
Inte lätt att få till ett bra foto nu 😀 Han kryper liksom ut ur bilden
Vi har fortfarande inte fått någon tid för operation av Antons skelning trots att vi var där (på den röriga ögonkliniken) på förundersökning i början av Juni. Kanske är det lika bra med tanke på vad som tydligen händer där 😉

Ur Corren
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Familj, Livet på sjön, personligt, Resor och utflykter
..och:
- Onsdag: Var i Sthlm och kollade in ‘Volvo Ocean Race’-båtarna. Stora och coola var de. Stökigt var det i Stockholm. Parkeringen var svår att hitta och svindyr. Eftermiddagen firades i Teeby där vi träffade familjen och söta nytillskottet. Tack för gästfriheten och kycklingsalladen! Didrik höll på att slå ihjäl sig då han föll handlöst bakåt i TrippTrapp-stolen och Ossian håll på att drunkna i swimmingpoolen. Kronprins Teeby höll dessutom på att förlora en fot. Tur att vi inte träffas oftare 😉
- Torsdag: Didrik föll i TrippTrappen igen. Stolen åkte ut för en stund men fick komma in igen och är i skrivandets stund (och framåt) fastbunden i bordet. Wilmer och Ossian gjorde sin sista dag hos dagmamman i nya foppatofflor. Det var kalas på eftermiddagen. På förmiddagen var det tur att jag hade kontanter på fickan då det upptäcktes att ett betalkort låg kvar på en besinmack i Nyköping efter onsdagens resa. Anton och pappan var ute på Roxen med Roxane. Jag avstod på grund av vindar å vågor. I stället mötte jag upp i Berg för en glass. Det var svårt att lägga till och lägga ut på grund av vinden men storseglaren fixade det med lillseglarens hjälp (och ett handtag från en annan 😉 ) På kvällen gick Wilmer, Ozzy och jag runt med grönsaker och önskade glad sommar till dagmammorna.
- Fredag: Morsan och jag jobbade med ett sittbrunnstält som båten ska få. Hamburgare på kvällen.
- Idag: Bad i Arkösund. Hamburgare på kvällen
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Livet på sjön, Mat, personligt, Resor och utflykter
Kul rubrik va?
Ska försöka mig på en liten (och sen) redogörelse.
Vi åkte till Vadstena på förmiddagen på Midsommaraftonen. Mamma och Pappa hade kört dit sin husvagn och ungarna skulle sova hos dem i den. Persson och Jeppsson fick en lekstuga att sova i. Rödingen var namnet på den och den stod granne med Laxen och alla de andra fiskarna
Campingplatsen var lite.. bonnig.. eller vad man ska säga (och jag vet att jag kanske låter lite snobbig nu men jag kan ta kritik 😉 ). Och jag menar inte bonnig på det där midsomriga dragspel-basfiol-å-flöjt-viset, utan snarare bonnig som i ‘Ultima Thule sjunger Du gamla du fria’- och ‘hurru-du-kan-du-inte-kolla-så-att-inte-Lennart-har-tuppat-av-på-dass’-viset. Kanske inte riktigt vår stil. Dessutom åt servicebutiken upp tusen spänn för mig under de två dagar vi var där. Helt otroligt. Jag misstänker att den där butiken var inne i Rödingen och grävde efter pengar i min väska då jag sov. Det måste i så fall varit under natt nummer två för natt nummer ett sov jag inte. Då låg jag vaken och lyssnade på ‘Lennart’ då han pratade och skrattade då han gick på dass (vilket låg granne med Rödingen förutom Laxen och deras vänner). Och vädret tänker jag inte ens kommentera.
Nu har jag neggat färdigt OK?
Maten var god. Barnen var söta i sina skjortor. Sällskapet var trevligt.
Midsommardagen hade en hel det trevliga grejer för barnen att erbjuda. På förmiddagen var vi i Vadstena och kollade på den fina hamnen som ligger i vallgraven runt Vadstena slott. Barnen balanserade på muren som ligger vid Vätterns strand. Sedan råkade vi hamna på en högmässa med biskop Martin Lind i Vadstena klosterkyrka. Vi följde tonerna av Den blomstertid nu kommer och hamnade där. Han sa en del rättså intressanta saker men det kanske får bli ett eget inlägg någon annan gång.
Väl tillbaka på campingplatsen var det pannkakslunch och minigolf för ungarna. Ett bad i Vätterns iskalla vatten fick det också bli (behöver jag tillägga att jag själv stannde på land?), och Ossian och Wilmer och jag tog en sväng med tuff-tuff-tåget (som faktiskt också hette Rödingen). Sedan tog Ossian och jag en runda med tuff-tuff-tåget. Tur att tuff-tuff-tåget inte gjorde fler rundor. Ossian hade kunnat åka typ 17 rundor.
Sedan fick jag panik och ville åka hem. Jag var fett trött på Rödingen och bara tanken på att sova i den en natt till höll på att ta kol på mig. Det var inte så att ‘gräsmattan’ i förtältet erbjöd några direkta möjligheter för Didrik att röra sig vilket innebar att jag släpade på honom mest hela tiden. Jag var trött (efter en sömnlös natt med ‘Lennart’-prat). Rödingarna sade därmed go´natt till ungarna (utom Didrik) och letade på en krog. Sedan gick vi och sov gott i Rödingen. Nästa morgon åkte vi hem och vek tvätt ett tag.
På eftermiddagen på söndagen var vi ute med båten. Då fick vi lära oss vad som händer om man skickar iväg sina ungar i en gummibåt som sitter fast i ett snöre om man har ytterligare en unge med sig som sitter kvar i moderskeppet och knyter loss gummibåten. Tur att vi var överens i förväg om vad vi skulle göra om detta inträffade (haha.. för det skulle ju aldrig hända.. naerå.. sällan.. hehe.. eller också inte), nämligen att inte säga något om att de inte satt fanns längre. Det sprack. För när vi väl stod där och vevade och ropade åt Anton att han skulle ‘ro så fort han kunde’ tillbaka till storbåten så lyfte han upp åran med det blöta snöret hängande runt sig och sa ‘men halllå.. snöret är här’. Han lyckades till sist att ro tilllbaka till vår båt (vilket egentligen bara innebar att hans pappa slapp bada). Han var duktig. Och han hade lite hjälp av svallisarna från båtarna som var på väg in i hamninloppet (vilka iofs tedde sig livsfarliga för Wilmer vars leende för övrigt stelnat redan innan han rullade några meter närmare båten på dess vågor). Slutet gott allting gott.
I går kväll (och nu är jag utanför midsommarhelgern, jag vet) var vi i hamnen för att käka kvällsmat i båten. Det verkar som att den där gummibåtfadäsen satt några små spår för i går vågade de inte ro långt bort från moderskeppet i sin gummibåt. De var till och med rädda för fisken som slår i hamnen. Nu behövde de dock inte oroa sig för att inte snöret skulle vara ordentligt fastknutet. Den läxan är lärd. Vi åkte till Berg för att bada också men där var vattnet grönt av algblomningen som tydligen har börjat. Så vi fick åka och äta glass istället.
Idag har ungarna lekt i trädgården på Yris. Ossian och Wilmer har gått sin sista dag hos dagmamman och Anton och jag har käkat pizza. Jag har jobbat lite med min uppsats också.’
Då så. Här kommer en bild på Wilmer som badar fötterna i Vättern.

