..kanske det kan vara på sin plats med några rader här.. Jag vill verkligen inte dissa det här med båtliv fullständigt men jag kände dock att min med möda upparbetade entusiasm fick sig en törn tidigt i söndags morse då jag väcktes av iskallt vatten som droppade från taket ner i min nacke. Det var ju inte så att man var direkt varm innan man gick och lade sig heller. Jag tror faktiskt att det var under tio grader varmt på lördagen. Jag hade inga långbyxor med mig men som tur var komma Persson och Hagberg förbi och lånade ut lite kläder. Ja.. vad ska jag säga.. det var kallt och blött. Det regnade ute och inne. Fredrik säger att det går och täta den men vi får väl se..
Halsflussen verkar ha gett upp i alla fall. Jag kan inte förstå att jag är så himla trött bara. Men det kanske är så efter en kraftig infektion.. Ossian verka också må bra. Det går så bra hos Marita. Han bara går rakt in och börjar leka och blir inte alls ledsen då jag går. Däremot blir han jätteglad när jag kommer.
I morgon skall jag till tandläkaren. Fy!
Nu är det det dags för duschen..
G´natt!
Ossians infektion blev vårdcentralsmessig i fredag och han fick diagnosen bronkit. Vi fick utskrivet Mollipect och Ventolin att ta tre gånger per dag. Dessutom skrev doktorn ut en penicillinkur att hämta ut i fall inte febern gick ner till nästa dag. Han hade haft mellan 40.3-40.6 i fyra dagar redan på fredagen. Naturligtvis blev det inte bättre utan sämre så det blev till att hämta ut Kåvepenin på apoteket. På lördagkvällen trodde vi helt seriöst att han skulle hosta i hjäl sig. Han kräktes upp det mesta av vätskan som vi lyckades att få i honom och bröstmjölk verkar ju slemma till det ännu värre. Han hade inte heller kissat sedan morgonen så det var lite kritiskt där ett tag. Nästa morgon slog han i alla fall en drill i blöjan och det hade vänt för denna gång för Ossian. Han är fortfaranade mycket trött och äter inte särskilt mycket men det är tydligen helt normalt efter en sådan här infektion. I går var han och lekte hos Marita en stund tillsammans med Fredrik och det hade visst gått bra.
Jag har också blivit sjuk. Redan under helgen började jag känna att jag hade ont i halsen. I går hade jag vita fläckar i hela halsen och typ 40 grader. Vårdcentralen tyckte att jag skulle vänta till på torsdag (!!!) för att se om det skulle gå över av sig själv. På kvällen låg jag i soffan och var måttligt irriterad och sjukare än sjuk. Fredrik slog en signal till doktor Lasse i skåne. Gladeligen skrev han ut en penicillinkur eftersom att en halsfluss kan bli en halsböld om man väntar till på torsdag. Han trodde att det var Ossians bakterier om hade hoppat ner i min hals också. Jag måste säga att förtroendet för Valla vårdcentral inte direkt stiger då detta händer gång på gång. Egentligen har jag inget emot läkarna faktiskt. De flesta vi träffat där har varit bra. Däremot sköterskorna som sitter och avgör vem som ska få komma dit verkar ju lite.. ja.. vad ska jag säga.. Anledningen till att jag inte fick komma igår var att man inte vill ´överdosera´ antibiotika. Jag misstänker att hon menar ´överutskriva´. Lasse sa att det är i princip otänkbart att en halsfluss går över av sig själv tills på torsdag. Hur som helst så känner jag redan att det håller på att bli bättre. Ja.. bra är det inte.. men på väg åt rätt håll..
I söndags bestämde jag att det inte blir någon hundvalp. Det känns som att jag inte vågar axla det ansvaret på egen hand. Det var ingen annan vuxen i hushållet som var intresserad av att ta del i ansvaret och då skulle det kännas fel. Hundliv inkräktar för mycket på båtliv var argumentet. Vidare kommentarer är överflödiga.
