Miljöpartiet har föreslagit att Försäkringskassan skall bli skyldiga att betala ut ränta på fördröjda utbetalningar. Det tycker inte försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender var någon bra idé. Varför? Jo, för att det kan ju vara svårt att veta vem det beror på att utbetalningen är sen (säger hon i tv4-nyheterna för att sekunden efter rada upp ett antal, till Försäkringskassan alternativa, ‘förrövare’). Hmm.. tänker jag de tar ju ut ränta för försenade inbetalningar. Då är det ju liksom ingen som bryr sig om varför betalningen är sen..
Tur att man inte har så mycket att göra med denna organisation. För CSN är ju sååå mycket bättre.. hehe.. 😉
Nu är det slut på gräsänkskapet för denna gång… och Sverige är världsmästare i bandy!
Den här helgen har det annars varit mycket hockey för oss. I dag var Fredrik, jag, Didrik och Anton på cup i Nyköping (medan Wilmer och Ossian var på Yris). Hur roligt som helst var det. Antons lag vann alla sina matcher och det gjorde det ju inte tråkigare för honom precis.
Klicka för större bild!
-
- Den här lille Södertäljesupportern var den förste som mötte oss när vi kom till hallen (och den siste vi såg innan vi drog). Han höll igång ensam på ståplatsläktaren hela dagen (och på toan hörde jag). Hans pappa mumlade något om att ‘skämma ut sig’. Vi tyckte han var stencool!
-
- Dagens bästa bild! Anton rör på sig!
-
- Ingen superkvalitet på själva fotot här men annars i särklass dagens roligaste bild. Alla som känner Anton fattar…
-
- Matchen pågår. Alla jagar pucken samtidigt. Dock kan man se en tydlig skillnad i organisationsgrad jämfört med förra året.
-
- Taktiksnack. Han som snackar heter Ola och pratar med härlig Frölundadialekt.
-
- Anton står och väntar i avbytarbåset tillsammans med polaren Sebbe.
-
- Match igen. Nu i blåa tröjor.
-
- Om någon förstår vad som pågår på denna bild; skriv en kommentar. Jag själv har ingen aning, men ungen på bilden är Anton.
-
- Anton vilar igen. I blå tröja denna gång 😉
(Hur jag än sliter får jag inte mitt galleri ovan att se snyggt ut. Om någon är duktig på detta får ni gärna tipsa! Jag vill inte ha texterna centrerade under bilderna. Sedan vill jag ha ett litet mellanrum mellan dem. I förhandsgranskningen blir det ett mellanrum men inte då jag publicerar. Då blir de lite omlott istället.)
Jag har fått lov att presentera henne!
Hon föddes den 19/1 2009. Hon vägde (rätta mig nu 😉 ) 3920 g och var väl ungefär en halvmeter lång. I Kungsbacka bor hon. Jag är hennes moster.
Bilderna är klickbara!
Ja. I dag finns det en väldig massa grejjer att bli irriterad för. Eller rättare sagt; jag är jävligt sur och irriterad just nu. Jag har ju skrivit om halsflussen och att jag aldrig får någon tid på vårdcentralen och alltihopa det *pekar nedåt* Tydligen finns det någon regel som säger att man måste vara sjuk i ett visst antal dagar innan man är berättigad till läkarbesök. Eller så är det så att vissa inte har rätt till doktor alls. Kanske borde man sluta att betala skatt 😉
Tack vare att vi har en bra doc i bekantskapen/släkten så har jag nu i alla fall fått en kur Kåvepenin (ja..jag är helt säker). Det kan ta flera veckor om man ska vänta ut en halsfluss och det kan tydligen sätta sig både här och var. Han tyckte inte att det var någon bra idé med obehandlad halsfluss för mig. Punkt.
När mamma kom till apoteket och skulle hämta ut medicinen så fick hon inte hämta den först. Det krävdes någon sorts fullmakt. Ok.. det kan jag absolut köpa. Av någon anledning så fick hon ändå hämta ut medicinen. MEN tillsammans med den fick hon en föreläsning om att man minsann ska ta halsprov osv. Men jag fick ju inte komma och ta nååt haaaaalllllsprooooovvv *ÖÖÖÖÖÖ*
Asså har jag missat något här var frågan. Jag trodde att det där var mellan läkare och patient. Jag trodde att man var KUND på ett apotek.
Andra saker jag retar mig på är:
- Att respekt är något som bara vissa anses förtjäna
- Att det enda man kan ‘bidra’ med är pengar
”Farfar! Jag har mina nya Batmanstrumpbyxor på mig som jag fick av mormor i julklapp. Hej då Farfar!”
Denna vecka har varit full av halsfluss, avlusning och arbete (ja.. fram till söndagen). Egentligen borde den här lusbilden få representera denna veckas Torsdagsreflektion men jag tycker att det blir lite tjatigt med allt negativt så denne envise lille man får göra entre. Tre år fyller han den 20 februari.
(Förra veckan funderade jag på om jag skulle börja ta ut svängarna lite. Fortsätter fundera. En vecka till.)
..och så precis när jag skulle ta Didrik med mig hem och kolla på idrottsgalan i lugn och ro (overallen var påtagen och allt) så får jag syn på något som kryper i håret på Wilmer. En lusjävel. Det var bara att åka hem och hämta lusmedlet och jaga ungarna runt i köket med den där stinkande flaskan. Mycket roligare än fotbollsgalan. Ossian hade också liv i håret. Anton orkade jag inte ens leta så noga på men han har säkert också (och jag vet att man inte ska göra så men han fick medel ändå). Jag har garanterat också för det kliar i huvet fortfarande/igen.. eller vad man ska säga. Så jag drar till apoteket i morgon och köper mer Prioderm
.
Den här veckan var jag egentligen sugen på att göra något riktigt rafflande. I sista minuten fick jag dock kalla fötter och bestämde mig för att gå på den lugna linjen även idag. Vi får se om jag är modigare nästa vecka 😉 Ingen lust att bränna broar just idag alltså.
Den här bilden av Didrik då han sitter i soffan visar hur fint han lärt sig att sitta med stöd. Den symboliserar även hur han likt en kameleont försöker gömma sig från sina vilda bröder som far fram som elvispar. Dessutom.. jag vet inte hur många som följer oss här på bloggen.. men den dressen han har på sig har förekommit på en hel del av bilderna på Didrik på senare tid. Han fick den av våra vänner på sitt dop *vink*. Den är jättefin, men det är inte BARA därför han har den på sig jämt utan det beror på att jag inte hittar påsen med kläder (i rätt storlek) på vinden plus att tvätten ständigt.. ligger kvar i tvättkorgen (utom denna som har så bra färger att den kan åka i alla kombinationer utom vittvätt).
Så är det..
Nu är fyra av oss avlusade. Övriga har inte så mycket hår.
Jag bjuder på hemplåtat som vanligt. Lite beskuret denna gång. Den här bodde i hårborsten:
Sabadill, sabadill!
..och den ser ut att pågå ända till ‘påska’ här..
Men detta är inget påskris utan en bit av en träkant som (delvis nu) sitter nere vid marken utanför mina föräldrars garage. Detta är ett bakdäck och jag antar att jag får erkänna mig skyldig till kalaset även om jag inte är helt säker. Ska undersöka brottsplatsen senare. Om jag petar bort det så blir det punka va? Det sitter verkligen fast asså…
Mer om hjuläventyren bland annat här och här..
