar mot ljuset där borta.
Det är så jag vill minnas. Ett glatt barn. Frid å fröjd. Ett lösryckt klipp ut verkligheten. Ossian på cup i Örebro.
Didrik läser läxan. På sin airboard. I stökköket. Det gick fett bra. Då så.
Filed under: Allmänt, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Fest och kalas, iPhone, personligt
Jag visste att det var något men bara inte vad. Tror det var den sjätte mars.
Grattis på tioårsdagen min kära blogg. Du bortglömda och vackra historia. Det har varit vi länge nu. I vått och torrt. Jag önskar att jag hade tid att umgås med dig oftare. Då kanske jag hade kommit ihåg din födelsedag. Puss på dig.
Jag i Hosjön 1977
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, iPhone, Mat, Resor och utflykter, sport
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, iPhone, personligt, Resor och utflykter
– Vad är det som ligger på duken där? Är det stearin eller skräp från blomman?
– Nä.. det är 3-1 till USA..
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, iPhone, personligt
Han sa att han kom från orten. Rosengård.
Vi fick fira jul efter jul det här året. Barnen har varit i Sälen med sin pappa över jul. Igår kom de hem till mig och då firade vi jul tillsammans. Det var härligt och lite så som livet är just nu. Intensivt, roligt och lite jobbigt.
Lottas Dagbok 