Nu ska jag vila lite…
I lördags gjorde jag ett snabbesök i en förfluten tid (kändes det som i alla fall). Harrys… eller `haooiss` som man säger här omkring. Hur bonnigt som helst var det. Det är klart att det var lite kul också men det var inte mycket som var som förr. För det första så såg ´ingenting´ likadant ut som förut. Barerna hade flyttat på sig och ungefär alla som jobbade innanför dem var nya. Utom Håkan förståss. Men han lär väl stå där tills han stupar. Garderobsgubben var också kvar. Fast man kanske inte kan förvänta sig att det ska vara lika efter så många år heller. Jag har ju gjort ett och annat litet gästspel under åren och har väl känt ungefär likadant då som nu. Om man vänder på pannkakan så kanske det är skumt att det inte har ändrat på sig MER istället. Jag menar.. sju år är ju en ganska lång tid. Stället står ju kvar i alla fall. Det mesta av den typiska fula Harrys-inredningen var kvar trots att den där stilen är ganska `ute` för tillfället. De flesta krogar är väl lite mer ljusa och luftiga nu för tiden. (Ja.. egentligen vet jag ju inte det eftersom jag aldrig går ut men man kan ju kasta ett öga in då man går förbi på dagen.) Hur som helst så är jag trettioett år nu. Ändå kände jag mig mer malplacerad nu än vad jag gjorde då. Genomsnittsåldern måste ha stigit alltså (snabbare än min ålder). Annars har det väl blivit något fel på mig… Innan var vi allla fall på förfest ute i Linghem hos Tinas syster. Katja var där och visade sina ´grejjer´.Det muntrar alltid upp lite. Nog om detta.
Exillivet är slut och de stora barnen är friska och tillbaka hos Marita. Anton skulle gå till skolan och äta lunch idag. Det är en del av inskolningen till förskoleklass. I torsdags hade de också varit i skolan och hälsat på men då var ju Anton sjuk så det blir premiär för honom idag. Han var nog lite nervös för han var så noga med att jag skulle torka honom kring munnen en extra gång med en våtservett så att han inte skulle vara lortig i ansiktet då han gick iväg. Han brydde sig dock inte nämnvärt om att hans jacka var smutsig 😉
Ossian är sjuk nu istället. Det har börjat idag på morgonen och hans feber är inte så hög ännu men den lär väl stiga om det är samma virus som de andra två hade. Trist är det eftersom det är jättefint sommarväder ute. Hoppas att det inte blir så långvarigt med tanke på att vi håller på med inskolningen hos Marita. Vi var där igår och han tycker att det är jättekul att leka med de andra barnen. Än så länge har ju inte Anton och Wilmer varit där samtidigt och i dag var Anton jätteledsen för att Ozzy var sjuk. Ja, ja.. han tillfrisknar ju så småningom..
I går kväll var jag och kollade på valparna. De var hur gulliga som helst. Jag vill ju ha en liten hundflicka och det finns en liten en som inte är tingad ännu. Den är svart-vit och heter Anna. Jag vill så gärna ha den ju… Fredrik har väl antytt att jag får skaffa en annan lägenhet om jag ska ha hund. Här kommer i alla fall några bilder på den..
![]()
Söt va? Det är en blandning mella Shitzu och Lhasa Apso. Troligtsvis blir det ingen hundvalp men det känns som att man behöver något att drömma om. Nu blir det ju inget hus vilket i och för sig är bra med tanke på att räntorna är på väg upp och två och en halv miljon är så himla mycket pengar. Det finns ju många anledningar att låta bli att köpa hus. Det finns många anledningar till att välja att göra det också. Fast rätt ´tillfälle´ är en viktig faktor i sammanhanget. Nu är nog inte rätt tillfälle för oss.
