Fredagen då allt jag väntat på äntligen kom (del 1)
08 september 2008, 02:46
Filed under:
Allmänt,
Amning,
Barnen,
bebis,
Familj,
Fest och kalas,
Hälsa,
Mat,
personligt,
Resor och utflykter
Ok.. klockan är 03.02 men eftersom jag har så jäkla svårt att sova så här just efter att jag fött barn kan jag lika gärna vara lite effektiv. Jag vet ju att många sitter och väntar på en liten uppdatering härifrån så då kan ni ju läsa detta till frukost tänkte jag. Som ju säkert alla förstår har ju inte helgen erbjudit mycket lugn och ro. Å andra sidan har vi fått en del nödvändiga saker gjorda. Men jag antar att det inte är sådant blaj som är intressant att läsa om just nu…
..så jag tänkte att vi börjar i torsdags eftermiddag då. Vi skulle ju till Södeköping skrev jag. Och så blev det också. Fredrik kom hem och hämtade oss och vi körde vid fem. Mycket trevlig kväll hemma hos administratören på Fredriks jobb. Hennes man grillade hamburgare och ungarna skötte sig exemplariskt. Under kvällen hade jag vissa föraningar om att `något var på gång´. Egentligen inga konkreta tecken men jag har ju känt att bebisen skulle komma på fredagen så jag tog nog det mesta som tecken. Jag hade en lite skum känsla i ryggen när vi satt och åt som jag minns från innan Anton föddes. Jag skojade med folk och sa att nu får vi nog åka till sjukan i morgon.. typ.. I alla fall kom vi hem vid halv elva på kvällen ungefär. Jag kände mig lite stressad för jag hade inte lyckats ordna med alla detaljer inför den kommande morgonens lämningar av barnen på skolan och hos dagmamman (praktiska detaljer som rörde bilskjutsar och annat) så jag avslutade dagen med ett obesvarat samtal till morsan på (natt)jobbet och utan ordnade planer för morgonen. Orkade inte med någon blogguppdatering även om det så var tänkt men hade det blivit en skulle det säkert inte ha stått att jag hade några direkta känningar men att jag ändå trodde att det kanska var på g.
I alla fall så vaknade jag när klockan var o1.48. Då gjorde jag ett nytt försök att få tag i mamma men utan svar. Precis när jag lagt på kom den första lilla värken. Jag visste genast att det var dags att föda barn (samtidigt som jag tänkte att nu hade jag ju löst mina problem inför morgonen). Väntade in nästa värk som kom efter fem minuter. Väckte Fredrik och ringde förlossningen och sa att jag tänkte komma dit och föda snart. Jag meddelade dock att jag inte hade några fina `klockningar´ att komma med men jag sa inget om att jag bara haft två värkar. Jag ville ju inte missa den sköna känslan av en riktigt `välsittande´ EDA och jag förstod att det var liiiite brottom om vi skulle hinna med allt 😉 Vi väckte ungarna (som var sura och Wilmer skrek), jag matade hamstern och packade det sista i väskan. Under tiden tilltog värkarna. De var olika starka och kom med olika mellanrum men det var aldrig mer än fem minuter mellan dem. Kanske inte mer än tre. Det kändes redan som att det `tryckte på´ så jag fick lite panik innan vi kom iväg hemifrån.
Väl barnen var lämnade och vi hade fått göra ett extra varv i Mörtlösarondellen för att åka hem och lämna nycklarna till pappa så att de skulle kunna komma in i vårt hus på morgonen så hade vi i alla fall en skön halvt avslappnad biltur till sjukan med Kid Rock i högtalarna. Bara på ett ställe körde vi mot rött. Fredrik grymtade lite men jag försäkrade honom om att ingen polis vill förlösa en kvinna i en bil vid Tinnisravinen så de skulle säkert ha sett genom finrarna med en rödljuskörning i detta läget.
För första gången valde jag hissen framför trapporna när vi skulle in på förlossningen. Eller jag hade inte möjlighet att välja eftersom det var natt. Uppe på förlossningen blev vi mottagna av fantastiska barnmorskan Annelie som sedan hängde med oss fram tills allt var klart utan att lämna rummet mer än fem minuter för att hämta prylar. Det var en ung gullig uska var med också men tyvärr minns jag inte vad hon hette (sorry).
