I dag när Ossian kom hem så låg det ett paket i vår brevlåda. Det var från norrland 🙂 I paketet låg en jättefin tröja som han fått ärva av en tjej som inte behöver den längre (jag misstänker att hon kommer att få en ny nu, i en annan färg ;-))
Ossian blev så hjärtans glad att han kom utsprigande på gården med mungiporna uppe vid öronen och tröjan som räckte ned till knäna på sig. Jag tror att han har den nu också i sängen. På simskolan ropade han så det dånade i hela omkädningsrummet att han ‘fått en rögletröja’.
Ossian är jätteglad och säger ‘tack så mycket’ till norrlandsvännerna! De andra tackar för godispuckarna också!
Kram på er där uppe!
För de är vackra. Trots att de är knallröda och lite halvdana att använda till det som de egentligen är till för, så är de jättefina.
Han har sovit hela natten som jag hoppades igår att han skulle göra. Nu på förmiddagen har han mått lite si och så eftersom han inte fått i sig särskilt mycket att äta. Jag baddade upp ögonen med bommulstuss med vatten på i morse så som doktorn sagt att man ska, men först hade han jätteproblem med att titta.
Nu har han dock bättrat på sig en del och klarar faktiskt av att sitta vid tv-spelet en stund. Jag hör iofs en hel del stönande läten men det är inte mycket som kan hålla Anton borta från det spelet då han fått tilllåtelse. Nu fyller det dessutom en funktion då läkaren sagt att han bör träna sina ögon de närmaste dagarna.
Jag gör inte mycket annat än vårdar idag.
..och så lite bilder. Mobbefoton (därav kvaliteten). Fotograf: Fredrik
Efter operationen var Anton jättetrött och ville mest sova. På bilden ovan hade han ännu inte vaknat upp.
Han blev sövd med gas och tydligen är det så att den sövningsmetoden orsakar mer jobbighet efteråt. Det tar längre tid innan preparatet går ur kroppen än vad det tar för det preparat man ger via kanyl.
Men till sist gjorde han i alla fall sitt första försök att vakna till. Man kan må kass i ett dygn efter att man blivit sövd. Anton hade fått medicin mot illamående så att han inte skulle må illa. Kanske var det därför han var så trött också. Man kan visst bli det av de medicinerna.
Som jag skrivit om tidigare så opereras Antons ögon idag. Jag var med ett par timmar på förmiddagen men sedan åkte jag hem för att jobba (vad trodde jag?) och Antons pappa stannade kvar för att ta hand om honom då han vaknar. Han har inte vaknat ännu men han är färdigopererad har jag fått veta.
Jag tog i alla fall några bilder. De är tagna med mobilen och kvaliteten är därav lite si å så. De är tagna på längden och tvären lite hur som, men Anton är lika fin ändå 🙂
Han fick först sitta på ett rum och vänta på doktorn.
Som tur var fanns det en TV så han kunde kolla lite på barnkanalen.
Sedan doktorn varit där och satt kryss på huvudet var det dags att ta på uniformen 😉
I hissen ner till operation började allvaret kännas, men eftersom Anton är en så tapper kille kostar han på sig ett leende ändå. Försök till ett i alla fall 🙂
”Hej då mamma! Vi ses sedan.”
Väntan.
Fortsättning följer!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Jobb och plugg, personligt
Didrik visar upp sig i sin nya jacka. Han hälsar (tror jag i alla fall) att hösten nog inte är en favorit. Detta kunde anas redan igårkväll då han provade sina nya boots.
Ossian, också i ny jacka, surade mest för att han inte fick ha sina älskade ‘floppisar’ på sig idag (heller). Men det är inget nytt att han surar för det .
En lugn stund (cirka 0,3 sekunder, kolla blicken!) innan vi gick första rundan till dagmamman (Ossians runda 😉 ). Didrik får följa med hem och sova en stund varje dag, och sedan gå dit till lunch.
I morgon är det dags för Antons ögonoperation. Det känns att det börjar dra ihop sig. Han själv verkar inte särskilt nervös. Mer om detta vid senare tillfälle.
Nu plugg!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, konsument, personligt, shopping
..lite varstans där ute i bloggspace just nu. Mest rör det sig om svarta i läder och med klack.
Didrik har fått sina första gummistövlar i dag. Gröna med svarta hajar på. Storlek 20. Jättestora tyckte jag innan jag sett dem på. Han är sådär nöjd med dem, men ställer till sist upp på en missnöjd bild.
Även fleecefodrade regnkläder har inhandlats (efter många om och men för jag har dissat dem tidigare, men dagmamman gillar dem tydligen). Didrik fick ett från Lindex med Bamse på och Ossian fick ett från Kapp Ahl med piratskallar 🙂
Filed under: Allmänt, Amning, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Hälsa, Mat, smakligan
Mamman och Didrik.
Didrik gillar verkligen blåbärspaj och vaniljsås (skulle säkert funka med vilket fabrikat som helst, eller hembakat) 😉 Någon dryck ‘med ciderkaraktär’ till 🙂 Skall serveras i vinglas (tjocka från IKEA)! Kex som tilltugg.
