Ossian tog ett skumbad igår kväll
Omväxling förnöjer.
Nu har jag haft dem alla fyra här hemma i omgångar den senaste veckan. Har de inte varit sjuka själva så har de varit hemma för att någon annan varit sjuk.
Idag är Ossian hemma med mig. Han hade fortfarande betydande feber igår kväll. Vet inte hur det är idag. Han verkar pigg men inte frisk. Han hostar och snorar väldigt myket.
Anton har sovit hos sin mormor och morfar inatt. Han vill så gärna göra det. Han var väldigt mycket bättre igår än han var i förrgår. Idag hoppas jag att han är helt bra för då kan han gå till skolan i morgon. Tyvärr missar han både fiollektion och ishockeyträning idag. Men det är inget att göra åt.
Nu ska jag klä på Didrik och gå och lämna honom hos hans dagmma vid åtta. De ska gå iväg och ha gymnastik idag. Det brukar de göra på torsdagar. Wilmer har redan åkt till morgonfritids. Både Wilmer och Anton älskar morgonfritids fär de får vara i gympasalen och spela spökboll (?).
Allvaret väntar.
Det tar på krafterna.
Det gick bra på vårdcentralen. Ossian är på bättringsvägen. Bra läkare. Pratade en del krupp. Fick mig genast att känna mig som en bättre mamma. Om nu samtalet med sköterskan i morse fick mig att känna mig som en sämre. Konstaterade mest det som redan konstaterats tidigare. Att nästa gång blir det sjukhuset. Läkaren sa att Ossian sannolikt drabbats av två infektioner. Först magsjuka och sedan en förkylningsinfektion. Nog om detta.
I eftermiddag har jag haft lite tid att fixa med jobbsökande för båda sjuklingarna har varit med morsan. Kom ett litet kliv framåt. Bäddat för flera steg framåt. Sedan fick jag en uppenbarelse. En sak som jag så jättegärna skulle vilja göra. Jag brukar ju aldrig ångra saker jag gjort. Men jag kan ångra saker jag INTE gjort. Så är med facit i hand. Jag vet att jag hjar massor av utbildning men jag känner att det är en fåle jag saknar i mitt stall. Får se.
Nu hämta barn.
Jag vet inte om det är tredje gången idag jag skriver att Anton vaknade och var sjuk inatt. Detta innebar att jag också vaknade och gick upp en sväng för att sköta om honom. Det är väl ingen nyhet att jag brukar vakna på nätterna även då hela familjen är frisk och att jag då följer diverse serier som återkommer varje natt. TV11 är ett fynd. Jag vill inte kolla på kriminalserier och Arkiv X och annat läskigt. Inte heller se nyheterna om och om igen. Det ska vara lättsmälta, icke ångestframkallande program som inte kräver något av hjärnan.
På TV11 kan man numera se BB dygnet runt (nja). Så inatt var det ett gammalt BB-avsnitt som stod på tablån. Gäsp. Sedan kollade jag lite på Ola-Conny. Ullared på femman alltså. Ganska kul ibland.
Gekås i Ullared är för övrigt ett företag som lyckas peta in gratis marknadsföring både här och var. Då vi gick på stan i Norrköping i lördags sa Anton: ”Mamma vet du! I Familjen Annorlunda som är på teve, där åkte dom till ett jättestort gult hus som hette Ullared. Där gick dom och shoppade en hel dag. Fy så tråkigt! Dom vuxna tyckte att det var roligt men barnen tyckte att det var jättetråkigt.” Jag tyckte att det var en ganska rolig kommentar.
I vanliga fall brukar jag somna efter Gordon Ramsey vadhansprogramnuheter på femman. Trist är det i alla fall. I natt kollade jag dock på något som jag inte vet om jag borde ha skrattat eller gråtit till. Det var någon dokuvariant där de samlat par där mannen var otrogen hela tiden. Det var unga par där tjejerna egentligen hade kunnat lämna de där skitstövlarna till karlar men ändå envisades de med att hålla ihop med dem. Efter att de suttit i någon sorts gruppterapi där dessa män avslöjat att de haft sex med andra gick de tillbaka till sina mans- respektive kvinnohögkvarter. Där ägnade sig tjejerna åt att vara förkrossade över det deras karlar gjort mot dem. Karlarna å sin sida skattade, bråttades med varandra och var helnöjda. Hela programmet avslutades med att paren tävlade mot varandra med ett egenkomponerat cheerleadingnummer. Helt galet men uppfyller alla kriterer som räknades upp ovan. Behöver jag tillägga att det var en amerikansk produktion? Nae. Jag trodde inte det 😉
Natten som kommer ska jag försöka sova istället 😉
Anton är hemma hos mig och är sjuk idag. I natt vaknade han och hade feber och ont i huvudet. Han har fått Panodil hela dagen och mått bättre av det.
