Kolla detta och jämför med detta här. Notera särskilt avsnittet om ”trångmål” och ”beroende ställning” för att ”bereda sig förmån”. Kanske inte klockrent med i alla fall på gränsen…
Det fanns en tid då Sverige var bra på en del grejjer. Landet var `top 10´ och man skröt upp allt möjligt. Nu verkar det mer som att man lever på gamla meriter i det här landet och tror att man är bra på grejjer fast det har blivit mycket sämre.
Pappersvarianten av vår lokaltidning Corren hade i går (fredag 4/7 -08) ett litet reportage där man samlat några personer som var relativt nyinflyttade från utlandet för att prata om hur man upplever Sverige och Linköping. De hade en och annan kul kommentar men det jag fastnade fär var detta (han som citeras är professor i zoologi vid Linköpings universitet):
Jag tycker att det är sorgligt men träffande. Precis så upplever jag att det är när man har kontakt med sjukvården. Särskilt då primärvården. Kanske inte riktigt lika mycket när det gäller barnen som när man själv är sjuk. Nu är jag sådan som aldrig söker vård ”för att bara kolla upp” eller så. Jag vet för det mesta att jag behöver medicin eller så är jag så sjuk att jag inte vet var jag ska ta vägen typ. Möter man då en person som utgår från att man överdriver så är det ju klart att den människan tycker att man gott kan vänta ett par dagar. När man legat med 40.6 i en vecka och vet att man har lunginflammation så kan de dagarna vara ödesdigra (I know). Dock upplever jag nästan alltid läkarkontakten som positiv när man väl fått komma dit. (Då det gäller mig själv så är det ofta en ursäktande läkare som ser ut att tänka ”Vad i hela friden håller de på med där ute i växeln..?”)
Undrar just varför det blivit såhär. Handlar det om ekonomi? Organisation? Ja..vad?
Tvåan på SVT visar Om jag vänder mig om ikväll klockan 21.05. Ni som inte sett den; INTE MISSA! Den är superbra! Läs lite mer om den här. Björn Runge har regisserat och det är massor av bra skådisar. Spana särskilt in Ann Petrén (fantastiskt kul roll).
INTE MISSA! INTE MISSA!
Fredrik har återgått till sitt andra hem för tillfället nämligen kanalbåten Kind. Vi är själva till på söndag.
Skärgårdsturen var ok.
Nu ska vi vila.
Min dator är numera hel. Pappa har lagat den med tryckluft. Först skrattade jag lite åt honom när han sa att han skulle ”blåsa” den ren. Sedan tänkte jag att han få väl köpa en ny åt mig om han pajjar den helt. Nu funkar den i alla fall efter ”blåsningen”. Nog om detta.
Nu blir det lite skärgårdsliv ett par dagar. Tyvärr är familjen inte utrustad med något mobilt bredband så det blir ett litet blogguppehåll. På fredag kommer vi hem.
För övrigt har dagen varit lång. Jag är trött. Har handlat och tankat för typ tusen spänn. Nu börjar det vara tomt på kontot. Redan.. men som vanligt..
.. men jag tycker att han gjorde en och annan bra låt på sjuttiotalet och i början av åttiotalet. Sedan har jag inte varit så impad. Men den här lämnar en skön känsla efter sig. Han spelade den på Skanen idag.
Det är skönt att det kommer någon lugn dag då och då mellan varven.
Nu när jag är färdig med skolan får jag snällt lämna tillbaka lånedatorn till pappa. Jag funderar på vad jag ska göra med min som inte funkar. Kanske lämna in den eller något.
Nu ska jag slänga mina lortiga barn i badkaret och se om de vill somna lite tidigare idag (fantisera kan man ju alltid). Hoppas att det är något bra på tv idag.
..efter många om och men. Asså.. jag är ju klar med mitt för ett tag sedan men i vissa fall tar det så jäkla lång tid innan mna får svar på grejjer man skickat in. Nu har jag i alla fall fått alla besked och har slutfört alla grejjer från den gångna terminen. Skönt.
Jag lider av denna förskräckliga åkomma. Särskilt nattetid. Jag kan inte ens minnas när jag sov en hel natt sist. Eller jo.. förrästen.. jag sov en hel natt för ett tag sedan.. men då somnade jag nog inte förrän efter 01 tror jag. I vilket fall har jag alltid halsbränna på natten.
Eller om jag måste böja mig framåt för att plocka upp något från golvet (vilket jag gör hundra gånger om dagen). Då får jag också halsbränna.
I alla fall finns bot! Dessa brusande små piller har följt mig genom halva mitt liv och kommer så troligtvis att fortsätta göra. Smaken är vidrig men ack vad de gör gott…
..men eftersom denna kvinna (?) troligtvis inte förstår svenska (=slipper ta illa upp om hon mot förmodan skulle läsa här) så gör jag ett undantag. Egentligen har inte innehållet i den här artilkeln med saken att göra utan bara bilderna. Jag hänger ju inte med så bra i svängen just nu för jag har ju en del annat att tänka på så jag vet inte om det ifrågasatts tidigare.. men är hon verkligen en `hon´? Jag tycker att det ser ut som en han som klätt ut sig till en `hon´…
Lottas Dagbok 