Måltiden belönas med fem slabbiga, skrattande Didrikfejjor 
En annan favorit som håller i längden är:
Serveras varje dag till frukost och kvällsmat (men seriöst mamma, nu har vi fyra paket så vi klarar ett tag framöver).
Mer smakliga HÄR!
Notera bulan han har i pannan (övre bilden). Hörnor på TV-bänkar kan vara ack så hårda.
..att han mår bättre nu. I eftermiddag har han varit med sin mormor. De var på ICA Maxi och gick en tipspromenad som scouterna anordnat. Wilmer kunde alla svar så han vann en kåsa och en ballong.
Nu sover han.
Lite bättre idag. Han har ont i magen (på höger sida långt ner) idag också, men han verkar inte må så jättedåligt och han är inte gul i ansiktet som han var igår. Han har haft en ganska hård morgon då han var tvungen att ta lite medicin. Han passade på att vråla ut sin frustration och kalla mig för alla fula ord han kan. Jag valde att förbise detta för den gången 😉 Till råga på allt skrämde Mårran nästan livet ut honom då hon dök upp i tv:n. Hmm.. förstår honom för hon skulle skrämt livet ur mig också. Jag räddade honom snabbt med fjärrkontrollen.
Nu ska jag trolla i hop svar till ett case i ekonomisyrning. Simsalabim!
Tjing!
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Humor, personligt
Luva från Seger, collection 2007. Mammas.
Didrik har kollat på Zlatan.
Men han har gått upp på övervåningen sedan dess. Jag kan höra honom skratta och ropa på Babba.
Även idag väntar jag på att vårdis ska ringa. Misstänker sådana där höstblåsor på vissa (typ de flesta) här 😉
Häpp!
Valla den 1 April 2006. Wilmer två år. Avvaktande och bestämd i vanlig ordning. Lik sig till utseendet också.
Skickar också en särskild hälsning till Therese som var med den dagen och som jag inte träffat på jättelänge. Kram på dej!
Vem är egentligen Babba? Är det verkligen morfar? Eller är det pappa? Kanske är det hamstern eller grannpojken. Kan det vara Börje Salming eller fisken som bjöds till kvällsmat. Svaret på frågan får vi.. kanske.. inte.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Film, Jobb och plugg, Kändisar, personligt, skolan, TV
Kanske ska jag förklara mig lite.
Jag hade ju probs för lite sedan som rörde min utbildning. Det är lite bökigt när man har poäng från fem olika universitet och två högskolor typ. Det är inte alltid så lätt att räkna.. ihop.. poängen.. då.. tydligen. Men nu har jag i alla fall kommit igång med kursen i ekonomistyrning som jag ska gå denna temin. Dock lite efterbliven till följd av strulet. Jag jobbar och sliter för att komma ikapp och i kväll är det en examination (likt ungefär varannan helg fram till januari). Nu hade jag en deadline klockan tolv för lösningar på ett par case inom ekonomistyrning. Klockan 18.00 – 21 i kväll (obs fredag 👿 ) och i morgon 09.00 – 13 ska jag sitta och arbeta fram en gemensam lösning på dessa case tillsammans med en grupp som jag blir tilldelad ikväll. Exiting. Rapport kommer.
På uppsatsfronten har jag också rullat fram en liten bit i det senaste. Jobbet går trögt men framåt. Efter helgens jobb ska uppsatsen vara högprio ett par dagar igen.
Inskolningen och starten hos dagmamman med lille Didrik har gått utmärkt. Den lille mannen kryper glatt in och fäller inga tårar. Han ser lite lagom förvånad, skeptisk och avvaktande ut just när jag ska lämna honom men sedan äter han bra, leker och sover gott en stund. Jag lämnar Ossian som vanligt vi ca halv nio varje dag. Då får lille Dee följa med tillbaka hem och ligga och sova på altanen på förmiddagen. Hittills har han somnat direkt varje dag och blivit väckt av mig vid elva för att ge sig iväg till dagmamman. Ett utmärkt upplägg för tillfället. Jag får hela arbetsdagar utan dåligt samvete. Nog om detta.
I går var vi på föräldramöte på Västan. Det var ungefär som vanligt. Information om allt möjligt. Sedan fick vi dansa och veva med armarna. Kul tyckte vi som inte tar oss själva på så jävla stort allvar 😉
Jag har en massa saker som jag skulle vilja skriva om just nu men tiden har inte räckt till på slutet. Bland annat skulle jag vilja dissa Pauls fru Anna Anka (som har uttalat sig om diverse företeelser) lite men det har så många andra redan hunnit med att göra innan mig. Dessutom lyckas hon dissa ut sig själv rätt bra.
Och så ett par bilder från närtiden:
Ossian introducing Mästare Yoda.
”Tack broder!”
”Puss Laila!” På bilden: Didrik utforskar tv-utbudet. Tack och lov.
Hösten är här. Inte så lätt att acceptera för alla. På bilden: Ossian bryter ihop då han inser att fredagen den artonde september inte var någon foppadag.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, personligt, Resor och utflykter
Det finns en gammal blogg också. Som självdog.
Ibland tittar jag in där. Kvällar som denna. För att se bilden av en svunnen tid. En tid som aldrig kommer tillbaka. Tiden före.
Ossian tre veckor gammal på semester i Hälsingland
Lottas Dagbok 
