Så säger Ossian när han kollar på dessa snubbar på Barnkanalen på SVT:
Jag är inte helt hundra men jag tror att det betyder ´Det här är kul!´ eller något i stil med det..
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Hälsa, Jobb och plugg
Ja.. tyvärr så är jag fortfarande på ´Yris´ (men ska hem idag) så vi får nöja oss med en favorit i repris i bildväg. Jag tänkte att om det ändå ska bli en gammal rackare så får det bli en av de allra första. Fotografen är Anders Persson. Den anonyma blondinen (som nu mera är ´natural rat´) är undertecknad. Ossian var typ.. två veckor gammal.
I morse var det lite paketöppning och sådant som hör födelsedagen till. Han blev jätteglad i alla fall. Tänk vad tiden går fort ändå.. Minstingen fyller två….
Nu till något tråkigare (för att inte tala om morgonens nyhetssändnigar på TV som nog var de mest olycks- och hemskhetsspäckade jag hört på länge) så har den där sjukan ´you all know it´ satt tänderma i Antons skola. När jag hörde det i morse ville jag bara ta honom under armen och springa därifrån… Men, men.. jag behärskade mig och höll andan medan jag travade därifrån…
Nu ska jag försöka lära mig lite om organisationsteori i alla fall. På fredag kommer uppgift två. Den kommer klockan 17 på fredag kväll och ska in 23.59 på söndagen precis som den förra. Uppgiften på kursen i e-handel ligger fortfarande och ´vilar´…
Tjing!
Hurra hurra för Frallan! Grattis på födelsedagen önskar Gränsliden 126. Hoppas att du haft en prima dag…
Jag förstår inte varför man måste vakna före klocksan sex när man egentligen inte måste. Somnade på soffan och vaknade som en.. ja… ont i ryggen hade jag i alla fall. Dessutom vaknade jag ur en dröm som kändes som en mardröm. I drömmen hade vi köpt ett hus. Huset var renoverat och fint när vi köpte det men när vi flyttade in hittade vi en gillestuga som vi inte visste om från början. Ja.. det var en hel våning på huset som vi inte visste om. Plastmattor var det i alla rummen på den våninen och de hade olika färger. På ett ställe var dem brun och såg ut som en korkmatta och i ett annat rum var den mörkrön med små vita blommor på. Jag började försöka söka som en på internet efter det billigaste laminatgolvet som jag hoppades skulle finnas men jag blev hela tiden avbruten. I drömmar kan man ju ha den där känslan av att man springer liksom.. i vatten. Eller att man försöker slå ett nummer på telefonen som man slagit tusen gånger men slår ändå fel hela tiden (fast någon ligger brevid och dör eller något). Precis så var det i den här drömmen i alla fall. Jag försökte och försökte leta efter ett billigt golv i flera timmar (drömtimmar) men ja tror inte ens att jag lyckades öppna internet. Sedan vaknade jag.
Madrassen på Bilden är en madrass från Tempur. En sådan skulle jag vilja ha. Tyvärr kostar den nästan 23000 om man skulle ha en storlek som passar i min säng. Lämnar detta utan vidare kommentar…
..och nostalgisk på en fredagseftermiddag så skulle jag vilja vara det nu. Det är så jäkla blött och trist ute och sommaren som gick var ju ingen höjdarsommar då det gäller vädret. Därför har jag grävt fram lite semesterbilder från 2006. Det var vår första segelbåttur och den gick till Danmark i Palms Laurin Coster. Jag hade just köpt kameran som jag har nu så det var mest ´sikta o skjut´ så bildkvaliteten är väl lite sådär men.. vi hade i alla fall jättefint väder!
Här är vi på väg ut ur hamnen i Landskrona. Anton tyckte allt att han var en riktig sjöman. Han var fyra och ett halvt år. Jääättelångt hamninlopp är det i Landskrona så det tog en timme att komma ut i sundet (och väl där får man akta sig så att man inte går på grund eller, för all del, krockar med en färja på väg från Ven. Men det är en helt annan historia.)
Barnen sov jättegott i båten. Vädret är avgörande för huruvida man ska ´överleva´ natten i en båt utan värmeanläggning.
Som sagt så var vädret helt underbart. Vi solade och badade jättemycket. Det retar mig kopiöst att den där turkosa-bikinik-kärringen gick förbi när jag tog den här bilden.
En dansk fjäril.
Två dagar.. eller tre.. var vi i Danmark. Sedan seglade vi tillbaka till Sverige igen och låg med båten i Råå ett par dagar. Då hade vi lite regn en dag faktiskt.
Vi fiskade krabbor under bryggan i hamnen. Anton lyckades fånga en och annan räka också.
