Någon sorts HR-människa med examen i ekonomisk styrning. Bor med tonåringar och två batpigs i ett dåligt samvete av trä ett par kilometer från centrum i en liten stad.
Om stället
Här är det blandat. Bara så man vet. Det hänvisas från alla möjliga håll också.
”Då, när det är värst och inget hjälper Brister som i jubel trädets knoppar Då, när ingen rädsla längre håller faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden”
Lottas Dagbok 