Nu håller Ossian på att vakna…
Hej..
Nyss hemkommen är jag från Ossians första inskolningsdag hos Marita. Det gick jättebra nästan hela tiden. Han verkligen tog för sig av livet och leken så det var härligt att se. Lite bökig var han då han ville riva ut böcker ur bokhyllan och så men det lär han sig nog att låta bli med så småningom. Tyvärr slutade det lite olyckligt med gråt och tandagnisslan då Ossian snubblade och fixade sig en tjusig fläskläpp. Måndag blir nästa inskolningstillfälle.
Det två stora barnen är sjuka. Tydligen går det något virus med feber och huvudvärk hos dagmammorna just nu. Troligtvis är det det viruset som de drabbats av för båda har trettionio och en halv grader och Anton har så ont i huvudet att han ligger och gråter emellanåt. Skitjobbigt är detta eftersom vi dessutom lever i exil för tillfället. Usch…
Det får bli ett kort inlägg nu för det är faktiskt lugnt en stund här just nu och jag tänkte också ta det lite lugnt och kolla lite på Party of five eller Ensamma hemma som det visst heter på svenska. Det är min tonårsfavorit som går i repris på förmiddagarna nu..
Tjing!
..blev det i morse när Ossian hann knorva av sig blöjan utan att jag märkte det. Inte så trevligt då `man` inte var direkt hård i magen precis. Samtidigt blev det sjö på toalettgolvet då Wilmer inte riktigt hann fram. I natt sover mina stora två på annat håll. Jag saknar dem. Wilmer är sjuk med feber. Min krullige lille prins är han. Anton min duktige pojke ritade en fin regnbåge idag. Mina älsklingar!
Ny layout på bloggen med halvt tandlös ettåring i siduvudet för ett tag framöver. Det kändes som att man sett diskbänken nu..
Nu ska jag kolla om det finns något på någon web-tv som jag inte sett. Annars skall jag se Lyxfällan igen tror jag.
Natti natti..
Nu hade jag tänkt sitta här och fiffilera lite och skriva ett litet inlägg på morgonkvisten men Ossian vaknade precis så *poff* då sprack den planen. De andra två har gått till dagmamman och Fredrik skulle till Eskilstuna i dag och hälsa på. Det var något studiebesök och sedan skulle de gå på zoo. Kul för dem! Jag ska jobba.
Kristihimmelfärdshelgen har varit helt ok. Vi har hängt en del med familjen Persson/Hagberg. I går var vi i Arkösund och grillade. Det var najs.
Nu måste jag mysa lite med Ossian. Det får bli ett längre inlägg vid senare tillfälle..
Tjing!
Filed under: Barnen, Hälsa, Hus och hem, Husdjur, Jobb och plugg, Resor och utflykter
Ja… nu har jag ju inte uppdaterat på ett tag.. Hmm.. undrar just vad det kan bero på…*trumvirvel*… MAGSJUKA!!!! Det blev inte så farligt. Den var helt kräkfri för mig som vanligt men jag mådde pyton i flera dagar och hade feber och huvudvärk. Men nu är jag OK. Men det ha rverkligen varit en konstig sjuka. Ossian som var dålig förra lördagen och sedan frisk, kräktes helt plötsligt ner hela mig natten mellan tisdag och onsdag.
Vad har hänt mer då… jo.. det blir nog inget hus den här gången heller. Vi får antagligen den tomt som vi hade som förstahandsval men det känns som att det är lite mycket pengar för oss just nu. Räntorna går ju uppåt också och det skulle finnas farligt lite utrymme för höjningar i kalkylen. Det kanske blir ett radhus i stället…
Det blir nog ingen hundvalp heller. Fasen också.. Fast fast det hade ju mest inneburit en massa jobb..
Nu har datorn varit på service och fått en ny sladd i alla fall så nu skall det bli lite fart på bilduppdateringen igen. Här kommer en utlovad bild från Fredriks examen. Här står han tillsammans med studiekamraten Magnus som han delat blod svett och tårar med under alla åren på LiU.