Att Wilmer ser lite halvgnällig ut här beror troligtvis på att vi skulle äta. Det brukar ju komma en det gnäll från honom då. Men.. asså.. kolla in änglahåret. Det måste ha hamnat fel 😉
Anton däremot tackar aldrig nej till en hamburgare på restaurang. Jag kommer inte i håg vad restaurangen hette men den ligger vi hamnen i Råå i alla fall.
Ossian var ju bara en liten bebis då. Fyra månader gammal var han. Den här bilden är tagen efter att vi kommit till civilisationen igen faktiskt. Under seglardagarna låg han mest nedbäddad i sin resevagn med ett svart mygnät över sig eller så gömde han sig i sin flytväst som vi hade lånat på simhallen. Jag tror i alla fall att bilden är tagen i Fredriks föräldrars trädgård kvällen innan vi skulle bege oss norrut igen.
Foto: svt
En till poppis grabb hemma hos oss. I morse var han där i rutan igen efter att inte ha visat sig på läääänge. Hoppas att han är tillbaka för att stanna.
Ossian är överförtjust! Han ropar TÅÅÅÅRTAAAA när han får syn på honom eller hör musiken från tv:n. Jag vet inte riktigt varför (jag har i och för sig mina aningar) men jag tänker bara på Göran Persson då jag ser honom…
Nu har jag grävt fram lite bilder från klädsimmet. Jag utlovade ju lite sådana tidigare Så håll till godo..
Först fick de bada lite utan flytvästen.
Sedan var det das för lite övningar.
Wilmer prövar visselpipan.
Han tyckte klädsim var jättekul.
Vaddå kliva upp ur vattnet?
Sedan var det Antons tur.
Antons grupp hade lite mer avancerade övningar. Här tränar de på livräddning.
Sedan skulle Anton bli räddad. Då får man blåsa i pipan.
Till undsättning!
Tackarrr!!
Ja.. typ så går det till med klädsim på Delfinen. Riktigt nyttiga övningar faktiskt. Man få hoppas att det är något som fastnar och stannar kvar ett tag av det som de lär sig. Hur som helst så är det ju kul….
Det var allt på tiden tycker jag. Har verkligen saknat dem under vintern (men de har väl haft fullt upp med kräksjukan kanske 😉 ).
Sjukhus är fantastiska tycker jag. Det är så mycket glädje och sorg och det händer så mycket där på samma gång liksom. Människor föds och människor dör. Innan Anton föddes hade jag väl egentligen inte reflekterat över det för jag har aldrig behövt ligga på sjukhus någon gång eller har väl egentlien inte haft några ärenden dit över huvud taget. Nu mera har jag insett vilken mystik som vilar över dessa byggnader som aldrig somnar och som allttid har beredskap för vad som än skulle kunna inträffa. Jag själv är dock både för äckelmagad och för blödig för att kunna jobba där.
I tv-serien får man i alla fall följa ett gäng människor som arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det är ett par läkare, någon sjuksjöterska, en abulansförare, några uskor och en barnmorska. Jag gillar dem alla men så det är svårt att välja ut någon favorit men det är ju skitkul att följa Janne på ambulansen och Urban och Kungen på akuten. Sedan är det ju alltid fantastiskt att få se små bebisar födas.
Igår kollade vi på det tilsammans Anton, Wilmer, Ossian och jag. Det kommer nog att förbli så på kvällarna framöver…
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Husdjur, Jobb och plugg, Resor och utflykter
Fint värre! I dag skall dagen ägnas åt organisationsteori för till helgen är det dags för den första examinationsuppgiften. Den kommer att handla om ´det strukturella perspektivet´. Inte helt nytt för mig så jag känner mig ganska lugn. Dock könner jag att jag måste plöja igenom några kapitel i ´Bolman & Deal´ så att jag känner mig förberedd. Jag retar mig lite på att uppgiften kommer klockan 17.00 på fredag och skall lämnas 23.59 på söndag. Det finns liksom inte möjlighet att använda en endaste liten vardag.. jo fredag kväll förståss.. men det är ju knappt vardag då.
Ormarna har hållit sig inne i terrariet de senaste timmarna. Den röda är verkligen sugen på att rymma igen, nu när den lyckats göra det två gånger.
Slänger in en bild på Anton nedan. Den är från sommaren 2006 då vi var i Danmark med Jonas Palms båt. Anton var fyra och ett halvt år då. Då hade vi verkligen fint väder…
Det var väl egentligen bara en tidsfråga innan det skulle hända. Ossian har nämligen börjat dra upp glasdörrarna på terrariumet. I dag skedde det just när vi hade ätit och barnen kollat på bolli och stod i badkaret och väntade på att bli duschade. Som jag upptäckte att det var öppet alltså. När det öppnades har jag fortfarande inte en aning om. Dock kunde jag snabbt konstatera att det inte fanns två ormar där inne där det borde gjort det. Jag kan lova att det var länge sedan jag var så jävla galen som jag blev just då (jag tror det var den fjärde juni 2004 faktiskt). De förbannade odjuren har aldrig varit så nära att bli skosnören som just i kväll. Jag tror att de klarade sig för att de har olika färg vilket gör dem totalt värdelösa som skosnören. I alla fall om man har en lite mer sparsmakad stil som jag.
