Filed under: Allmänt, Bilder, Fest och kalas, ful blir snygg, Hälsa, Husdjur, personligt
Maj 2020. 44 år gammal. Två rotfyllningar. Blond igen efter stora mandarinfärgade våndor. Bara halvvägs igenom maj så mer väntar säkert.
På bilden: Walter och Signe vill ha kött.
April 2020 och världen är upp å ner. Aldrig kommer dessa dagar att falla i glömska. Rädsla och irritation i salig blandning. Förståelse och empati. Nonchalans och desperation. Världen som den varit kommer inte att att komma åter. Alla är vi märkta på något sätt. Acceptera. Vänta. Vila. Överleva. Leva.
Grattis blogg. Idag fyller du tretton år.
I glädje och sorg stod du länge vid min sida för att sedan och under lång tid stå i dunklet. Ännu lever du. Det firas här. Och. Nu.
På bilden: Signe och Walter
Jag, Walter, Signe och smalkatten.
Bestämmer mig för att sluta nitton och börja tjugo med red on top. Kladdar i och det blir ändå helt ok. Det blonda är ett minne nu. Håret orkar inte mer.
Steker en köttbit till mig själv. Tacksam att det inte smäller så mycket där ute ännu. Öppnar flaskan som skulle bli delad egentligen. Tar ett glas. Ett till. Kanske vaskar resten.
Walter och Signe skäller. Nu är det dags.
Gott nytt vänner! Ses på andra sidan.
Det var igår. Jag vet. Anton är 18 år nu. Ställer inte upp på bild lägre. Älskade barn.
God Jul till er alla!
Lilla du. Elva år fyller du idag.
Du kreativa pojke. En virvelvind som delar ut en kram, ler och säger ‘tack’. Utanför boxen är du och bygger dina broar. Allt gott ska du ha i ditt liv. Älskade du. Mitt sista barn.
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, personligt, Resor och utflykter
Nej. Jag har alltid givit upp.
Du. Skapt i min form. Ge inte upp.
Liv ur mitt liv. Ge inte upp.
Imorgon är en ljus dag. Det kommer att bli bra.
Jag bär dig. Men ge inte upp.
Jag bär.
Jag har filat ett par veckor på ett inlägg om vänskap. Såklart finns en anledning till det. Kanske kommer det eller så kommer det inte. Walter och Signe får illustrera så länge.
Lottas Dagbok 