Till lunch idag bestämde vi oss för att återuppliva en gammal favorit. Då Anton var liten älskade han Gorbys piroger. Det ville han ha idag och det blev en riktig hit.
Hoppas att han inte blir långvaritgt sjuk. På söndag är det Team Sportia Cup (hockey) här i Linköping. Då ska han vara med enligt planerna. Kanske är det för optimistiskt att hoppas på det. Men han borde kunna vara med och titta på.
Nu kan jag inte skriva om det här alls längre tycker jag. Inlägg finns på andra sidan. Lösen kan man få via mejl. Adress finns i vänster spalt.
Foto: Jovars. Jag själv. Och pratbubblan har jag också gjort.
Mannen på bilden har varit en av mina följeslagare genom livet så här långt. I vått och torrt har han stått vid min sida. 8 bitar och 32. Super och i emulator.
Just då jag trodde att vi gjort upp för evigt återkom han för att, som jag misstänker, bli kvar ett bra tag. Nu mera i Wii-format och i den mobila formen DS. Jag tycker att han är helt ok. Han kan springa fort, skjuta eldbollar, flyga och simma. En riktig man med andra ord. Numera arbetar han även under cover. Som pingvin 
Han hade varit fulländad om det inte hade varit för hans musiksmak. Eller snarare bristen på variation i musiken som omger honom. Jag är så trött på att höra ljudet från honom. I svaga stunder är jag nära på att slänga ut honom för evigt. I alla hans former. Men han har en fanclub här som skulle bli så ledsna om jag gjorde det. Så han får stanna. Tsv.
Att vara hemma med en frisk Didrik är ett heltidsarbete. Eftersom Ossian spydde i torsdags var Didrik hemma med mig. Ossian var ju hos mormor och mådde kass. I morgon ska Didrik få gå till dagmamman. Ossian har ju feber och är sjuk fortfarande trots att han inte kräkts sedan i torsdags morse. Ungarna har inte träffats så Didrik hade egentligen kunnat gå idag men denna vecka var det fredagsdagis på måndagen så han fick vara hemma.
Han är verkligen en handfull. Springer runt och stojar, klättrar upp och hämtar saker i skåpen, gräver i min handväska, ritar på väggarna (!) och säger en massa.. hmm.. roliga saker. Nyss sa han att han fiser med snoppen. Kul. Luktar gott också 😉
Petter. Som ett kliande myggbett på den svenska idrottsstoltheten.
Som den sanna medgångssupporter jag är så varken tittade eller lyssnade jag på herrarnas femmil på skidor idag. Varför? Jo. För att jag tycker inte att det är kul. Det är inte alls kul. Då Petter Northug är med. Så tycker jag.’
Däremot tycker jag att det är jätteroligt med hans kaxiga uttalanden i sann zlatananda. I love it 🙂
Rent allmänt tycker jag inte att det är så kul då det är en person eller ett lag som är sådär överlägnsa. Typ som som den där norrmannen. Eller som detta snacket om Hugo Stenbeck som ska skänka en massa pengar och köpa en NHL-femma till Malmö Redhawks (ett hockeylag i (edit:) allsvenskan för dem som inte visste det 😉 ) för att de ska bli överlägsna alla andra lag. Det blir liksom ointressant. Eller sådana idrottsmän som man vet helt säkert håller på med doping, som den där öststatiska höjdhopperskan som sedemera åkte dit (tack å lov), de blir ointressanta som motståndare. De räknas liksom inte. Detta var svammel och nu kommer jag att få höra att sådana som jag ska hålla truten om sport. Men det är ok.
Vi är i Vadstena. Fredrik spelar hockey och vi andra softar vid sidan om. Barnen har jätteroligt i korridoren utanför omklädningsrummen. Grymt.