Förloppet var av standardkaraktär 😉 Först prata, urinprov, lämna patientkort och allt sådant. Sedan ctg som visade på regelbundna verkar ca var tredje minut. Precis så som jag själv känt var de ganska olika starka. Men jag sa till Annelie att jag var helt säkert att det skulle komma ut en bebis på detta. Hon misstrodde mig aldrig som tur var. Efter undersökning ca halv fyra var det dags för ryggbedövning. Narkosläkaren kom och såg så glad ut och tyckte att jag minsann såg ut att vara en mycket ung blivande fybarnsmor (tackar!). Jag sa till honom skenet bedrar… Det gjorde faktiskt lite ont när de stack mig i ryggen den här gången med lokalbedövningssprutan (men vem bryr sig i detta läget?). Skönt var det i alla fall att bli bedövad en liten stund. Men det var inte helt hundra för det var ju inte så långt kvar av förlossningen vid detta läget och värkarna var starka. Nu var det lite väntan som följde. Inga långa stunder i förlossningssammanhang men vi han småprata lite om det ena och det andra. Vi kom överens om att inte ta hål på hinnorna utan att det var bättre att låta förloppet ha sin gång eftersom att det gick så bra framåt ändå. Det trodde Annielie skulle vara det bästa för bebisen så då litade jag på henne. Fast jag är helt säker på att förlossningen skulle ha blivit minst en halvtimme kortare om hon tagit hål så kändes bebisens bästa som prioriterat just då.
Plötsligt kom `Niagarafallet´. Klockan var två minuter över fem på morgonen nu. Ett par, tre krystvärkar senare kände jag att han var på väg ut och jag bestämde mig för att försöka få ut hela skallen i en värk eftersom det är så jäkla plågsamt att vänta på att få trycka ut ett halvt huvud (alla som fött vet vad jag menar). ”Nu har du väl ingen värk?” frågade Annelie. Jag lade handen på magen och konstaterade det jag kände. Alltså att jag visst hade det. Dock tror jag inte det hade så stor betydelse för jag hade bestämt mig för att hela huvudet skulle ut så jag hade nog lyckats trycka ut det ändå. Sedan kom kroppen i nästa värk. Puh.. Klockan var 05.09 och jag hade krystat i sju minuter. Det räckte alldeles utmärkt. Tack för det Televerket..
Moderkakan tog tio minuter på sig men kom också ut hel och fin och jag klippte själv av navelsträngen. Det var första gången. Jag blev förvånad att den var så mjuk. Jag trodde att den skulle vara segare. Annelie sa att detta var den lättaste navelsträngen man hade att klippa. Hon menade i livet såklart…
Bebisen var pigg och verkade må bra. Han tog bröstet direkt och sög som sjutton. Allt verkade frid och fröjd. Sedan följde mackor och lite eftervård (avtorkning och k-vitamin och sådant). Vid kvart i sju fick Fredrik åka till jobbet för han hade studenter som skulle komma till honom vid åtta. Jag tänkte att det nog inte skulle göra så mycket att han åkte iväg för jag var ju så pigg. Synd bara att ha gick utan att vi tänkte på att jag skulle ha sladden med den röda knappen så pass nära att jag slapp resa mig upp för att nå den. Efter EDA får man ju inte resa sig upp förrän men tagit ett blodtryck och det var inte gjort när han gick. Men jag löste det (som allt annat). Jag är ju van vid att klara mig själv.
Sedan fick jag ett rum på bb där jag passade på och ta en duch medan bebisen sov i sin balja. Annelie som skulle gå av sitt pass kom in och sa `hej då´. Sedan gick jag och satte mig i dagrummet och väntade på att det skulle gå sex timmar så att bebisen skulle kunna bli undersökt så jag kunde åka hem. Jag kände inte ens att jag fött barn nyss. Klockan var ungefär halv åtta tror jag och det var frukost serverad. Jag hann nog äta frukost tre gånger och prata med ett antal nyblivna och `ännu icke blivna´ föräldrar innan barnmorkan från bb kom in och sa att det itne var säkert att jag skulle hinna med någon barnundersökning denna dag eftersom ronden inföll inom sex timmar efter förlossningen. Detta blev mitt största problem under en liten stund innan jag upptäckte att min bebis andades så konstigt…
FORTSÄTTNING FÖLJER…
God Middag… -ingen liggkorg och inga böcker idag
Nu har jag sovit (på arbetstid). Det var skönt kan man säga…
Mina böcker åkte från adlibris igår och låg inte i lådan idag. DHL trodde att min carrycot kunde vara framme i morgon. Senast måndag. Triiiiist. Jag vill ha den nu!
I bakgrunden dånar en föreläsning i logistik. Mycket räkning verkar det vara. Inte så avancerad matte dock. Mest plus och minus.
För övrigt händer inte mycket så det verkar ju bli Söderköping i kväll..