Grattis till er båda! Lite sent dock. Får skylla på magsjukan..
Grattis också till Marie och Per som fått en liten pojke som skall heta Neo! Det är inte utan att suget sätter in igen….
I går var vi på en söndagsutflykt till Arkösund för att titta där båten skall stå då den kommer till Östergötland. Vi åkte också till Stegeborg och kollade lite. Det var en trevlig tur men ganska kallt. Jag tog i alla fall en del bilder som jag ska dela med mig av vid senare tillfälle.
Nu skall jag ta fram kläder till barnen till i morgon och sedan försöka sova lite.
Natti natti!
PS. Stefan, jag förstod DIREKT att det inte var du som brukar långskita.. hur skulle jag kunna tro något sådant…
Fy alltså.. det är verkligen det värsta jag vet. Just när vi trodde att det var över så var det dags igen. I natt var det Ossians tur. Halv fyra ungefär kräktes han första gången. Fast då var det bara lite. Vi somnade om och på morgonen verkade han helt ok. Dålig aptit hade han till frukost men det behövde ju inte betyda något tyckte vi och drog ivär till Motala på någon båtmarknad som Fredrik hade nosat upp. I Motala var allt frid och fröjd först. Anton och Wilmer åkte motorbåt med Fredrik och Ossian och jag stod på bryggan och väntade. När vi skulle fika försökte Fredrik mata Ossian med kall mat. Då spydde Ossian upp gröten som vi med möda ändå lyckats få i honom till frukost. NAJS… Sedan var det dags för ny båttur för `de tre` och då gick Ossian och jag en runda på stan och shoppade. Efter det var det dags att åka hem. Vi åt korv med bröd och mos hos mamma innan vi gick hem för att förbereda nästa utflykt. Ossian åt en potion mat också. Fredrik hade skruvat ihop cykeln som jag fick på min födelsedag (i förrgår, HURRA för mig!). När vi kommit fram till segelbåtshamnen (som var målet) och Osse hade sugit i sig en halv festis kan man lätt räkna ut vad som inträffade. Just det… NAJS… Inga våtservetter, inget papper, inget vatten, ingenting alls… Vi cyklade hem efter att jag tjatat ett tag (Fredrik tyckte att vi kunde stanna..), och det var tur det för just när vi kom hem började det i andra änden också. Neongult…*najs*.. Fast jag tycker inte att han verkar direkt sjuk och det är ju skönt det men det är ju helt klart något virus detta. Säkert rotavirus.. Nu har de ju haft det alla tre så vi får hoppas så innerligt att vi vuxna slipper. Jag brukar ju iofs klara mig…
Nu har jag i alla fall ordnat så att vi skall få en ny adaptersladd till datorn. Dessutom skall den åka på service för just nu går den inte alls. Vi samsas (eller ja… det är ju en definitionsfråga) om Fredriks jobbdator nu. Skall bli skönt att få den fixad.
Jag vet att det är fattigt på foton här just nu men det beror på datorhaveriet. Det skall bli ändring på det så fort datorn är fixad…
Ber om ursäkt för alla stavfel idag. Jag orkar inte läsa igenom.
G´natt!
Nu är han lärare. Officiellt alltså.. Han har ju redan fått sitt examensbevis då han skulle börja jobba i vintras, så kuvertet som han fick ta emot var tomt tror jag. Nu var det ju egentligen meningen att jag skulle servera ett gäng bilder från examenshögtiden men tyvärr så har vi datorkrågel här igen. Just nu skriver jag på Fredriks dator för den som jag brukar ha har pajjat helt nu. Den har har inget fotoprogram så jag avvaktar lite med bilderna.
Gäster har vi haft hela helgen. Först var Fredriks mor, far och syster här lördag och söndag för att vara med och fira Fredriks examen. På lördagskvällen efter examenshögtiden var även min mamma och pappa här för att vara med och fira. Vi åt en jättegod grekisk pastsallad och drack rött vin till. Till efterrätt åt vi ugnsstekta äpplen med vaniljsås till och drack portvin. Fredrik hade önskat sig pengar så att han skulle kunna köpa sig en cykel så att min farsa skulle kunna få tillbaka sin gamla Monark (som han aldrig cyklar på). Han fick ihop tilllräckligt för att på söndagsförmiddagen kunna fara iväg och investera i cykel, barnsits och hjälm. På söndagen åkte det första gänget gäster hem till skåne och ersattes av Fredriks bror och sambo, Daniel och Terese. De hade med sig