Jag hittade den ena ganska snabbt. Den förbannade Ivar, den fege jäveln hade inte ens vågat sig ut ur terrariumet. Tur för honom. OCH för mig. Hellre jagar jag den röda kärringen för hon är inte så bitsk. Innan jag hittade det äckliga belätet under soffan hade jag hunnit med ett utbrott som nästan skrämt livet ur barnen. Anton ropade från badrummet; ”Måste du vara så sträng mamma du gör mig rädd..!” Man hade ju inte mycket hjälp från husse heller. Han är på personalfest i Norrköping och svarade inte ens i sin telefon. Han hade nog viktigare saker för sig (!?!). Hans kommentar tar årets guldbagge tror jag.. eller guldfisk kanske…. silverfisk… I allafall; ”Varför gör du så här mot mig!” (!?!)
När jag lyckats peta ut den från ´under soffan´ (med hjälp av en grön grillpinsett i plast) for den vidare mot förrådet under trappan. Jag fattade ju att om den kom in där så skulle den lägga sig i ett hörn och förmodligen dö för att jag tror inte att mycke skulle ha fått mig att riva ut hela det förrådet (med åtta minuter till Let´s Dance), och det är ju inte varmt där inne precis. Jag tog tag i svansen på åbäket och drog. Det knakade lite. Insåg att jag skulle bli tvungen att släppa taget. Vid det här laget hade jag Ossians termobrallor på ena handen så att jag inte skulle bli biten (eller uppäten eller något). Äntligen hade jag i alla fall turen med mig i allt detta för just innanför dörren i förrådet låg Wilmers hockeyhjälm (Tack Gud!) så när jag släppt ormen och öppnat dörren kunde jag (nästan) bara ta hjälmen och ormen som hade slingrat in sig i gallret, och hiva in hela skiten i glasburen.
Barnen var kvar i badkaret och Ossian skrek så att han hostade och dreglade. Anton ropade; ”Mamma Ossian fryyyyser..!” Ja ja.. de hade smörjt in sig med MYCKET tvål i alla fall så det tog ett tag och skölja dem. Stackars Wilmer hade svid. De hade ju väntat en stund på tvätt… kan man säga.
Sedan kollade vi i alla fall på Let´s Dance. Hann precis!
Go´kväll!
PS. Bilden ovan är en repris från i våras. Har ju lite bök med bilderna just nu. Vill bara tillägga att bilden inte ger en helt rättvisande bild av storleken på… djuret..
I dag har vi firat Lucia. Dagen började klockan fem med en ´stenarg´ Ossian (som Anton skulle ha uttryckt sig), för att han ville ha en macka. Så här såg han ut några timmar senare:
Wilmer var jätteglad för att få vara pepparkaksgubbe. Dock en aning mindre gräddad än sin lillebror.
Till höger skymtar kompisen Jonathan. I kväll har de åkt skridskor tillsammans på skriskoskolan. Anton kunde tyvärr inte åka i dag för hans skridskor var ute och svängde någon stans (!?!). Tänkte att Anton skulle få visa sig lite här på blogen också. Förra veckan var de julsoaré på Ekdungeskolan. Anton var tomte.
Det var svårt att fota där för det var ´en del´ folk..
Nu är uppgiften klar att lämnas i alla fall. I morgon kommer hemtentan sedan är det klart för den här terminen. Jaa..uppsatsen finns ju kvar så klart…
Vi hejjar på Frallan som är i Ryssland med landslaget! I dag förlorade de mot Tjeckerna med 5 -4. Hoppas nästa match går lite bättre. Vi kollar på TV så klart. Hejja Sverige!
.. som sket i vasken! I dag har man ju faktiskt varit lite effektiv. Ja.. allt är ju relativt förståss. Jag har mindre än hälften kvar av redovisningen av uppgiften på Blackboard nu.
In kom jag på alla kurser jag sökt till våren i alla fall. Nu jag jag välja och vraka.
Snart är det flyttdags i alla fall. Antar att jag inte behöver avslöja att vi lever i ett kaos nu. Jag menar bara att det alltid är kaos här..
Här kommer bilder på Ossian när han var typ två veckor gammal. Pytteliten..
I dag blir det ingen simning för oss i alla fall fast det är tisdag. Nej.. nu ska förkylninen få läka ut lite..
Tjing!
Lottas Dagbok 