Rimforsa nästa
Nu ska ungarna och jag i alla fall åka till Rimforsa och hämta Fredrik. Det regnar inte men det är ju inte direkt fint väder heller. Men lite ljusare är det i alla fall.
Alexander har varit här för att leka med Anton idag. Detta innebär att Wilmer haft panik halva dan ungefär. Ena stunden handlar det om at han inte få vara med och andra stunden handlar det om…. att han inte får vara med. Jag kan ju inte tvinga dem att ha honom med sig hela tiden tycker jag. Det skulle inte vara så kul för Anton om ingen ville leka med honom för att han har sin brorsa i släptåg hela tiden. Däremot tycker jag att han kan få vara med lite emellanåt. Men Wilmer blir…. galen… kan man säga när han inte får som han vill. Han ser ut som en liten professor och både pratar och beter sig som en sådan för det mesta men när han blir arg på riktigt blir han livsfarlig. Han springer ut och skriker på gatan utanför huset oh jag vågar inte ens stava till det han kallar mig för. Jaja.. man få ta det med jämnmod.. som vanligt..

Ossian har inte fått på sig kläder på hela dagen. Springer i böjan som vanligt.. Nu har ha börjat tjata om byxor.. tidigt.. Klockan är ju snart kväll.
Nu ska vi förbereda oss!
I´m siiiiingin´ in the rain…
Ska det aldrig sluta. Det är ju blött hela tiden.
I kväll skulle ungarna och jag ha åkt till Rimforsa och hämtat Fredrik eftersom han gjort sitt sista pass på Kind och ska gå av i Rimforsa. Ungarna skulle ha badat (ja men eller hur.. vad kan det va´? 12 grader?).. Vi får se.
Klådan kanske är lite bättre idag. Svårt att säga för det kliar fortfarande. Jag avvaktar (tills jag kliar ihjäl mig)..
Fyyy.. vad trist.. det känns ju inte direkt lockande att gå ut precis.
Tjing..
Snabbt bara..
- i natt drömde jag en `sån där´ dröm igen. Inget man blir gladare av
- det regnar, vad annars?
- jag har blivit nominerad. mer om det i morgon. jag är glad!
- i morgon tänkte jag nog ta den där utmaningen med knasiga grejjer om en själv
- jag har fått klåda och håller på och klia ihjäl mig. undrar varför..
- varit på Willys. undrar just varför jag inte handlar så billigt oftare
- vill byta mobil. en månad kvar innan jag får uppgradera men de är något mystiskt med fakturorna jag betalt. har nog betalat mycket mer än jag brukat..
- hamsterburen är städad. jippi! nu springer den lite i hjulet igen
- det kliar VERKLIGEN alltså. fy. graviditetsklåda kanske..
Nu måste jag försöka vila lite…
Det regnar ute..
..vilken nyhet va? Undrar om det är någonstans det inte regnar nu.
Idag :
- regn
- bråkiga ungar
- städning på förmiddagen
- väntan i bilen i två timmar på eftermiddagen på Kind och barnen som skulle åka med en bit på slutet.
- Inte mycket annat
Tjing!
Ocker? (Anna Wahlgren)
Kolla detta och jämför med detta här. Notera särskilt avsnittet om ”trångmål” och ”beroende ställning” för att ”bereda sig förmån”. Kanske inte klockrent med i alla fall på gränsen…
Är Sverige bra på något alls längre?
Det fanns en tid då Sverige var bra på en del grejjer. Landet var `top 10´ och man skröt upp allt möjligt. Nu verkar det mer som att man lever på gamla meriter i det här landet och tror att man är bra på grejjer fast det har blivit mycket sämre.
Pappersvarianten av vår lokaltidning Corren hade i går (fredag 4/7 -08) ett litet reportage där man samlat några personer som var relativt nyinflyttade från utlandet för att prata om hur man upplever Sverige och Linköping. De hade en och annan kul kommentar men det jag fastnade fär var detta (han som citeras är professor i zoologi vid Linköpings universitet):

Jag tycker att det är sorgligt men träffande. Precis så upplever jag att det är när man har kontakt med sjukvården. Särskilt då primärvården. Kanske inte riktigt lika mycket när det gäller barnen som när man själv är sjuk. Nu är jag sådan som aldrig söker vård ”för att bara kolla upp” eller så. Jag vet för det mesta att jag behöver medicin eller så är jag så sjuk att jag inte vet var jag ska ta vägen typ. Möter man då en person som utgår från att man överdriver så är det ju klart att den människan tycker att man gott kan vänta ett par dagar. När man legat med 40.6 i en vecka och vet att man har lunginflammation så kan de dagarna vara ödesdigra (I know). Dock upplever jag nästan alltid läkarkontakten som positiv när man väl fått komma dit. (Då det gäller mig själv så är det ofta en ursäktande läkare som ser ut att tänka ”Vad i hela friden håller de på med där ute i växeln..?”)
Undrar just varför det blivit såhär. Handlar det om ekonomi? Organisation? Ja..vad?
