Fredagkväll.
Intensivt jobb hela dagen.
Vi har fått veta hur den nya organisationen i barnens skola kommer att bli till hösten. Anton kommer att börja tredje klass samtidigt som han får sin fjärde klassföreståndare sedan början av första klass. Jag som alltid svängt mig med att ha haft tre fröknar under lågstadiet. Det ser ut som att Anton kommer att slå mig på fingrarna där. Jag vet inte vad jag tycker om det egentligen. Nu slår de ihop klassen igen så att den blir så som den var då de gick i förskoleklass. Jag kan inte låta bli att undra varför de inte gjorde så från början.
Didrik fick vi hem från dagis med blöjan full av skit och med nya klösmärken i ansiktet. Dock verkar den nya fröken som vikarierar för Marita fram till sommaren vara helt ok. Hon hade skrivit ett brev och lagt i vår påse om hur det gått för barnen idag, hur de ätit och hur Didrik sovit. Omtänksamt 🙂
Nu är det dags för fredagsmys 🙂 Vi har fått en påse bullar av grannfrun så nu blir det bullskiva 😀
Wilmer har ritat Bun(n)e, barn för hundra år sedan och fabriksarbetare.
Filed under: Allmänt, Barnen, bebis, Bilder, bloggande, Familj, Jobb och plugg, personligt, skolan, sport
Det var en väldigt intensiv dag igår. Jag har ju Hur. Mycket. Som. Helst.. att göra med mitt uppsatsarbete just nu. Dock har min del av arbetet varit färdigt ett par dagar medan min kollega har arbetet för att komma ikapp med diverse som var tvungen att bli gjort innan vi kan fortsätta. Men hans jobb har varit beroende av andras insatser så han har gjort allt precis så bra som det bara går. Vårt gemensamma arbete flyter på mycket bra. Men nu har vi tidspress. Jag kommer nog att få sitta ganska mycket i helgen.
Igår hade jag en del störmoment i mitt arbete dock. Både trevliga och mindre trevliga. Vi skulle ju få nya däck p
å bilen vilka skulle monteras under gårdagen. Det blev av också men projektet tog mycket längre tid än vad jag hade räknat med. Under tiden som däcken blev bytta passade jag på att åka hem och äta mat på Yrvädersvägen. Där träffade jag Ester från väster.Jag passade på att ta någon liten bild. Men nu är däcken bytta. Nu ska vi bara skruva dit den nya registreringsskylten också.
Några timmars arbete på eftermiddagen blev det. Tyvärr sönderhackade av tjafs om konferenser vid olämpliga tidpunkter och hemförsäkringar på väg att annuleras. Ordningen här hemma är på top som vanligt. Not.
Sedan var det dags att dra bort till skolan för att titta på utsällningen som Anton och hans skolkamrater förber
ett. det var verkligen jätteroligt att se hur de skrivit och tänkt igenom sin uppgift. De hade fått som uppdrag att tänka ut en personlig sak som de skulle skriva en liten text om som kunde ligga brevid den personliga saken under utställningen. Det var som sagt roligt men i vissa fall även lite sorgligt också. Barnen hade tänkt så olika. Vissa hade tagit med sig medaljer och pokaler som de fått under tävligar som de deltagit i. Någon hade tagit med sig saker som hen fått efter sina bortgångna mor- och farföräldrar. Ja.. det var alla möjliga grejer; gosedjur, legobyggnader, hemtillverkade guvetvad..
På kvällen var det dags för fotbollsträning i Linghem för Ant
on. Det var första gången han var där och han tyckte att det var jättkul! Jag tyckte också att det var jättekul för att jag fick chans att träffa min gamla vän Ulrica som jag växt upp med och kommer att fortsätta att växa upp med 😉 trots att vi nästan aldrig ser vanandra IRL nu för tiden. Det var vid tidpunkten ca ett och ett halvt år sedan sist. Kanske får man skylla facebook och den här bloggen för det 
Som tur är så bor hon just vid fotbollsplanen i Linghem så nu hoppas jag att det blir fler träffar i framtiden. Igår hade hon med sig sin lille bebis Vincent som är en månad gammal. Han fastnade även på bild.
