Någon sorts HR-människa med examen i ekonomisk styrning. Bor med tonåringar och två batpigs i ett dåligt samvete av trä ett par kilometer från centrum i en liten stad.
Om stället
Här är det blandat. Bara så man vet. Det hänvisas från alla möjliga håll också.
Har ändå hänt en del i år. Trasiga bilar. Svinis. Lunginflammation. Jobb. Nittionio poäng. En trasig rygg igen. En student. Plugg. HP. En härlig sommar. VVoooooiii. Vänta. Upp å ner å upp igen. En smartis som ska på utbyte. Kinesiska och programmering. Den här listan kan bli mycket lång. Nya tjejer i familjen. Jätteroligt!
Såklart är det ju inte bara jag. Men allt är ju lite jag här.
Sista kvällen i september firar jag livet. September 2025 kommer aldrig att komma tillbaka. Rest In Peace. Jag tar ett glas jos. Eller sirap. Eller vad som än önskas av bilden här ovan.
Jag firar goda beslut. Vissa fattade fem i tolv. Att jag lyckades komma undan med värdigheten i behåll. Innan spektaklet kom. Thank God!
Jag firar att jag orkar vänta. Jag firar uthålligeten och att love kanske över vinner allt till sist. Kanske .
Jag firar alla vänner jag har i mitt liv just nu. Att dom vill ha mig kvar trots att jag lämnat. Heja mitt gamla ställe på så sätt. Att så många vill ha mig kvar i sina liv trots att jag lämnat. Och dem som plötsligt dykt upp och vill va’.
Firar mina fyra hörnstenar. De olika elementen. Och mina lurviga rude boy love.
Imorgon är en annan. Om en dörr slår igen kanske en öppnar. Vem vet.
Jag hade en bra känsla inför den här sommaren. Visst. Det har varit motstånd både här och var men jag har omfamnat sommaren så som jag ville.
Jag slutade på mitt jobb i juni och har börjat ett nytt. Ett ganska lika men på en annan plats. Valde kortledigt och det är jag nöjd med. Hade ett bra upplägg.
Sade före sommaren att jag skulle ägna sommaren till att susa runt på min fina nya elscooter. Tyvärr blev den stulen efter fyra dagar. Första kvällen på semestern var det. Åkte epatraktor hem från stan på fredagkvällen under en utskällning som aldrig tog slut. Inga försäkringar gäller. Tro mig. Inget att diskutera. Köpte en ny och försökte glömma att det hänt. Det var svårt.
En lugn vecka först. Sedan en vecka med ett par mjuka dagar på Östermalm och så. Sist en vecka med Söderköping, bad i Rimforsa, blåbärsplockning och lite träning, en flyttad resa till Stockholm med hela gänget med naturmuseum, riksdagen och pasta. Årets traditionsenliga tripp till Småland också. No details to keep my reputation of sanity. Sist av allt en helg med ett kylskåp och den resan förtjänar ett eget inlägg. Vi får se.. kanske kommer någon bild här.
Har även haft de flesta tänkbara fel på min bil och fastat helt utan nytta. Men det är inget att tänka på.
Det blev mycket bra. Typ så.
MottoDen första. Kan inte sluta undra..Dessa två Den nya jobbade hårt TvåArtillerigatan SörpingBlåbär från buskeHjälpCarl BildtHahaKylskåpEtt sista dopp....där tiden är stillEtt litet livTyp jagI ljuset igen
Ja.. den här månaden har varit så jäkla intensiv. Perfekt för ett inlägg i min gamla skrivaranda. Men blir den nya.
I alla fall.
Vår gamla Nissan håller på att födas på nytt som en A-traktor. De senaste veckorna har vi gått igen alla helvetets kval för att detta ska kunna hända. Love Örebro. Ring för detaljer.
Jag har varit sjuk. Typ sjukare än jag varit någon gång sedan den här bloggen startades för snart 18 år sedan. Dock på bättringsvägen nu.
Den sjunde mars fyllde den här bloggen sjutton år. Ganska sjukt. När jag startade den hade man knappt hittat till Youtube. Didrik var inte född än. Jag var just trettio och Ossian hade nyligen lärt sig gå typ.
Nu är det mitt i den glada påsken 2024. Livet är uppåt och neråt och uppåt igen. Huset är fullt. Det tränas och räknas matematik. Ikväll ska vi käka något som vi hittar på sedan. Inte nu.
”Visa dem hur stark du är Låt dem aldrig se dig fälla tårar Det är så jag växte upp Var bara en man och ta det Allting är okej om någon frågar Det är så det vart för mig” ~VL 2020~
En klok manFick avstämning idagHade missat att självscanna en morot
Kommer nog inte att använda självscanningen igen. Usch.
Det verkar som att den här semestern är full av milstolpar. Lite fint väder hade jag tyckt om och så lugn och ro i några dagar. Men det går i och för sig ok utan också. Jag sitter här på min gren och dinglar med benen tillsammans med mina homies. Dom har min rygg. Jag har deras.