Lördagmorgon och ingen väckarklocka (…och en obehaglig dröm..)
I natt har jag sovit non-stop. Vaknade 07.13. Så länge får jag aldrig sova på vardagarna för då ringer den förbaskade väckarklockan som jag glömmmer stänga av jämt. Ungarna hade svårt att somna i går kväll för de hade sovit i bilen från Arkösund. Anton hade ont i huvudet och fick Alvedon och somnade kanske halv tolv eller något.
I alla fall drömde jag den värsta dröm jag drömt på jättelänge precis innan jag vaknade. Den lämnade en obehagskänsla kvar som inte verkar släppa. Kanske ska jag inte gå in på detaljer här för det kan väl vara onödigt men det handlade om `personer från förr´. Dömmar är ju lite märkliga på det sättet att de ibland blandar ihop personer som inte har med varandra att göra och från olika tidpunkter. Sedan skapar de ett mönster som rör sig kring ett visst tema (eller vad man ska kalla det). Det handlar säkert om att hjärnan bearbetar saker… jag tror inte att det är värre än så faktiskt. Jag tror inte på det där med drömtydnig. Typ; drömmer man om.. ja.. någon särskild sak så betyder det att.. något.. Det där med symboler och sånt. Njae. Däremot kan man säkert drömma drömmar som slår in i verkligheten för att hjärnan så att säga `förekommer en´ (knepigt kanske). I så fall så tror man att man drömmer något som slår in fast det egentligen handlar om omedvetna (eller medvetna) föraningar. Den drömmen som jag drömde i natt lämnade känslan `..what goes around comes around..´ efter sig. Dessutom påminnde den om att vissa människor inte verkar ha något samvete. Att man tror att `det kan väl inte vara möjligt´ bara för att det det inte är möjligt för en själv. (Jag är lite sugen på att berätta om den men jag låter ändå bli… tror jag..)
Nu börjar ungarna vakna så det är dags att röra sig lite.
Hemma igen.. och trött..
Fredrik har återgått till sitt andra hem för tillfället nämligen kanalbåten Kind. Vi är själva till på söndag.
Skärgårdsturen var ok.
Nu ska vi vila.
Tack tryckluft!
Min dator är numera hel. Pappa har lagat den med tryckluft. Först skrattade jag lite åt honom när han sa att han skulle ”blåsa” den ren. Sedan tänkte jag att han få väl köpa en ny åt mig om han pajjar den helt. Nu funkar den i alla fall efter ”blåsningen”. Nog om detta.
Nu blir det lite skärgårdsliv ett par dagar. Tyvärr är familjen inte utrustad med något mobilt bredband så det blir ett litet blogguppehåll. På fredag kommer vi hem.
För övrigt har dagen varit lång. Jag är trött. Har handlat och tankat för typ tusen spänn. Nu börjar det vara tomt på kontot. Redan.. men som vanligt..
*gäsp* Ossian har ätit russin…
Nu när jag vaknade låg Ossian lite mystiskt stilla borta på sin madrass. Han hade några kostiga ljud för sig.. hmm.. Wilmer avslöjade vad han hade gjort för han hade nämligen lämnat en del spår efter sig. ”Han har russin på kudden..” Jag frågade om han ätit russin och han svarade ”naaaaaee”. Jag måste säga att han är ganska dålig på att hålla sig till sanningen i förhållande till sin ålder. Tur att vi inte hade mer russin hemma heller för han hade tömt förrådet helt. Hade kanske blivit lite tråkigt i magen då. I går sov han ingen middag vilket resulterade i att han däckade klockan typ; sex.. Annars brukar han vara den som är svårast att väcka här på morgonen..
Hallå där.. vem är du egentligen?
Jag har inte tagit mig tid att fundera så mycket på den nya bebisen som ska komma. Nu har jag börjat vakna varje natt vid samma tid (02.10) och inte kunna somna om. I och för sig har jag vaknat på nätterna länge men det är först nu man ser det där mönstret.
För att återgå till rubriken då.. Det är ju liksom omöjligt att undgå att det är någon där inne nu. Den sparkar och när alla sover och fjärrkontrollen till tv:n är borta kan man inget annat göra än fundera. Denna gång känner jag mig mig ganska trygg i att veta svaret på frågan i rubriken. Jag känner mig ganska säker på ungefär vad det är för en liten rackare som ska komma ur. Min känsla är att en liten pojke kommer att titta ut någon gång i början av september (kanske den 4:de.. eller så..). Han kommer att väga ungefär 3,7 kilo och vara typ; 52 lång, ha en liten intryckt haka och inte ha så mycket hår. Några mörka fjun runt nacken eller över hela huvudet men det kommer snabbt att trilla bort och lämna utrymme för ingenting för att långt senare ersättas av en ljus matta som inte blir heltäckande förrän i fyraårsåldern. Han kommer att få ett namn som alla tycker är knasigt först men som kommer att passa honom utmärkt och långt senare kommer ingen att förstå varför de tyckte att det var knasigt från början för ”det är ju `han´”. Han kommer att sova gott och inte skrika så mycket bara han får mycket mat. Han kommer att växa snabbt och bli en mjuk liten `tjockis´. Han kommer att ha tre aktiva, smarta, duktiga brorsor som kommer att ta hand om honom och `lära honom allt de kan´. Han kommer att matvägra tills han fyller ett och sedan kommer han bara att vilja äta pure tills han är ett och ett halvt.