Tjing!
På programmet +10
- Vila lite
- Spåra mitt paket (hoppas det kommer idag)
- Fortsätta lyssna på logistikföreläsningar
- Åka till Söderköping i kväll hela familjen på `personalfest´ med Fredriks jobb.
- Vänta på mina böcker som jag beställt till plugget
- Vänta…
1:e september -Hjärtliga gratulationer

I dag fyller den här bruden år!
GRATTIS!
Hon får en tårta också.. (en återanvänd..)

..och en låt.. (alla andra kan skippa denna länk om ni vill slippa få.. slag..)
Som det ser ut nu får hon behålla sin födelsedag för sig sig själv för i dag är det riktigt lugnt i magen. Jag som hade tyckt att det hade varit trevligt att föda den förste september..
Kvar.. -och professorsbesök
..nu har taiwanbesökarna åkt till sitt hotell och Professor Helge åkt hem till Nässjö. Det blev en lyckad tillställning. Fredrik lyckade masakrera potatisen genom att koka sönder den men det gjorde inget för det gick bra utan.
Den taiwanesiska professorn Mei-Hung och hennes adept Jeng Wen Lin var mycket trevliga och ganska `västerländska´.
Nu sitter vi här och tar det lugnt och barnen sover över hos mor och far i deras husvagn i natt (som står i deras trädgård). Skittråkig fotboll på tv…
I morgon blir det en tur till Arkösund (om `ingen´ vill annat)..
Tjing!
P.S. Städat blev det men det tog typ.. hela dagen..
+5 dagar och jag botaniserar i asiatiska angelägenheter..
..dagen till ära. Här finns en del kul. Klockan är kvart i sex och jag har varit vaken i två timmar redan.
I alla fall har jag konstaterat att jag är född i drakens år.. eller det visste jag i och för sig redan. Däremot har jag enligt den asiatiska tideräkningen redan hunnit fylla 33. Jag håller mig nog till den västerländska…
Undrar just om det kommer någon städfirma hit och plockar i ordning inför kvällens besök. Jag väntar med spänning 😉
Jag är kvar
I eftermiddag har jag varit i stan en sväng och handlat lite byxor och tröjor till Anton så att han slipper gå naken. Sedan har vi ätit soppa och pannkaka hos mor och far. Sedan hämtade vi Fredrik vid tåget och drog till Coop och Maxi och handlade till taiwanesmiddagen i morgon kväll. Nu hoppas jag att det inte drar igång i natt för det vore synd på förberedelserna.. Dock förstååår jag inte när städningen skall ske… för den har inte skett ännu och Fredrik ska vara i stan på guidning med taiwaneserna på dagen i morgon. Jag har lovat att damma av hyllan i vardagsrummet..
Kram på er alla!
+2
Idag; en ny dag:
- Redan löst problem: Nerkissad soffa av W i sömnen i går kväll. Men det gör inte så mycket så länge den inte luktar så nu har jag behandlat den med lite tvättmedel och därmed bättrat på batiken lite.
- Vinden igen. Har redan varit där en gång idag och hämtat ner lite grejjer till W och O. Problemet är ju att jag inte hittar minikläderna.
- HHH-problemet måste lösas på något sätt. (Skriver inte ut det här men kan skavallra om att det rör sig om Högskolan i Halmstad)
- Fredrik tycker att jag ska städa så att hans taiwaneser inte ska få astma på lördag då de ska komma hit på grillkväll. Jag tycker att jag ska hyra in en städfirma och skicka räkningen till Prof. Helge 😉 Eller så får senjoåre Fredrik Jeppsson komma hem och städa själv 🙂 Det känns som att jag har lite och göra ändå..
- Försöka hitta mitt dyra paket som verkar vara på vift i DHL-världen.
Japp. Rapporerar i kväll.. (hoppas jag)
Kalas igår för pappa
I går fyllde min pappa 60 år. Då hade han öppet hus för alla som ville komma och gratulera. Det var en del folk där. Mest sådana som man träffar lite då och då. Det var skojjigt att träffa hans bröder och deras tanter för dem ser man inte så ofta. De bor spritt över Sverige (Lund, Uppsala, Arbrå och Linköping) och alla samlas i princip bara vid sådana tillfällen som jämna födelsedagar och begravningar. Det var ett och annat grått hår på huvudena på dem allihop nu. Samtalsämnena hade en tendens att hela tiden falla tillbaka på sådant som rörde sig king vem som har mest krångel med prostatan. Men det var trevligt (ändå). God mat och tårta och ungarna skötte sig bra. Anton råkade äta `någon vindruva för mycket´ vilket gjorde att han inte riktigt hann till toan *tvätt och tvätt och tvätt*. Wilmer var blyg och vågade inte riktigt prata med någon men Ossian körde hela sin reportoar. De var nog lite konfunderade för pappas bror Ragnar är vansinnigt lik pappa. Dock kan man ju se att det inte ÄR pappa så ungarna brukar bara stå och glo på honom och tycka att det är konstigt att det finns en till nästan likadan…
I dag ska jag åka dit och käka lite rester till lunch. Kanske finns det en bit prinsesstårta också..