massor med kul saker som de hade köpt i Thailand och Terese hade med sig hårgrejjer. På valborgsmässoafton var vi i småbåtshamnen och kollade på båtar. Fredrik vill ju helst vara där i hamnen hela tiden. Terese, Daniel, jag och Ossian gick på stan en stund på eftermiddagen och shoppade lite. Det är ju inte varje dag man gör det nu för tiden. På kvällen var det grillpremär i trädgården här på Gränsliden 50. Eller det som finns kvar av den rättare sagt. Vi har nämligen en stor studsmatta där just nu. Den är så stor att de täcker hela gräsmattan men vad gör det egentligen? Barnen tycker att det är så himla kul att hoppa. Vi har lånat den av en granne i höghuset. Eller det var hon som frågade om vi kunde tänka oss att ha den där och att hennes dotter fick komma och hoppa om hon vill. Jag sa ´ja´, Fredrik sa´hmm´.. Ja… i alla fall… efter grillningen var det meningen att vi skulle gå till brasan men de visade sig vara inställd i år för att det var för torrt och blåste för mycket. Vi tyckte det var urträkigt för barnen hade sett fram emot det. Vi tog en promenad i stället. På väge hem såg vi en karl som hade tänt ett eget bål mitt i skogen. Flammorna slog upp i trädtopparna. DÄR snackar vi brandfara!!
På tisdagmorgonen spydde Wilmer. Förmodligen något virus som Anton har smittat honom med. Anton gnällde hela förra vecka att ha hade ont i magen men jag var ärligt talat lite skeptisk till om det verkligen var så farligt. Han brukar köra med ´ont i magen´ i bland. Dock har hans b*** sett lite skumt ut så jag har nog tänkt att det kunde vara virus ändå. Wilmer mådde bättre fram på dagen och när Terese och Daniel åkt hem så var vi i hamnen igen (var annars?). Båda verkar helt bra nu så de skall till Marita i morgon. Hoppas nu bara att ingen annan blir sjuk. (Särskilt inte jag själv. Jag skulle förmodligen lida mer än någon annan. Alla som känner mig vet hur kul jag tycker att det är med kräksjuka. Ångest!)
På valborgskvällen föddes valparna. Två töser och tre killar. Jag vill ha en…
En otroligt kul grej som skall hända snart är att min kompis Ulrica skall gifta sig med sin kille Alex. Jag skall vara tärna. Kul och ärofyllt uppdrag tycker jag. Dock hade vår inbjudan kommit bort på posten så när hon ringde och frågade om jag fått någon ´inbjudan´ satt jag som ett frågtecken. Den var tydligen utskickad för ett par månader sedan men hit har den inte kommit.
Nu skall jag vila. God Natt!
PS Om någon undrar över Ossians tand kan jag meddela att halva sitter kvar fortfarande. Det har inte blivit någon infektion ännu och den har inte börjat bli grå. Han verkar inte heller ha ont i den. Jag är fantastiskt glad. Nu kanske han får behålla den..
I kväll blåser det så mycket att det knakar i vårt hus. Kanske inte i klass med Gudrun och Per men absolut tillräckligt för att jag inte skall känna för att gå ut. Tur att vi är lediga i morgon. (Ja.. jag och barnen alltså. Fredrik är ju inte ledig.) Då får vi vara inne och mysa.
Just nu pågår ett program på tv där det pratas om alla som dog i Tsunamikatastrofen. I går morse såg jag på Malou von Sievers´ morgonprogram då man behandlade ämnet organdonation. Utan att gå närmare in på övriga praktiska detaljer kan man säga att det har handlat en del om ämnet `död´ ett par dagar i min tillvaro. Här hade jag egentligen tänkt att jag skulle föra ett litet reonemang kring detta. Varför livet är så himla förfärligt att det måste ta slut, och varför det är så jobbigt att tänka på att man själv skall `gå bort` en dag (notera ordvalet). Detta hade jag tänkt anknyta till donationsfrågan och fundera kring om det är därför det är så svårt att ta ställning till huruvida man vill donera sina organ eller inte. Att om man skriver på det där lilla kortet och lägger i plånboken eller fyller i det där formuläret på internet är det som ett kvitto på att man ska dö någon gång.. liksom.. Som att ta på sig en student mössa innan man tagit studenten eller pröva någon annans förlovningsring. `Förbjudet`… Rent objektivt känns det självklart att man skall donera men det är inte så enkelt i alla fall. Jag känner att jag skulle kunna tugga detta ämne ett tag men jag är för trött i kväll. Det får bli en annan blogg. Ossian vaknar hela tiden och jag är helt låst till soffan för han vill bli ammad och sova nära mig. Nu har jag i alla fall redogjort för vad jag tänkt skriva om.. för två timmar sedan så jag skrev de första raderna på detta inlägg.Det fick bli en kort blogg idag.
