Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, iPhone, personligt, skolan, sport
På bilden: Världen är din. Sluta jaga och låt den komma till dig.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Husdjur, personligt, Resor och utflykter
På bilden syns Walter. Det är min hund. Min alldeles egna fyrbente vän. Det var kärlek vid första ögonkastet. Han är född den tredje april och flyttade hem till oss den andre juni. Barnen älskar honom. Jag älskar honom. Han gör succé där han går fram.
På bilden: Valpen.
”We both lie silently still
In the dead of the night
Although we both lie close together
We feel miles apart inside
Was it something I said or something I did
Did the words not come out right
Though I tried not to hurt you
Though I tried
But I guess that’s why they say
Every rose has its thorn
Just like every night has its dawn
Just like every cowboy sings his sad, sad song
Every rose has its thorn”
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, iPhone, personligt, Resor och utflykter
Bloggen fyller elva år. Tiden går fort. Livet går fort.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, musik, personligt
På bilden: Tiden går
Hade tänkt göra en utläggning. Jag har funderat hela dagen på det och det verkar inte bli så.
Den skulle ha handlat om barnen. Om livet. Om mig själv. Om allt jag förlorat och vunnit under det här året. Året jag på sätt och vis bara vill gräva ner och glömma bort. Om all sorg och lite glädje. Om uppgivenhet och framtidstro.
Den skulle ha handlat om att bära på en hemlighet. Om vissna kärlekspelargoner. Och om levande rosor.
Det blev inte så.
Men Gott Nytt År ändå.
Välkommen 2018. Nya erfarenheter. Nya strider att vinna och några säkert att förlora. Ny glädje och säkert lite sorg. Helst med framtidstro och utan uppgivenhet.
Färre hemligheter. Färre vissna blommor och fler friska och levande.
På bilden: Helt ok ändå
På bilden: sweet sixteen
Tiden går så fort. Den rinner mellan mina fingrar nu. Lillbebisen har blivit stor. Snart vuxen vandrar hundrasjuttiofem centimeter över havet genom livet på sina fyrtiofem i skor.
Igår blev han sexton år. Det var sexton år sedan jag satt där i soffan med den varma och mjuka lilla bebisen och sa att han aldrig skulle bli stor. Jag ville inte det. Jag ville att han skulle fortsätta att vara sådär liten och lukta så gott. Ligga där i samma små bebiströjor med sjuttiotalsmönster som jag själv haft då jag var liten.
Nu spelar han på ukulelen han fick i födelsedagspresent igår. Musikalisk som få tar han sig an det instrument han får i sina händer och skapar ljuv musik. Fantastiska lilla stora människa. Grattis.
By the way.. God Jul också. Inte för att jag gillar julen direkt.. längre. Men ha en fin sådan ändå.
Didrik nio.
Idag fyller du år igen lille vän. Min aktiva kreativa unge som jag älskar högre än livet. Det var tur att du kom.
Som en solstråle mellan molnen tittade du ut i den tidiga femteseptembermorgonen 2008. Du har satt guldkant på mina dagar sedan dess.
Du är yngre än den här bloggen så om du skulle vilja någon gång så kan du gå in och läsa om dramatiken med ditt hjärta som var då du föddes. Finns i arkivet under september 2008.
Grattis Didden❤
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hus och hem, iPhone, personligt, Resor och utflykter, sport
Göteborg. Underbara Coldplay på Ullevi i slutet av fasansfullt svarta och ledsna juni månad. Bitterljuvt.
Bråvalla. Anton, jag och en härlig, god vän till mig. Antons dragplåster Skepta han kommer och han går. Snabbt. Jag är trött och ledsen men gör mitt bästa.
Nyköping. Ossian på lyxig innebandycamp. Fem dagar. Utvecklande och härligt.
Alla är där.
Barnen badar i ”havet” i Nyköping.
Varamon. Med sanden mellan tårna händer det. Framåt. Hela. Tiden.
Min trädgård är en campingplats. Barnen tältar i sommarvärmen.
Råssnäs. Anton dinglar med benen från tian. Jag är med men skitig och trött.
Virum. Alla gillade älgarna och slogs om potatisbitarna för matning.
Söderköping. Anton och Wilmer klättrar ner för Ramunderberget på utsidan. Ringer nedifrån och meddelar att de inte kan komma upp igen. Skitungar.
Kissen. Han drog men kom tillbaka. Inte självmant dock. Nu sårig, halt och full av löss.
Vimmerby. Ossian och Didrik har fyra dagar på Bullerby Cup. Jag är introvert och pendlar. Tack till Red Bull och Galantis.
Välkommen augusti!
Lottas Dagbok 