Ett foto vi sett tidigare. Fast i en annan skepnad och denna gång , bakifrån. Didrik iklädd gummistövlar, utan brallor, mössa på huvudet (min coola från Fatpipe), och med en innebandyklubba i näven. Det finns inte många andra bilder att ta på Didrik i dessa dagar. Han väljer själv.
Bilden får även illustrera något annat. Avsaknaden av förändring. Extra påtagligt blir det just nu. Just denna tid då våren är på ingång. Vintern smälter bort. Förändringarnas tid ÄR här. Men inte HÄR.
Kanske är det bara en känsla. Många skulle säkert säga att det det bara är en känsla. Men då jag återvänder till början. Och läser. Kan jag se att jag tänkte på samma sätt då. Exakt.
Jag vet att det är nära nu. Ser bakåt. Och blickar framåt. Kanske kommer en annan tid. Kanske kommer förändringarnas tid 😉
Ossian och Didrik kollar på Bolli.
Detta är INTE en arrangerad bild. Kanske skulle man kunna tro det. I synnerhet om man känner Ossian och Didrik och hur deras relation brukar se ut. Inte så att det är några problem, men kramas brukar de inte göra.
I morse skrev jag detta inlägg. En liten glimt av något nytt visade sig. Något som jag inte skådat tidigare.
Jag tror att det är början på en ny era. Jag hoppas att det är början på en ny era.
Så här önskar jag att det kunde vara lite oftare 🙂
En syskonbild. Inte traditionell. Inte särskilt skarp. Men talande.
Idag var det Ossian som klädde på Didrik när vi skulle åka till dagmamman. Kanske var det syskonkärlek. Kanske hade han tröttnat på att tjata och vänta på mig medan jag blåste Didriks fuktiga överdragsbyxor med hårtorken. Kanske var det lite av varje.
Wilmer och jag har varit och jobbat idag. Vi har dammat och våttorkat . Det gick inte så bra med plugget idag för Wilmer verkar ha tappat hörseln efter sin öroninfektion så han ville bara ha teven på högsta volym. I morgon är det dags för honom arr gå tillbaka till skolan igen.
Wilmer tröttnade på torkningen efter en stund, men fram till dess var han väldigt duktig med moppen. En riktig liten pärla 🙂
Wilmer äter i vår säng.
Öroninflammation med största säkerhet. Det började igår kväll. Han har ont i båda öronen idag. Igår kväll hade han ont i det ena. Han har gråtit och kvidit hela natten men något läkarbesök blir det inte för att dom ”tar inte öron på helgerna”. Ok. Antar att man får finna sig i det.
Han fick äta frulle i vår säng nu på morgonen. Didrik som satt vi bordet och åt då jag förberedde brickan och knallade upp för trappan trodde att det var mat på övervåningen som stod på agendan för dagen. Då jag lämnade Wilmer i sovrummet med frukostbrickan för att gå ned mötte jag Didrik nästan uppe på övervåningen med sin yoghurtskål och sked i famnen 🙂 *kladd, kladd*
Det blev ingen hockeyträning för Wilmer eftersom han är sjuk. Anton sover fortfarande och Ossian är vaken och har ätit frukost. Pappan är i Ljungsbro på hockeyträning i Ljungsbro utan barn. I eftermiddag ska Anton ha en extrainsatt träning. Jag är ganska trött på hockey nu. Idag regnar det ute. Det är nog ett tecken på att det snart är slut 😉
Tidigt i morse föddes en punktlig och sööööt liten pojke! I Linghem ska han bo 🙂 Grattis till familjen T!
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, personligt, Resor och utflykter
Anton vid Kukkolaforsen 🙂
I somras var vi på en lång resa. Vår fantastiska buss rullade exakt 340 mil. Från Linkan till Sundsvall, Luleå, Kalix, Haparanda, Torneå i Finland, Kukkola, Arvidsjaur. Sedan söderut mot Östersund, genom fjällen -Vemdalen, Lofsdalen, alla möjliga andra dalar, nästan hela vägen in i Norge, Idrefjäll. Sedan till Borlänge, för att landa i Linkan igen. Allt på elva dagar med ett fem dagar långt stopp i Luleå och Kalix. Mycket bil blev det 😉
Det var en fantastisk resa. Vi var trötta på att åka bil då vi kom hem. Sedan väntade snart nya äventyr. Kanske var det därför rapporteringen från resan uteblev. Nu när årstiden börjar närma sig vår igen kanske det kan vara på sin plats med lite bilder från den där resan. Vi får se vad som dyker upp här 🙂
Bilden: Anton är fyra år och är på skidresa i Hälsingland.
Idag har jag pratat med skolsköterskan. Dels för att jag skulle boka en tid till hälsokontroll för Wilmer, men även för att jag fått hem en lapp i Antons väska där det stod att hon ville att vi skulle ta kontakt med anledning av operationen som gjordes på hans ögon i höstas. Det var väl inte så mycket hon hade att säga om det där med ögonen. Mest ville hon stämma av lite eftersom vi pratat om att vi skulle ha en kontakt efter att han var opererad.
Det vi istället kom att prata mycket om var Antons längd och vikt. Killen har växt 8 cm från 1,22 m till 1,30 m under ett år. På samma tid har han ökat 1,5 kg. Inte mycket viktökning per längdenhet alltså 😉 Så vi pratade lite om det här med mat, fett, socker, godis i allmänhet och så lite mer om mat. Det vi kan göra är att låta honom äta mycket mat helt enkelt. Lite extra fett i maten skadar inte på en kropp som hans. Det är tur att skolan har återinfört den riktiga mjölken och det riktiga smöret. Jag tyckte att det var vansinne att ta bort den fetare mjölken och smöret för att införa lättmjölk och lättmargarin från början, men jag inser att det där med övervikt hos barn är ett problem. Dock bara för vissa, och mitt barn behöver fettet uppenbarligen. Lite konstigt dock att man inte kan tillhandahålla en individuellt utprövad fetthalt 😉 För man har ju så lite att göra i skolan menar jag 😉 (<- obs!)
Ja, ja.. vi kan bara göra vårt bästa. Det är inget alarmerande problem att han är smal, för han har den kroppstypen. Men nu blir det fetdiet här hemma ett tag!
Lottas Dagbok 