G´natt!
Filed under: Barnen, Familj, Fest och kalas, Hus och hem, Livet på sjön, Mat, Resor och utflykter
Jaha.. då har jag arbetat med dessa bilder från skidåkningen så mycket att jag inte har hunnit med att skriva ett dugg om vad som händer häromkring. Här om kvällen blev LHC inte svenska mästare i ishockey i alla fall. Det blev dock Modo. Det är ett bra lag så `no hard feelings` härifrån.
I lördags var vi i Norrköping och filade på familjen Persson/Hagberg:s fina olivgröna RJ85:a. Det var jättefint väder och vi hade barnvakt till alla tre barnen hela eftermiddagen. Fantastiskt skönt var det. Nu är den blank och fin och taket är vitt. Luckor och bord är lackade om än med ett och annat stänk av mossa och gräs. 🙂 På kvällen åt vi årets första utegrillade fläskfilé hos mor och far. Mums! Massor av beanaise…
I söndags var vi i Stockholm för att titta på båten som Fredrik hittat på nätet. Förra veckan hade han flera stycken båtar ´på gång´. ´Renoveringsobjekt´ han ´skulle få nästan gratis´. Bara tjugo, trettio tusen… Så en kväll dök Torsten upp med sin fina RJ. Jag visste inte ens att vår familj var spekulanter på någon båt just nu, men det blev jag snabbt varse. Finansieringen var fixad. Fine! Båten såg ju fin ut på bilden så en familjeutflykt till Stockholm kunde väl vara trevligt tyckte jag. Vi åkte vid tio på förmiddagen för att hinna med lite ´sightseeing´ på vägen. Klockan tre var det bestämt att vi skulle träffas i Stocksund. Det var tur att vi hade god tid på oss för vi hade god tid på oss för vi körde vilse i Nyköping då vi skulle stanna och äta lunch. Vi tänkte stanna och käka vid vattnet. Efter att ha irrat runt i ett industriområde i en halvtimme hamnade vi i en sommarstugetädgård.. Vi fick vända och köra tillbaka. Så när vi kom till Stocksund så hamnade vi i fel hamn. Torsten fick komma och lotsa oss till Djursholm där båten låg. Fredrik tittade på den och var mycket mer än nöjd med den. Efter båt-tittningen fick vi följa med hem till Torsten och dricka kaffe och saft och bullar. Hans fru Titti var jättetrevlig och de hade ett jättefint hus. Vit putsad fasad och kuperad trädgård.. Barnen var heltokiga och spillde ut sin saft och sprang runt på strumporna i gräset. Ja.. på den vägen är det. Nu är vi båtägare. Det kommer att bli dyrt med hamnplats, vinteruppställningsplats, Göta Kanal-biljett med mera.. men, men.. Hamnplats har vi fått i Arkösund ialla fall. Persson/Hagberg:s skall också ha sin båt där fast i en annan hamn. På vägen hem från Stockholm svängde vi förbi hemma hos Magnus Nilsson i Näfstorp (Finspång), för att hämta lite jord till mammas och pappas växthus. Fika, fika..
Vi har bestämt oss för att spana på villorna som Riksbyggen skall bygga här i Tallboda. Vi ligger bra till i kön så om det inte blir för dyrt så kanske vi slår till. Fortsättning följer..
Ossian är lite krasslig igen. Hosta och snuva har han. Anton hostar också på ungefär samma sätt så det är väl något virus. Nu tycker jag ändå att vi har hållit oss något så när friska ett tag. Det ju vår så man kan väl förvänta sig att få vara lite friskare ett tag. I går var det högsommarvärme.
Den 28:onde April skall Fredriks examen firas här på Gränsliden 50. Då kommer familjen hit från Helsingborg för att se på då han tar emot sitt tomma kuvert på ´Konsert och Kongress´. Diplomet har han redan fått. Det blir säkert trevlig i alla fall.
Fortfarande har den här dumma datorn ingen strömsladd. Någon i det här hushållet måste snart fixa en sådan för det är så tråkigt att bara ha batteri i tym 30 minuter… I morgon kanske jag kan fixa det för då är vi ju lediga. Det är så jobbigt att sitta och blogga på nätterna.
Sovdags!
Sista omgången Hasselabilder då..
Sista dagen..

