
Vår katt.
Den tjugofemte augusti fyllde han tolv år. Han brukar få en liten tårta på födelsedagen för att vi vill fira de liv av de nio han har kvar. Borde vara cirka sju. Hugget som stucket. I år glömde vi. Det var för mycket skithuven i närheten som störde helt enkelt.
Hos oss har han bott sedan han doftade fostervatten. Det krävdes visst tjat för att han skulle få stanna men han matchade ju färgerna så fint i vårt då nya hus. Då bodde han i sin lilla kylväska från kronfågel som knappt skulle rymma två glass. En liten varm petflaska i en strumpa hade han med sig för att hålla värmen.
På något sätt måste jag ändå gjort rätt eftersom han överlevde och blev en ståtlig smalkatt. Vi hoppas att han ska får vara med oss flera år till framåt trots att hans hjärta har svikt sedan många år. Nästa år ska vi fira med tårta.

Blott stjärnorna ser dig från himmelens päll,
De blinkar åt alla små barnen ikväll
O alla de barnen de somnar som du,
O månen går vakt i det blå
O inget kan hända dig då
Blott änglarna vet vad du drömmer om nu
Kan hända du seglar på haven de sju
En dag är du vuxen då slutar din dröm
O ingen går vakt I det blå
O allting kan hända dig då

”I came from the mountain, the crust of creation
My whole situation made from clay, dust, stone
And now I’m telling everybody
I don’t want to be anything other than what I’ve been trying to be lately
All I have to do is think of me and I have peace of mind
I’m tired of looking ‘round rooms wondering what I gotta to do
Or who I’m supposed to be
I don’t want to be anything other than me”
Filed under: Allmänt, Bilder, Bulldog, Familj, frallorna, fransk bulldog, hundarna, Husdjur, personligt

För fyra år sedan visste jag inte att just han skulle bli min. Han föddes den tredje april 2018 men det visste inte jag då.
Så fin, klok och smart. Lite orolig och tar ansvar för att högljutt meddela då allt inte står rätt till i huset eller trädgården.
Ibland då livet känns tungt är jag så glad att han finns. Han och Signe.
Jag vet att han inte fattar konceptet födelsedag. Han fattar korvtårta. Det blir bra.
Grattis Walter.
Filed under: Allmänt, Bilder, Bulldog, Familj, frallorna, fransk bulldog, Husdjur, personligt

Signe och jag.
Signe är världens snällaste hund. Hon älskar oss alla och får utstå flygturer, utklädning och annat. Hon verkar gilla att hennes liv är så. Då hon blir trött på oss går hon och gömmer sig. Under en stol i köket där hon inte alls syns.
Jag minns då vi var och valde henne på stället där hon kommer ifrån. Det var så livligt i det där rummet och valparna klättrade på oss och bajade på golvet. När Signe blev trött gick hon in och gömde sig bakom tvättmaskinen som stod i rummet.
Hon var så tyst hela resan hem från Ön. Det var Ossians trettonårsdag. Typ fyra timmar i bilen tog det. Signe var liten och rund och benen var korta och spretade åt alla håll. Hon är fortfarande liten. Och rund. Med korta ben.
Första veckan var hon konstant utskälld av Walter som hängde utanför kompostgallret. Till sist fick de lov att bli kompisar. Nu är dom så kära i varandra.
Bästa.