Tillägg: Lennart är ingen som var med i vårt sällskap. Hans namn få representera.. ja det mesta.. bara

Darth hoppas på sol idag. Det ser inte ljust ut då man kollar ut genom fönstret (kanske inte så lätt för Darth då han har Didrik mitt i ögat dock). Och det ser inte direkt ljust ut inför midsommar heller om tror metrologerna. Tur att det finns tak Darth får väl ta sitt paraply med sig då han åker till sitt midsommarfirande. Idag är han i alla fall hos sin dagmamma. Jag har lämnat honom och en liten pirat där på morgonen.
I dag blir det kanske en liten tur för mig på em. Jobb.

Men se vem som kommer där! Det är ju Darth som är ute och går med en godispåse och en piratballong. Han har varit på kalas. Hemma väntar Ossian och Anton på en rapport och kanske en liten smakbit från påsen.
Anton funderar; vad betyder egentligen ‘fuck you’..? Jag förklarar på mitt sätt. Men det är inte lätt.
Jag undrar; hur kan en treåring urskilja en gräsklippare på sjuttio meters avstånd mellan gröna trädkronor och högt gräs och dessutom se att den är lika som vår.
På radio hör jag att en före detta riksdagsledamot har gripits i riksdagen. Läser. Läser igen. Jag funderar; är jag trög? Eller; hur trög är jag?
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Jobb och plugg, personligt, Resor och utflykter
Den senaste veckan har familjeutflykterna duggat tätt här. Dels har det ju varit en del jobb men den gångna veckan har även innefattat en hel del kul grejs. För barnen i synnerhet. I går kväll hade jag lite teknikproblem men de har löst sig nu (om än kanske tillfälligt tyvärr) så jag kan även bjuda på ett par foton. Mobil-usb-sladden är också upphittad nu.
Efter skolavslutningen tog vi en tur till Kolmårdens Tropicarium. Ossian med sin ‘krambok’ full med enkronor (vilket man inte kommer långt med där tyvärr) för att hälsa på ‘tråkodilerna’. Anton med kameran i högsta hugg (som alltid numera) och sin nya klocka på armen som han fått i present då han slutade ettan. Wilmer var mest glad att han fick ‘göra nå´t’ eftersom han missat en liten utflykt som dagmamman skulle göra denna dag då vi föräldrar varit så taskiga och tagit ledigt för hans räkning.
Utflykten blev jättelyckad och alla var mycket nöjda efteråt. Till och med missnöjespartiet Didrikdemokraterna lade locket på och sällade sig till ledet denna dag. Duktig pojke.
Tropicariet är jättekul sålänge man inte är rädd för ormar, spindlar, hajjar och muränor. Är man det får man blunda hela tiden och det kan ju vara tråkigt då man betalt nittio kronor för att gå in 😉