Grattis Pappa!
60 år 19 augusti 2008…

..och här kommer en låt också..
..och en tårta..

Fredag med regn och solsken
Ensam med barnen har jag varit idag igen. Fredrik har varit i Stockholm med sitt ordinarie jobb för att planera någon kurs i vetenskaplig metod som han ska vara med och hålla i till hösten.
I går var vi i Arkösund. Alexander var med. Ungarna hade jättekul. Det blev en del bra bilder och en bättre redogörelse kommer när tillfälle ges till lite lugn och ro med kamerasladdarna.
Ossian är heltokig i käk alltså. Han klättrar upp till taket om så behövs för att få tag på en torkad bullbit som han vet finns i något skåp. Han går och hämtar grejjer i kylen (som tack och lov piper när det stått öppen en liten stund). Det är faktiskt lite jobbogt och en helt ny erfarenhet för mig som haft kräsna ungar tidigare. Ossian kan liksom äta LÖKBITAR som är RÅA om han är tillräckligt hungrig. Wilmer skulle hellre avlida.. I förmiddags hittade jag en märklig fyrkantig sak på köksgolvet. Det var halväten och visade sig vara en buljongtärning som han hämtat i kylen och kalasat på. Dock verkar hans gräns gått någonstans vid en halv… I kväll bjöd mormor på `Macke D´ då är det minsann kalas!
I morgon fyller Fredrik trettio år. Då åker vi till Skåne i enlighet med hans önskemål och kommer hem på söndag (…) Vi ska åka jäkligt tidigt på morgonen. Vi har i alla fall köpt en present som han ska få. Vad kan jag inte avslöja nu men vi har slagit in den i en gammal reklam från OnOff och satt en serpentin på i brist på annat (och pengar).
Tjing!
”Björnen sover…
..björnen sover
i sitt lugna bo
Han är inte farlig
bara man är varlig
Men man kan dock
men man kan dock
honom aldrig TRO..”

-Glad midsommar!-
Nu har vi varit på skolavslutning…
..Wilmer och jag och morsan. Det var trevligt. Morgonen var stressig som vanligt och vi höll som vanligt på att inte hinna. Men vi hann i alla fall. Kom dock på halvvägs till kyrkan att jag glömt kameran hemma. Attans! Vi lämnade av Anton och WIlmer och jag ´flög´ tillbaka hem och hämtade den för att sedan ´flyga´ tillbaka igen. Jag vet.. det är inte livsnödvändigt men nu skulle jag ju äntligen få en chans att pröva min nya telezoom. Tyvärr fick vi till följd av denna resa fram och tillbaka sådana platser kyrkan att vi hade behövt en telezoom som kunde zooma ungefär dubbelt så mycket som min… Men det blev bilder utanför istället.. Kanske kommer det smakprov senare.
Efter avslutningen var det fika på gräsmattan på skolgården vilket i alla fall Wilmer uppskattade mer än själva kyrkobesöket (vilket jag kan förstå för an såg typ inget alls. Tur att grannflickan stod brevid så att han hade någon att flirta med i alla fall).
Nu sitter jag här och väntar på att den där skolpolitikern ska ringa… det ser inte ljust ut just nu.
Jag har bara det sista på Örebrokursen kvar nu. Sedan kan jag inte göra mycket förrän resultaten börjar rulla in från Växjökursen… men det lär dröja…
Tjing!
Måste bara meddela alla som trodde något annat..
..att jag VISST jobbar (med min marknadsplan). Den är nästan klar nu. Bara budgeten kvar..
Morsan och jag har varit och sprättat bort blixtlåset i Fredriks felsydda bomkapell nu. Snart är det nya klart. När vi höll på med det började jag må så jäkla illa och det har inte gått över ännu. Men det blev lite bättre när jag fick ligga på soffan och vila lite.
Kom på att jag inte har berättat om det trevliga discot som vi hade för skolbarnen i fredags… men det får bli ett eget inlägg senare…