Det har hänt att jag tänkt att det faktiskt kan komma någon annan sort den här gången men det känns bra att på något sätt ändå ha en bild av hur det ska bli. Kanske är jag naiv men jag känner mig rättså säker på min sak.. (kanske kommer jag tt få äta upp detta..)
Idag är det luuuugnt här hemma
Det är skönt att det kommer någon lugn dag då och då mellan varven.
Nu när jag är färdig med skolan får jag snällt lämna tillbaka lånedatorn till pappa. Jag funderar på vad jag ska göra med min som inte funkar. Kanske lämna in den eller något.
Nu ska jag slänga mina lortiga barn i badkaret och se om de vill somna lite tidigare idag (fantisera kan man ju alltid). Hoppas att det är något bra på tv idag.
Sista (?) Juni 2008
Idag har vi:
- Varit i Hästholmen och ätit glass och på Citygross i Mantorp och handlat
- Sett Arn men inte slutet
Tjing!
Igår – en slitsam dag…
Fredrik jobbar på kanalbåten Kind den här helgen och den kommande veckan (trots att han har semester)vilket innebär att han åkte i fredags och kommer hem ikväll (tror jag). Så igår var det barnen och jag från morgon till kväll.
Dagen började bra och rullade på helt ok fram till lunch. Mina ungar älskar att åka och handla på hamburgareaffären. Vilket vi gjorde efter önskemål. Blodpuddigen ligger nu frusen i frysen.
Tyvärr drabbades `vi´ av Hin håle efter maten så eftermiddagen gick i det nervösa sammanbrottets tecken. Wilmer vill åka till Valla (lekpark med lite djur och sånt). Jag hade pratat om det tidigare men inte lovat något. Jag könde dock att det var en del annat vi behövde göra så jag avstyrde Valla. Det avstyrde tyvärr inte Wilmers tjat. Jag bestämde att vi skulle ta en runda på Tornby (affärscentrum utanför stan) och kolla om vi kunde hitta någon billig möbel till altanen nu när det är rea överallt. Det gjorde jag dock inte. Wilmer satt i baksätet på bilen och sjön sin nya ”hata tjocka fula mamma som inte vill åka till nåt roligt”-sång. Den smittade även av sig på Ossian. Jag behöver knappt säga något om hur det var på Ö&B, Rusta, Jysk och IKEA. IKEA var värst. Där blev dessa en del av min räddnig. MIn obefintliga pålånbok blev inte glad. När vi kom fram till kassan och skulle betala hittade jag inte mina kort. Kallsvettig grävde jag runt i väskan för att till sist hitta dem i alla fall. *pust* Då hade barnen rivit halva IKEA (och det vill ju inte säga lite).
Efter IKEA åkte vi hem och lämnade påsen med en blomkruka och ett paket battterier. Sedan åkte vi till affären för att handla. När vi kom fram var korten borta igen. Grävde i väskan men den här gången hittade jag dem inte. Vi åkte hem igen och jag hittade dem i den blå IKEA-påsen där jag hade slängt ner dem i stressen på IKEA. Sedan åkte vi till Tempo-Tallen och handlade. Ungarna levde om men fick ändå glass för det hade jag ju lovat men det var ingen som förtjänade någon glass vid det här laget.
Kvällsmaten här serververades inte föränn klockan åtta på kvällen för jag gjorde ett försök att städa köket samtidigt som alla barn var spridda för vinden utanför huset. Inte lätt. Ossian hjälpte vår snälle granne som höll på att klippa vår häck utanför. WIlmer körde trampbilstävling med sin nya kompis Alicia. Anton tog det lungt undantagsvis. Kylen är i alla fall fin och ren nu.. och sopskåpet. Under tiden ungarna badade tog jag badrummet på nedervåningen också så där är det rent nu. Det rummet hinner jag nog få städa ytterligare en gång innan jag är igenom hela huset. Morsan var här i fredags och hjälpte mig vika undan tvätt och städa ur hallen (vinterkläderna!!!). Det tar en jäkla tid men ska man göra det ordentligt och dessutomm har barnen med sig samtidigt så blir det ju så…
Ingen somnade före tio i går kväll. Inte ens WIlmer. Dock sov alla före halv elva. Jag vaknade halv tolv efter att ha sovit en timme (i vanlig ordning). Då passade jag på att laga hamsterns hjul som var trasigt.
I morse sov vi lite halvlänge och vi har ätit frukost nu och jag ska inte utlova några aktiviteter (`ÅKA VALLA´ ekar fortfarande mellan väggarna här) för det står städning på schemat…