På lördagen hade vi planer på att fara till Göteborg en sväng för att kolla på båtarna som deltar i Volvo Ocean race. Dock regnade det så mycket så vi valde att åka till hufvudstaden för ett besök på Naturhistoriska riksmuséet istället. Det var lite osäkert huruvida vi skulle komma iväg först men till sist blev det i all fall så. Givetvis körde vi fel också så vi anlände vid målet ganska exakt tre timmar innan stängning. Men det räckt gott. Barnens förväntningar var uppskruvade, i synnerhet med avseende på Cosmonova. Eller ‘bion’ som de pratat om. Tyvärr så var det åldersgäns vilket innebar att jag, Didrik och Ossian hamnade i souvernirbutiken (inhandlande ett tigerparaply för hela nittiofem kronor) istället. Men, men.. fem år skulle man var för att få gå in i alla fall.
Vi lyckades lätt fördriva de tre timmar vi hade att röra oss på. Det var en hel del kul utställningar. Mest intressant var helt klart den om människans utveckling.

Ovansittande sorgsna ‘Homo habilis‘-kvinna får representera lördagens utflykt. Ossian lade snabbt märke till att hon blödde på sin hand, vilket jag aldrig ens skulle ha tänkt på..
På söndagen var vi på Busfabriken. Vi överlevde. Wilmer var inte med för han var hos sin kompis. Sedan var det dags för Wilmers första fotbollsträning och käk hemma hos mor och far.
Japp. Det var nog allt.
Mamman: Vill ni ta en tur till hufvudstaden idag?
Anton: Ja.. vad hette den nu igen? Jag har det i skallen.. Vad börjar det på?
Mamman: S
Anton: S… se´n då?
Mamman: T
Anton: St.. se´n?
Mamman: O..
Anton: Stångebro??
Wilmer: STOCKHOLM!
I går slutade Anton första klass. Vi hade tagit ledigt för de små barnen så att de kunde vara med i kyrkan och höra sin storebror sjunga Barfota utan strumpor och skor och Idas sommarvisa. Efteråt var det fika i det blöta gräset utaför skolan. Mormor gav upp först. Vi var inte långt efter. Men innan dess hade vi hunnit käka ett par kanelbullar och en och annan pankis hade slunkit ned i ungarnas magar. På eftermiddagen var vi på en kul liten utflykt. Mer om detta kommer. Håll till godo med en dans av en av kommunens snyggaste sjuåringar sålänge (japp.. skjortan är rosa avslutningsdagen till ära).


..för sista gången idag. Nedan ser man honom då han skulle cykla till sin första dag i förskoleklassen. Bilden brevid tog jag i morse innan han drog till skolan. I morgon är det avslutning och då ska vi alla ha en ledig dag. O my God va´ tiden går. Och vad armar och ben växer. (Håret? Nae.. det förändras INTE.)

(Det är väl ingen som undrar vem det är som lurar vid sidan på bild nummer ett va?)
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, Familj, Livet på sjön, Mat, personligt, Resor och utflykter
I dag var vi vid båten. Men det sket sig. Så vi åkte hem. Började om. Åkte dit igen. Det gick bättre till en början. Det blåste. Lutade. Barnen blev rädda och grät. Vi åkte hem.
Jag skulle vispa grädde. För hand. Tre deciliter. Tappade ut den utanför ytterdörren just då den var klar. Efter att ha vispat. Och vispat. Jag sa det fulaste ord jag kan. Horbock.
Vi gick och röstade. Sedan åt vi pizza.

I dag efter tentan åkte vi till Skänninge för att kolla på raggarbilar. Vi hann lagom höra en BMW börna innan kalaset var slut. Och tur var väl det för hade vi varit där tidigare så skulle vi fått betala femtio spänn per skalle i inträde. Nu kunde vi istället vandra på rymliga gator för att se en och annan gammal Buick och någon Porche.
När vi kom hem skulle vi laga mat. En lax uppfiskad i en konstgjord sjö i Helsingborg stod på menyn. Det skrubbades potatis och gjordes kall örtsås och laxen bäddades in i folie och ‘ugnades’ en lång stund. När den kom ut och provsmakades var det som att bita i ett flak mossa. Det smakade apa. Den värsta fisk jag smakat i hela mitt liv. Jag visste inte att fisk kunde smaka skog. Det var bara att skynda till affen och köpa lite kallrökt lax som vi kunde äta till allt det andra som stod framdukat. Ossian hängde med. Han hade just passerat en av sina dagliga existesiella kriser; ‘Mamma det där är klääääder det är inte shorts! Jag vill ha dom där taggiga mamma..’ Slutet gott allting gott.
Nu är det fotboll. Ungarna har lagt sig och Didrik sover.
Tjipp!