Under tiden som jag och Anton var i Linghem var Didrik hos mormor och morfar (som han är komplett galen i). Han levde rövare där som vanligt. Ossian och Wilmer åkte med pappan till simskolan. Dagen till ära hade de besämt att de skulle cykla dit. Anledningen var väl till viss del att Trulle var på besök och att 
det därmed behövdes ett litet äventyr att skriva om i Trulleboken. Cykelresan hade gått bra in till staden men efter simskolan då de skulle cykla hem blev det lite för mycket. De kom hem men inte mycket mer. Ungarna frös och var trötta och grinade. Wilmer hade ju Trullboken kvar att skriva och rita i också. Ossian käkade och somnade innan han lagt sig. Wilmer kämpade och kämpade med Trulleboken. Till sist satt han och grät för att han inte orkade mer så han fick lite hjälp av mig att rita dit Trulle på pakethållaren. Egentligen åkte Trulle på pappas cykel men när Wilmer var klar med att ha ritat sig själv orkade han inte rita dit pappa.
Nu ska jag fortsätta med mina have-to´s. Återkommer säkert 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, bloggande, Familj, Hus och hem, husbygge, Jobb och plugg, personligt, samhälle, skolan, teknik
Wilmer och Trulle
Trulle bor i skolan men han tycker om att göra besök hemma hos sina vänner. Just nu är han hemma hos oss. Ikväll ska han få cykla till simskolan. Wilmers uppgift är att skriva om deras gemenamma äventyr i Trulleboken.
I går var vi hos bilreparatören med vår bil för att visa upp alla fel som är på den. Han sa till oss att vi skulle börja med att byta däck Det ska jag fixa idag för pappa har köpt nya däck som vi ska få monterade. Den artonde har vår bil fått tid på meckarstället. Nu idagarna kommer nog vår nya regskylt också.
Med en svag koppling till ovanstående; igår var jag på möte i skolan i egenskap av representant för föräldrarna i området som har dagbarnvårdare som barnomsorgsalternativ. Det var ett intressant möte. Den nya rektorn är faktiskt bra måste jag säga. Hon genomför åtgärder på ett sätt som man många gånger borde genomfört åtgärder på då det gäller skola och barnomsorg. Tyvärr får en del familjer inte sina förstahandsval av barnomsorgsalternativ på grund av det, men i bland är prioriteringar ändå nödvändiga. Kanske återkommer till detta.
På mötet diskuterades även ‘problemet’ med fotografering och sociala medier. Detta med anledning av att man snart kommer att genomföra ett jippo med korvgrillning och grejer där alla barn från förskolorna i området kommer att delta och troligtvis en massa föräldrar som kommer att fotografera. Förskolans dag. Diskussionen gled in på andra spekter av sociala medier och i synnerhet bloggande. Då var det en tjej som berättade att hon hade en väninna som blivit av med sin sjukskrivning på grund av sitt bloggande. Det var någon handläggare på försäkringskassan som hade tyckt att hon orkade lite för mycket efter att ha läst på bloggen 😉 Så kan det gå. (…och jag känner att jag är så glad att jag inte har något att dölja.. mer än att jag kör omkring på vinterdäcken fast vi snart är i mitten av maj, men den smällen kan jag ta ifall det är någon polis som läser här och vill sätta dit mig för det..)
Hmm.. en sak som stör mig lite också; vår tomt som vi faktiskt äger nu används som deponi för fyllmaterial och parkeringspalats för en grävmaskin för tillfället. En bekant till oss som har ganska bra koll på det mesta hade uppmärksammat detta och tyckte att vi skulle ta kontakt med den aktuelle (blivande) grannen och meddela att vi kommer att ta ut hyra för att han använder vår tomt som avlastning. Jag kommer troligtvis inte att göra så för det skulle inte vara någon bra start för det nya grannskapet. Särskilt eftersom vi kommer att ha en samfällighet sedan. Men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på det.