Sista dagen hade Wilmer och jag lämnat in våra skidor och satt och väntade på att de andra skulle tröttna och vilja åka hem.

Ossian började dagen vilande i ubben.

Här ser han ut att ha haft en hård gårdagskväll. Sanningen är dock att han knappt står ut med att vänta på att hotellgästerna skall äta färdigt sin frukost så att han skall få köpa fika.

Utsikten från hotellet var som ovan. Den backen man ser här var den mest barnvänliga och där var vi mestadels.

Anton hade sin sista skidskola. Här håller de på att ta ett foto på alla som var med i gruppen. Med på bilden är även Fredrik och en snubbe från Ljungsbro (!!) som vi träffade i backen.

Här sitter han och väntar på fika.

Här har vi packat och är på väg hem. I bakgrunden kan man se sådana stugor som den vi bodde i.
Bildspelet nedan visar Wilmer som ägnar sig åt det han gillar mest… Ossian visar sig lite också.
[rockyou id=64467642]
Sist kommer de bästa bilderna. Anton och Wilmer prövar mina solglasögon. Kolla in spegelbilden på brillorna i bilden på Anton.

Coolt va?
I bilden på Wilmer nedan har jag lyckats fastna på bild också. Det syns om man kollar noga. I bakgrunden syns skidbacken. I spegelbilden alltså.


Så här såg det ut `på riktigt`.
Det var nog det mesta från Hassela för detta år. Nu är det ju typ sommar ute så det var väl på tiden. Vi får se om jag lägger in en bild av vårt påskris till midsommar någon gång..
Kram kram..
I dag har vi varit i Stockholm och köpt en båt. Det är en RJ85:a som är jättefin. Slänger ut lite bilder till `alla` ivriga och nyfikna som vill kolla.

Barnen var naturligtvis med och väntade ´snällt´ medan vi spanade in nya båten.
Följande bilder är mest för de som är intresserade av själva båten. Inte så roliga kanske… Klicka på bilderna!
![]()
Fin va? Historien om Torsten och Titti och fina huset i Djursholm kommer senare..
God kväll!
Nu kommer lite mer bilder från skidsemestern.

En eftermiddag tog vi en fika i solen mitt i skidbacken.

Sådan här var utsikten.

Närvarande: Ozzy Persson

Anton äter kex.

Wilmer gillar ju fika…

Schhhh… jag sover ju! Ossian rörde inte många fenor då han fick sitta i ´ryggsäcken´.

Anton igen.

Jag har lyckats fastna på bild också. Det är sällan men förekommer dock med slumpmässigt varierande mellanrum. Man skulle nästan kunna tro att jag aldrig `är med` på något. Här är beviset på att så icke var fallet gällande skidresan till Hassela.
Kram kram
Fredrik hade anmält Anton till skidskola två av dagarna vi var i Hassela. Det var populärt. Åtminstone till en början. I och för sig hade han väl kul hela tiden men till stor del var det väntan för Anton. När de skulle åka med liften upp första gången sa skidläraren Annika att ”då åker ni upp till glassen där” och pekade på en stor plastglass ett tjugotal meter bort där det knappt hade börjat luta uppåt ens. Anton tittade på henne och sa: ”Jag hörde inte riktigt vad du sa…”. Hon pekade på plastglassen och han tittade uppåt backen och frågade ”Var då?”. Han kunde inte se den för den var för nära. Eller så trodde att han hört fel. Han hade ju åkt ända uppifrån toppen på berget.

På bilden ovan står han och väntar vid `gräddfilen`. Om man gick i skidskola fick man smita före liftkön…

Nu är han i alla fall på väg upp…

Här har alla ´eleverna´ samlats vid plastglassen och var på väg att ge sig i väg nedför backen. Hmm.. försöka i alla fall..

Här tränar Anton med Annika..

..och på egen hand..!

Sedan var det dags att vänta igen.
Det var allt från Hassela för idag. Det kommer mera..