Jag har testat mitt nya nagellack som jag köpte då vi var i Norrköping igår.
På bilden ovan kan man även se hur torra och sträva händerna blir då man städat upp tre flaskor klorin på en förmiddag. De blir alltså så pass häxiga att det framgår aven av en suddig webcambild.
Ossian är tyvärr fortfarande väldigt febrig och sjuk. Vi funderar nu på om det är något annat virus som drabbat honom samtidigt som magsjukan. Han är snuvig och hostig nu också. Han är hos mormor men jag saknar honm mycket. Dock vet jag att han har det väldigt bra där så han får vara kvar åtminstone tills i morgon.
…och tiden kan troligtvis heller inte vara för knapp.
Jag somnade från andra chansen igår kväll. Just efter att Jenny Silver hade åkt ut mot Love Generation. Det betyder att jag missade det mesta tror jag. I morse var jag nyfiken och googlade fram vilka som gått vidare.
Kan inte säga att jag är jätteförvånad för det har ju hänt tidigare. Alltså att en helt värdelös sångare som osäkert väser fram tonerna och dessutom har en låt som har hamnat i helt fel forum, faktiskt går vidare till final. Har dock inte något konkret exempel just nu. Naturligtvis tänker jag på supersnygga Sara Varga men låten Spring för Livet. Ja. De anledningar jag kan se till att hon går vidare med denna låt är:
- Att hon är snygg som få.
- Att svensken gillar framgångssagor.
- Att tillräckligt många identifierar sig med låten (ve å fasa!)
Jag har hört jämförelser med Lisa Ekdahl. Jag är inget jättefan av Lisa E men hon sjunger i alla fall. Inte väser.
Nu ishallen. Bråttom!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Hälsa, Mat, Melodifestival, personligt, Resor och utflykter, shopping
Jag har köpt årets första solglasögon. Är inte det ett riktigt vårtecken?
Idag har vi varit i Norrköping och fikat på Jolla. Gott men dyrt. Ungarna var inte överväldigade om man säger så. Wilmer gillade det. Anton drack sin choklad. Didrik ratade den fina chokladen. Vi har varit där en gång tidigare men det var ganska länge sedan nu. Då var Ossian med men inte Wilmer. Då tyckte jag att matmuffinsarna smakade dill. Idag tyckte jag att de smakade lök 🙂 Men idén är bra.
Efter fikat tog vi en sväng på staden. Jag köpte solbrillorna och nagellack. Det är faktiskt dags att bry sig lite om sig själv. Det har inte hänt på ett tag. Fredrik köpte böcker till sig själv och barnen. Han verkar ha träffat mitt i prick med boken han köpte till Anton. Vargbröder heter den. Anton är uppslukad. Tur att det finns en hel serie 🙂
Ikväll ska vi äta spagge och köttfärssås. Ossian är kvar hos morföräldrarna med feber. I morgon har vi massor av hockeyrelaterade grejer att göra. Ikväll ska vi kolla på andra chansen i mello.
Osv.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Husdjur, poesi, skolan, sport
Anton, Didrik och Kissen Laban idag på morgonen
Didrik är två och ett halvt år idag. Han har blivit en stor kille verkligen. Pratar som en treåring minst och är bra på typ allt. Ingen vidare redogörelse.
Anton är på fint humör trots en liten motgång igår. Han är en sådan fantastisk person som tar situationer med de förutsättnignar som ges. Spottar i händerna, tvi,tvi, och går vidare mot nya äventyr. En mycket god egenskap. Han är även det största kämpe jag känner. Han ger sig aldrig så länge möjligheter finns. En guldgosse helt enkelt.
Kissen Laban verkar återhämta sig fint efter kulklippningen igår. Han är lite skeptisk och springer undan men han blir mer och mer sig själv igen.
Ossian har feber idag. Han är kvar hos mormor och morfar. Magen har varit felfri i 48 timmar nu men som sagt så har han feber. Helt i sin ordning då man har ett magvirus. Han är på bättringsvägen.
Fredrik och Wilmer är på hockeyträning i Ljungsbro. Jag hade också velat följa med men tydligen är det förskräckligt jobbigt att övriga familjen åker med på hockeyträningarna så vi kommer nog inte att synas i Ljungsbro så mycket framöver. Trist.
Nu ska jag ta lite frukost.