Nu är det dags att återgå till slutspurt inför pm3.
…på Lindas blogg om ett Lundmyr-plagg från Ping Pong barnkläder.
Inte för att jag vill röra om i någon gryta eller så.. men jag tycker att en viss kategori frågor kanske behöver nyanseras en aning. Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva om det. Det blir bara fel. Jag nöjer mig med att konstatera att det finns många pappor som är bra. Jag vill verkligen inte bli osams med någon av dem.
Amanda Widell tycker såhär. Och Sanna Lundell tycker såhär. De får en hel del del kritik. Jag kan inte låta bli att småle lite åt vissa präktiga, självgoda och tunnelseende kommentarer de får från människor som ser vissa saker som ‘en självklarhet’ osv. Och mammor som ‘verkligen inte tycker att en man som arbetar på dagarna ska behöva gå upp på natten’. Jag undrar vad en man som tycker att den som jobbar utanför hemmet ska gå upp och ta hand om barn på natten skulle göra om han fick barn med en kvinna som har den inställningen. Kanske är det ena en produkt av det andra och det andra en produkt av det första s a s 😉 Sorgligt i så fall.
Personligen tycker jag att det är bra att belysa tillrättavisande mammor och pappor med fina ursäkter även från detta perpektiv. Även om det bara är ett fenomen som förekommer i vissa fall..
I morse då jag hade lämnat ungarna tog jag en liten extrasväng för att kolla hur det såg ut vid tomten där vi ska bygga vårt hus. Då såg jag en älg springa över åkern intill. Först trodde jag att det var en häst som slitit sig men sedan såg jag att det var en älg. Det är andra gången jag ser en älg på just detta stället. Första gången var när jag var nitton år. femton år sedan alltså 😉
Det tog en stund att få liv i mobilkameran så älgen hann springa en bra bit men den syns som en liten prick just vid hörnet av den förstorade infällda bilden.
Nu kanske alla som bor mindre centralt och är vana vid älgar i närområdet skrattar åt mig, men Tallboda där vi bor är inte alls så lantligt som det ser ut på den här bilden, utan ligger bara några få kilometer från Linköpings centrum.
Grattis till min storbebis!
Inte kan ha sitta still i fem sekunder heller för att ge mobilkameran en chans.
Om hans utveckling kan man läsa lite i inlägget jag skrev igår kväll. Fler månadsbilder ser man här.
Wilmer har fått en ny cykel. Det är grannen Jonathan som beslutat att låta sin gamla gå i arv. Vi är jättetacksamma 🙂 Det är en perfekt storlek på de för Wilmer tycker vi
Idag är det tisdag och Wilmer har fotbollsträning. Han ville inte alls gå på den utan han ville vara hemma. Han grät och skrek och skulle sluta på fotbollen (innan han knappt börjat). Jag tror.. eller jag vet.. att det var för att han ville vara ute och cykla istället. Men han fick lov att gå på träningen i alla fall. Och han tyckte att det var kul när han var där.Tyvärr är hans fotbollsskor för små. Om någon har ett par fotbollsdojjor i storlek trettio ligger och skrä
par som kanske är på väg till tippen eller så.. så kan man ju skicka hit dem i stället 😉
Det var inte helt lätt för honom för honom att cykla på den nya cykeln eftersom han är van vid den lilla gula cykeln. Han hade inte så lång tid på sig att öva heller efter fotbollsträningen eftersom det var dags att gå in och äta och duscha. Men i morgon kan han få öva.
Den gula cykeln har Ossian har ärvt nu. Det var inte så lätt för honom (heller) med en stor cykel. Men han klarade det. Men den ungen klarar allt han tar sig för 🙂 Tyvärr tycker han själv att han inte klarar av någonting alls just nu. Inte ens att ta på sig strumporna.
Didrik var också med ute en stund. Han hade lånat Wilmers skor 🙂 Han är en sådan busunge just nu. Han bara springer åt det håll han tror att jag inte vill att han ska springa åt. Orden ploppar ut honom hela tiden och han pratar med tvåordsmeningar. I morgon blir han tjugo månader. Han älskar att vara ute och ha har inlett en period av cykelfixering. Men han är fortfarande tokig i klubbor och bollar också. Så hoppet om en NHL-karriär är inte ute 😉
Här är teoridelen
Nu har jag skrivit klart teoridelen till ekonomistyrningsuppsatsen. Nu väntar jag bara på att datainsamlingen ska bli klar så att vi kan starta upp med det andra arbetet. Vi har en hel del arbete kvar till nästa avstämning vilken är i början av nästa vecka. Den nionde ska detta in (har jag nämnt det ? 😉 ) Det känns nästan lite läskigt att snart vara klart med något som jag hållit på med så länge. Ja.. asså inte uppsatsen utan all jäkla utbildning jag har gått. Funderar på om jag ska göra ett inlägg och utreda vad jag ägnat de senaste tretton åren åt. Men det får bli någon annan gång.
Nu en dusch och sedan hämta barn och gå med Wilmer på fotbollsträning 🙂
Filed under: Allmänt, Barnen, Bilder, Familj, Fest och kalas, Jobb och plugg, Mat, personligt, Resor och utflykter
Tack!
Jag tror inte jag fått så många grattisar någonsin tidigare på någon födelsedag som jag fick igår. Jag antar att jag till stor del har facebook att tacka för det. Jag fick även kort med snigelpost och ett långt samtal med en person jag inte pratat med på jättelänge. Jag antar att jag har facebook att tacka även för detta ;-)Födelsedagen bestod förövrigt mest av skrivande eftersom vi
har en nära förestående inlämning. Jag hade riktigt bra flow igår faktiskt och nu har jag skrivit färdigt.
Jag hade även den ömma modern på besök med ett par små paket på förmiddagen. Dessutom fick jag (dock inte i inslagen form) ett löfte om att mor och far ska se till att vå bil blir fixad (vilket inte vill
säga lite med nya sommardäck inkluderat). Modigt att våga lova det utan att ha sett slutnotan 😉
Av min fina familj fick jag en middag på kinarestaurang i födelsedagspresent. I går kväll tog vi bussen in till staden med alla förväntansfulla barn i släptåg för att avnjuta denna måltid. Det var ett litet äventyr. Barnen åt jättebra fast Didrik åt mest ris. Alla gillade glassen. 
Ossian undrade varför killen som delade ut maten hade klänning 😉 Jag tror att han menade förklädet men jag vet inte säkert.
Maten var väldigt god. Jag har verkligen längtat efter kinamat i ett par veckor. Det är en storfavorit. Jag vet att min smak inte är något vidare
sofistikerad men jag gillar sushi också faktiskt. Och en hel del annat 😉 Jag valde ‘tre små rätter’. Det var en rolig upplevelse. I synnerhet med avseende på formen på det man fick på tallriken. Bland annat fick man två stycken små ‘rumpräkor’ (någon med än mer livlig fantasi än jag kan säkert få det till något annat också 😉 ) Eller vad sägs om en friterad banan med bara en kula 😉
På vägen hem åkte vi med en ganska stollig busschaufför som nästan körde på en cyklist. Han tvärbromsade med bussen full av passagerare för att han skulle gestikulera åt killen på cykel.
Så nu är man trettiofyra då. Huu.. Det känns inte riktigt som att man behöver fler födelsedagar nu. Iofs är det tur (för oss 😉 ) att både jul och födelsedagar finns. Som nu när bilen var på väg till skroten eller i julas då teven gick sönder. Mina egna personliga behov av vissa saker växer sig tyvärr större och större hela tiden. Hade det inte varit för bilen så skulle jag nog ha önskat mig ett besök hos tandläkaren. Eller något mot mitt förskräckligt förfallna ansikte. Kamera kommer jag nog att få vara utan. Men jag har ju mobilen. Hmm..
Check 😉
Lottas Dagbok 
